Neuroanatomi
Version från den 8 oktober 2009 kl. 11.36 av Magnus Thore (diskussion | bidrag)
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
Neuroanatomi[redigera]
Centrala nervsystemet (CNS) består av storhjärnan, hjärnstammen, lillhjärnan och ryggmärgen. Dessa är täckta av tre hinnor (meninger): dura mater, arachnoidea och pia mater (Fig 1).
- Dura mater är uppbyggd av cellfattig fibrös vävnad och tjänar som ett periost till skallbenets och ryggradens skelett. Veck av duran skiljer hjärnkaviteten i olika delar. Falx cerebri går sagittellt mellan storhjärnans två hemisfärer och tentorium cerebelli skiljer storhjärna från lillhjärna horisontellt.
- Arachnoidea har varierande tjocklek. Den är ställvis uppbyggd av flera cellager. Från den inre delen avgår trabekler, som överbryggar rummet mot pia mater.
- Pia mater är uppbyggd av liknande celler som arachnoidean. Pian är dock tunnare och bildar ett lager, som sluter tätt kring hjärna och ryggmärg.
Utrymmet mellan pia mater och arachnoidea benämns subarachnoidala rummet. Detta rum innehåller cerebrospinalvätska.
- Cerebrospinalvätska (CSV), även benämnd likvor, bildas genom sekretion från plexus choroideus i hjärnans fyra hålrum (ventriklar). Den totala volymen cerebrospinalvätska är 70-120 mL, och ca 750 mL secerneras per dygn från plexus choroideus. Vätskan passerar via hål mellan sidoventriklarna till tredje resp fjärde ventrikeln och därifrån till subarachnoidala rummet runt hjärna och ryggmärg. Slutligen cirkulerar vätskan upp och absorberas i durans sinusbildningar (Fig 1) via arachnoidala granulationer belägna på de övre delarna av storhjärnshemisfärerna.
