Skillnad mellan versioner av "Treponematoser, icke veneriska"
(Skapade sidan med 'Treponematoser, icke veneriska (A65-A67) Etiologi: Med humana icke veneriska treponematoser avses en grupp infek¬tioner som orsakas av Treponema pallidum subsp. endemicus (bejel...') |
MagnusT (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | + | Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)]]'' | |
| − | |||
| − | Smittämnen | + | ---- |
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | == Treponematoser, icke veneriska (A65-A67) == | ||
| + | |||
| + | |||
| + | === Etiologi === | ||
| + | Med humana icke veneriska treponematoser avses en grupp infek¬tioner som orsakas av ''Treponema pallidum'' subsp. ''endemicus'' (bejel eller endemisk icke venerisk syfilis), ''T pallidum'' subsp. ''pertenue'' (yaws) och ''T. carateum'' (pinta). | ||
| + | |||
| + | |||
| + | === Smittämnen === | ||
| + | Se [[syfilis]] | ||
| − | |||
| − | Klinik | + | === Patogenes === |
| + | Icke veneriska treponematoser är vanligast i åldersgrupperna 2-10 år men kan också förekomma bland ungdomar, mer sällan vuxna. Pinta kan dock förekomma även hos äldre. Kongenitala infektioner är sällsynta. Organismerna invaderar från början traumatiserad hud eller slemhinna genom direkt kontaktsmitta mellan barnen. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | === Klinik === | ||
| + | Initialt ses ett lokalt sår som kan läka spontant. Treponematosen kan disseminera initialt eller efter en latensperiod av varierande längd. Seneffekterna kan vara multipla hudlesioner och inkludera infektiösa destruktioner av brosk och ben. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ==== ''Endemisk syfilis'' ==== | ||
Endemisk syfilis (bejel, dichuchwa, A65) överförs sannolikt vid mun-mun- kontakt eller via glas och bestick i samband med måltider. Den debuterar med oömma vitaktiga sår i munslemhinnan som ofta förbises. Senkomplikationer kan typiskt innefatta destruktion av näsbrosket, men även ögonen kan angripas. | Endemisk syfilis (bejel, dichuchwa, A65) överförs sannolikt vid mun-mun- kontakt eller via glas och bestick i samband med måltider. Den debuterar med oömma vitaktiga sår i munslemhinnan som ofta förbises. Senkomplikationer kan typiskt innefatta destruktion av näsbrosket, men även ögonen kan angripas. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ==== ''Yaws'' ==== | ||
Yaws (frambesia, pian, buba, A66) debuterar efter en inkubationstid på några veckor upp till ett halvår med en enstaka pustel på huden som sedan blir större. Infektionen kan spontanläka efter flera månader, ofta med ärrbildning. I sekundärstadiet kan multipla hudlesioner uppstå liksom ömmande adeniter. Ben och broskdestruktioner kan förekomma och drabbar upp till 10 % av de infekterade. Hyperkeratos i handflatorna och fotsulor är andra senkomplika¬tioner. | Yaws (frambesia, pian, buba, A66) debuterar efter en inkubationstid på några veckor upp till ett halvår med en enstaka pustel på huden som sedan blir större. Infektionen kan spontanläka efter flera månader, ofta med ärrbildning. I sekundärstadiet kan multipla hudlesioner uppstå liksom ömmande adeniter. Ben och broskdestruktioner kan förekomma och drabbar upp till 10 % av de infekterade. Hyperkeratos i handflatorna och fotsulor är andra senkomplika¬tioner. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ==== ''Pinta'' ==== | ||
