Mycoplasma pneumoniae (CNS)

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 4 december 2009 kl. 23.02 av Magnus Thore (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till huvudartikeln Mycoplasma pneumoniae


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet



Mycoplasma pneumoniae vid CNS-infektioner[redigera]

Smittämnet[redigera]

Mycoplasma pneumoniae (Mp) är en filamentös organism som saknar cellvägg men kan växa på cellfria medier. Mp är pleomorf, ca 10x200 nm och har viss rörlighet. Glykolipider utgör en viktig strukturell del av Mp’s membran och är den viktigaste antigena komponenten. Mp inaktiveras av bl a organiska lösningsmedel och formalin.


Sjukdomsbild[redigera]

Vid pneumoni orsakad av Mp ses neurologiska symtom hos ca 1/1000. Hos sjukhusvårdade patienter med mykoplasmapneumoni har CNS-manifestationer rapporterats i upp till 7 % av fallen. Svår CNS-sjukdom och dödsfall har rapporterats. Under eller efter luftvägsinfektionen uppstår en diffus eller lokaliserad encefalit, meningit eller myelit. Encefaliten kan i varierande utsträckning ge medvetandepåverkan, pareser och sensibilitetsbortfall. Meningiten kan ge huvudvärk, nackstelhet och kramper. Myeliten kan ge en tvärsnittslesion eller varierande polioliknande symtom. Symtomen överensstämmer med dem som förekommer vid sk akut disseminerad encefalomyelit (ADEM). Detta är en autoimmun reaktion i CNS som kan uppkomma efter ett flertal olika infektionssjukdomar. Mp har med odling och PCR-teknik påvisats i likvor men ej i hjärnvävnad hos patienter med CNS-symtom.

Differentialdiagnoser är skov av multipel skleros, borreliainfektion eller virusinducerad encefalit som herpes simplex typ 1-infektion.

Diagnostik[redigera]

Referensmetodik[redigera]

Referensmetod för påvisning av Mp i CNS saknas.

Övriga diagnostiska metoder[redigera]

Serologi[redigera]

Den etiologiska diagnosen vid Mp-infektion ställs genom påvisande av signifikant titerstegring i KB eller i IgG-ELISA, eller genom att en hög IgM-titer påvisas. IgM-antikroppar mot Mp påvisas med olika metoder 5-7 dagar efter insjuknandet och IgG-antikroppar efter 10-14 dagar. IgM- och IgG-EIA lämpar sig väl för rutindiagnostik både i akut- och konvalescentskedet. Påvisande av köldagglutininer har låg diagnostisk sensitivitet och specificitet och tillför inget ytterligare. För att befästa den neurologiska diagnosen bör likvoranalys utföras med cellräkning och proteinbestämning. Det bör även göras försök att påvisa intratekal antikroppsproduktion (IgM, IgG).


Odling[redigera]

Mp kan odlas på specialmedier, men odlingen tar lång tid och används ej rutinmässigt. Mp växer långsamt i såväl anaerob som aerob miljö. Mp är resistent mot cellväggsantibiotika, vilket utnyttjas för odling på selektivmedia.


Nukleinsyrapåvisning[redigera]

Kommersiellt finns kit tillgängligt för påvisande av Mp-ribosomalt RNA. PCR finns, men är ännu ej i rutinbruk. Vid mykoplasmainfektion med CNS-symtom bör likvor skickas för PCR-analys.


Referensstammar[redigera]

M. pneumoniae ATCC 15531


Laboratorierapportering[redigera]

Mycoplasma pneumoniae rapporteras ej.

REFERENSER[redigera]

  • Pönkä, A. Central Nervous System Manifestations Associated with Serologically Verified Mycoplasma pneumoniae Infection. Scand J Infect Dis 1980;12:175-184.
  • Vikerfors T. Detection of specific IgM for the early diagnosis of Mycoplasma pneumoniae and some viral diseases. Akademisk avhandling, Uppsala 1988; 182.