Skillnad mellan versioner av "Maldi-Tof"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Artikel publicerad maj 2012''' ---- ''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ...')
 
Rad 30: Rad 30:
 
   
 
   
 
Nedan redovisas de idag kända begränsningarna med Maldi-Tof. Då det anges ''kan identifieras till artnivå'', ''fungerar väl'' förutsätts att Maldi-Tof-algoritmen har uppnått score-kriterier för ''sannolik art''.
 
Nedan redovisas de idag kända begränsningarna med Maldi-Tof. Då det anges ''kan identifieras till artnivå'', ''fungerar väl'' förutsätts att Maldi-Tof-algoritmen har uppnått score-kriterier för ''sannolik art''.
[[Kategori:Diagnostiska minimikriterier]]
 

Versionen från 17 maj 2012 kl. 11.24

Artikel publicerad maj 2012


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ

och

artiklarna Identifiering av bakterier i rutindiagnostik och minimikriterier


Taxonomi och typningsmetoder

Med taxonomi avses den systematiska indelningen av mikroorganismer som baseras på klassifikation (inbördes likhet i grupper), nomenklatur (benämning/etikettering) och identifikation (diagnostisk process där egenskaper hos den okända mikroben jämförs med för viss art/genus accepterade kriterier).

Tyngdpunkten i tidiga klassificeringssystem har förutom beskrivning av växtsätt legat på morfologiska kriterier. Genom att sedan följa ett biokemiskt testschema i en speciell ordning med dikotomiskt utfall i positivt respektive negativt resultat kan en uppdelning ske ned på artnivå. Detta ligger till grund för det vi i vanligt tal anger som minimikriterier. Med detta system når man en hög grad av specificitet.

Problem uppstår då en okänd mikroorganism inte faller ut i ett sådant schema. Genom att skapa databaser för biokemisk artidentifiering baserad på ett stort antal fenotypiska reaktioner och testat på ett mycket stort antal stammar, t.ex. API, har man småningom löst problemet att kvantifiera sannolikheten för att ett isolat tillhör en viss art/genus/grupp. Förutsättningen för korrekt diagnos är att isolatets morfologi (mikro- respektive makroskopiskt) och växtsätt är förenligt med databasens förslag.

Ytterligare ett stort steg i taxonomins utveckling togs i slutet av 1980-talet då man säkrat metoder för att fastställa art genom sekvensbestämning av hela genomet (DNA-DNA hybridisering). Denna fylogenetiska inriktning syftar till att fastställa släktskap och evolutionsmässigt avstånd mellan liknande mikroorganismer.

Eftersom det ändå kan finnas en mycket hög grad av likhet mellan olika arter vid t.ex. DNA-DNA hybridisering, har man pragmatiskt konstaterat att genotypiska och fenotypiska drag skall vägas samman (polyfasisk taxonomi).

De senaste årens snabba metodutveckling inom nukleinsyrabaserade metoder, bland annat 16 sRNA-sekvensering (PCR med sekvensering av den bakteriella genen för 16s rRNA.), och Maldi-Tof (Matrix-assisted-laser-desorption-ionisation Time-of-flight) har radikalt förändrat möjligheterna till säkrare diagnostik på artnivå. Genom att rutinmässigt använda dessa typningssystem på kliniskt mikrobiologiska laboratorier ökar också möjligheten att snabbare identifiera ovanligare agens och korrelera dessa till kliniken.

Maldi-Tof

Redan idag har säkerheten för Maldi-Tof på rena kolonier nått en nivå som medger att tekniken kan användas rutinmässigt i den vardagliga artbestämningen. Med denna nya typningsmetod som möjliggör högre grad av upplösning på artnivå än äldre system ställs nya krav på laboratoriet. Förutom test av kända typstammar, dvs. de referensstammar som laboratoriet använder, bör jämförelser av typningsutfallet med den nya metoden och rutinmetoden utföras på rutinprov, förslagsvis 400-500 prov med olika provtyper representerade. Vid diskrepans bör testning med ytterligare metod utföras som säkerställer identitet på artnivå.

För Maldi-Tof metodik är den laborerande individens färdighet vid provpreparation den enskilt viktigaste faktorn för att uppnå en hög score. De begränsningar i systemen som finns idag avseende risk för felnavigering är väl kända och redovisas av leverantörerna. Även om det är ovanligt med felidentifiering förekommer det att systemet inte anger något alternativ, sannolikt p.g.a. att liknande stammar saknas i databasen. Vid låga score-resultat kan ytterligare försök göras med Maldi-Tof efter extraktionsförfarande.

Inga signifikanta prestandaskillnader finns mellan idag tillgängliga system. Marginella diskrepanser ses för vissa bakteriegrupper beroende på databasernas utformning. I takt med att databaserna successivt utvidgas kommer ytterligare species att identifieras säkert, framför allt avseende anaeroba bakterier och ovanliga mikroorganismer.

Vid validering av resultatet ingår att den föreslagna utsagan är förenlig med provtyp och basala observationer, dvs. växtsätt, koloniutseende och ev. lukt. Vid osäkerhet kontrolleras i första hand morfologin med gramfärgat preparat och ev. katalas- resp. oxidastest.

Nedan redovisas de idag kända begränsningarna med Maldi-Tof. Då det anges kan identifieras till artnivå, fungerar väl förutsätts att Maldi-Tof-algoritmen har uppnått score-kriterier för sannolik art.