Pinta (carate, mal de pinto, cute, A67) tycks minska i förekomst. Sjukdomen yttrar sig kliniskt ungefär som yaws med hudlesioner. Dessa är initialt hyperkeratotiska ofta blåpigmenterade. Även vid disseminerad sjukdom är pinta lokaliserad till huden med engagemang av regionala lymfkörtlar. I senstadier uppträder hyper- eller hypopigmenterade hudförändringar. | Pinta (carate, mal de pinto, cute, A67) tycks minska i förekomst. Sjukdomen yttrar sig kliniskt ungefär som yaws med hudlesioner. Dessa är initialt hyperkeratotiska ofta blåpigmenterade. Även vid disseminerad sjukdom är pinta lokaliserad till huden med engagemang av regionala lymfkörtlar. I senstadier uppträder hyper- eller hypopigmenterade hudförändringar. | ||
| − | |||
| − | + | === Epidemiologi === | |
| + | Se särskilt avsnitt i allmän och klinisk del. | ||
| + | |||
| − | Laboratoriediagnostik | + | === Provtagning === |
| + | Se P 9 speciell del. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | === Laboratoriediagnostik === | ||
| + | Se D 9 speciell del. Diagnostiken av icke veneriska treponematoser är huvudsakligen klinisk. Mörkfältsmikroskopisk undersökning av sårsekret kan användas och serologiska tester är för övrigt desamma som för venerisk [[syfilis]]. | ||
| − | Behandling | + | |
| + | === Behandling === | ||
| + | Man räknar med att mellan 95-97 % av fallen kan behandlas effektivt med penicillin. | ||
| + | |||
| + | [[Kategori:Sexuellt överförbara infektioner (STI)]] | ||
Versionen från 20 juli 2009 kl. 13.28
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)
Treponematoser, icke veneriska (A65-A67)
Etiologi
Med humana icke veneriska treponematoser avses en grupp infek¬tioner som orsakas av Treponema pallidum subsp. endemicus (bejel eller endemisk icke venerisk syfilis), T pallidum subsp. pertenue (yaws) och T. carateum (pinta).
Smittämnen
Se syfilis
Patogenes
Icke veneriska treponematoser är vanligast i åldersgrupperna 2-10 år men kan också förekomma bland ungdomar, mer sällan vuxna. Pinta kan dock förekomma även hos äldre. Kongenitala infektioner är sällsynta. Organismerna invaderar från början traumatiserad hud eller slemhinna genom direkt kontaktsmitta mellan barnen.
Klinik
Initialt ses ett lokalt sår som kan läka spontant. Treponematosen kan disseminera initialt eller efter en latensperiod av varierande längd. Seneffekterna kan vara multipla hudlesioner och inkludera infektiösa destruktioner av brosk och ben.
Endemisk syfilis
Endemisk syfilis (bejel, dichuchwa, A65) överförs sannolikt vid mun-mun- kontakt eller via glas och bestick i samband med måltider. Den debuterar med oömma vitaktiga sår i munslemhinnan som ofta förbises. Senkomplikationer kan typiskt innefatta destruktion av näsbrosket, men även ögonen kan angripas.
Yaws
Yaws (frambesia, pian, buba, A66) debuterar efter en inkubationstid på några veckor upp till ett halvår med en enstaka pustel på huden som sedan blir större. Infektionen kan spontanläka efter flera månader, ofta med ärrbildning. I sekundärstadiet kan multipla hudlesioner uppstå liksom ömmande adeniter. Ben och broskdestruktioner kan förekomma och drabbar upp till 10 % av de infekterade. Hyperkeratos i handflatorna och fotsulor är andra senkomplika¬tioner.
Pinta
Pinta (carate, mal de pinto, cute, A67) tycks minska i förekomst. Sjukdomen yttrar sig kliniskt ungefär som yaws med hudlesioner. Dessa är initialt hyperkeratotiska ofta blåpigmenterade. Även vid disseminerad sjukdom är pinta lokaliserad till huden med engagemang av regionala lymfkörtlar. I senstadier uppträder hyper- eller hypopigmenterade hudförändringar.
Epidemiologi
Se särskilt avsnitt i allmän och klinisk del.
Provtagning
Se P 9 speciell del.
Laboratoriediagnostik
Se D 9 speciell del. Diagnostiken av icke veneriska treponematoser är huvudsakligen klinisk. Mörkfältsmikroskopisk undersökning av sårsekret kan användas och serologiska tester är för övrigt desamma som för venerisk syfilis.
Behandling
Man räknar med att mellan 95-97 % av fallen kan behandlas effektivt med penicillin.