Grundläggande fakta om ECDC

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 9 januari 2014 kl. 14.13 av Öjar Melefors (diskussion | bidrag) (→‎Organisation)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Artikeln publicerad juli 2010


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar




Grundläggande fakta om European Centre for Disease Prevention and Control (Europeiskt Centrum för Förebyggande och Kontroll av Sjukdomar), ECDC[redigera]

ECDC:s uppdrag[redigera]

ECDC inrättades 2005 för att stärka skyddet mot infektionssjukdomar inom EU. ECDC fungerar som ett centrum för information, kunskaper och åtgärder och bidrar till att stödja och stärka alla EU:s institutioner och länder i deras arbete med att påvisa, förebygga och kontrollera infektionssjukdomar. I förordningen om ECDC:s inrättande anges ECDC:s uppdrag, uppgifter och arbetssätt. Dessa kan sammanfattas enligt nedan:

  • ECDC ska fokusera på infektionssjukdomar och sjukdomsutbrott av okänt ursprung.
  • ECDC ska vara ett dynamiskt kompetenscentrum för information och vetenskaplig kunskap om alla aspekter som rör infektionssjukdomar.
  • ECDC ska vara nyskapande och aktivt stödja hela EU och dess medlemsstater i deras arbete för att förbättra förebyggande och kontroll av infektionssjukdomar.

Organisation[redigera]

  • Verksamt sedan: maj 2005
  • Centrumets säte: Stockholm, Sverige
  • Direktör: Marc Sprenger
  • Medlemsstater: EU-28 plus EES/EFTA-länderna
  • Inrättandeförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004
  • Budget: 55 miljoner euro år 2010
  • Antal anställda: 300 (Juni 2010)

Organistaionen är baserad på verksamhetens centrala funktioner och i dagsläget är strukturen indelad i fyra tekniska enheter (vetenskaplig rådgivning, övervakning, beredskap och åtgärdsstöd samt hälsokommunikation) som stöds av en enhet för administrativa tjänster. Ansvaret för övergripande ledning, förvaltning och samordning vilar på direktörens kansli. ECDC har hittills upprättat sex särskilda sjukdomsspecifika program som går tvärs över de fyra tekniska enheterna;

  • Luftvägsinfektioner
  • Sexuellt överförbara sjukdomar inklusive HIV och blodburna virus
  • Sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering
  • Antimikrobiell resistens och vårdsrelaterade sjukdomar
  • Sjukdomar som överförs via vatten och födoämnen
  • Zoonoser, uppkommande (emerging) och vektorburna sjukdomar.

Styrande organ[redigera]

  • Som oberoende EU-organ rapporterar ECDC till en styrelse vars medlemmar utses av medlemsstaterna, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Styrelsen utser direktören för ECDC och håller honom eller henne ansvarig för centrumets ledning och förvaltning. Styrelsen måste också se till att centrumet utför sitt uppdrag och sina uppgifter i enlighet med inrättandeförordningen. Styrelsen godkänner och övervakar tillämpningen av ECDC:s arbetsprogram och räkenskaper, antar dess årsrapport och bokslut, och agerar på det hela taget som centrumets styrande organ. Den sammanträder minst två gånger om året.
  • En rådgivande grupp informerar direktören om kvaliteten på det vetenskapliga arbete som ECDC utför. Gruppen består av erfarna företrädare för nationella folkhälsoinstitut och -organ som utses av medlemsstaterna utifrån deras vetenskapliga kompetens, samt en folkhälsorepresentant från Europeiska kommissionen. Dessutom kan europeiska vetenskapliga sammanslutningar och grupper i det civila samhället skicka observatörer till den rådgivande gruppen. ECDC:s direktör bjuder in WHO till sina möten för att säkerställa synergi i arbetet. Förutom att stödja ECDC:s vetenskapliga arbete fungerar den rådgivande gruppen även som en mekanism för utbyte av information, sammanställning av hälsoinformation och för att främja samarbete på folkhälsoområdet. Den rådgivande gruppen sammanträder minst fyra gånger om året.
  • Senior management team är en rådgivande kommitté till direktören och sammanträder varje vecka. Kommittén består av höga chefer inom ECDC och är det främsta forumet för beslutsfattande, strategisk planering och programutveckling, men fungerar också som ett forum för rådgivning och samordning av centrumets dagliga verksamhet, inklusive uppföljning av budget- och verksamhetsplaner.
  • ECDC:s behöriga organ är institutioner och vetenskapliga organ som tillhandahåller oberoende och teknisk rådgivning eller kapacitet för åtgärder inom förebyggande och kontroll samarbetar ECDC med dem under alla sina uppdrag, framför allt när det gäller det förberedande arbetet inför vetenskapliga studier av mänskliga sjukdomar. Dessa utses av medlemsstaternas regeringar. De erbjuder stöd till ECDC, och på samma sätt yttranden, vetenskapligt och tekniskt bistånd, insamling av uppgifter, identifiering av uppkommande hälsorisker och offentliga informationskampanjer.

ECDC:s nätverk[redigera]

ECDC:s nätverk består av följande medlemsstater:

  • De 28 EU-medlemsstaterna
    • Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike
  • EES/EFTA-länderna
    • Island, Liechtenstein, Norge

Övriga länder som angränsar till EU:

  • ECDC har inlett ett samarbete med tre kandidatländer
    • Kroatien, Makedonien och Turkiet.

Även andra länder som angränsar till EU kan komma att involveras i ECDC:s verksamhet. Förhandlingar pågår mellan Schweiz och EU i syfte att göra landet delaktigt i ECDC:s arbete.

ECDC:s publikationer[redigera]

ECDC ger ut en rad publikationer som riktar sig både till experter och till allmänheten. De vetenskapliga publikationerna ges endast ut på engelska, medan de publikationer som riktar sig till allmänheten ges ut på de 23 officiella EU-språken plus isländska och norska.


Lista över infektionssjukdomar som omfattas av ECDC:s vetenskapliga arbete[redigera]

  • Luftvägsinfektioner
    • Influensa, tuberkulos, legionellos.
  • Sexuellt överförbara infektioner, inklusive HIV och blodburna virus
    • Klamydia, gonokockinfektioner, hepatit B, hepatit C, HIV och syfilis.
  • Sjukdomar som överförs via vatten och födoämnen samt zoonoser
    • Campylobacterios, cryptosporidios, infektion med enterohemorragisk Escherichia coli (EHEC), norovirusinfektion, salmonellos, hepatit A och E, listerios, botulism, brucellos, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och annan överförbar spongiform encefalopati (TSE), shigellainfektion, toxoplasmos, trichinos och yersiniainfektion, mjältbrand, kolera, harpest, echinokockos, giardiainfektion, leptospiros.
  • Uppkommande och vektorburna sjukdomar
    • Malaria, Q-feber, chikungunya, hantavirus, dengue och gula febern, West Nile-feber, borrelios, fästingburen, hjärninflammation (TBE), pest, svår akut respiratorisk sjukdom (SARS), smittkoppor, virala hemorragiska febrar, uppkommande/andra sjukdomar med okänd orsak.
  • Sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering
    • Haemophilus influenzae typ B, mässling, meningokockinfektion, påssjuka, kikhosta, röda hund, pneumokockinfektioner (invasiva), difteri, tetanus (stelkramp), polio, rabies, rotavirusinfektion, varicella, HPV.
  • Sjukvårdsrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens
    • Nosokomiala infektioner, antimikrobiellt resistenta patogener.

För ECDC

Daniel Palm

Länkar[redigera]

EDCDs hemsida