Icke inhemska virala infektioner

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet

och

Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar och falldefinitionen virala meningoencefaliter

---

Icke inhemska virala infektioner

Det finns ett mycket stort antal artropodburna (stickmyggor, sandmyggor, fästingar) och gnagarburna virus som orsakar CNS -infektioner hos människa. Flera av dessa virus orsakar ett brett spektrum av symtom där encefalit kan vara en mer eller mindre vanlig komponent. Nedan lämnas exempel på tropiska virusinfektioner där encefalit är en dominerande del av sjukdomsbilden.

Som vid all diagnostik av icke inhemska infektionssjukdomar är anamnesen mycket viktig. Var har patienten vistats och när? Myggbett, fästingbett? Vilka vaccinationer har patienten erhållit (TBE-, japansk encefalit- eller gula febemvaccin)? 1 tabell 14 anges geografisk lokalisation av arbovirus som engagerar CNS. Ingen av dessa tillhör gruppen hemorragiska febrar.

Arenavirus

Bland arenavirusfamilj ens medlemmar finns lymfocytisk choriomeningit (LCM)-virus. LCM-virus bärs av gnagare. Människa kan smittas såväl av vilda gnagare som när smitta drabbat laboratoriedjur eller husdjur (ffa mus, hamster).

Diagnostiken baseras på serologi hos patienter samt virusisolering från gnagare.

Bunyavirus

I familjen bunyavirus finns bl a den kaliforniska encefalitgruppens virus. Dessa virus sprids till människa från stickmyggor. Flera sjukdomsframkallande virus finns i denna grupp, t ex La Crosse-virus i USA. Inkoovirus är ett kaliforrnskt encefalitvirus som är mycket vanligt i Nordeuropa inklusive Sverige. Människor infekteras ofta. Det är dock oklart om den virusvariant som finns i Skandinavien orsakar sjukdom hos människa.

Diagnostiken är serologisk.

Togavirus

Eastern equine encephalitis (EEE), Western equine encephalitis (WEE) och Venezuelan equine encephalitis (VEE) är myggburna sjukdomar som orsakas av virus i togavirusfamiljen, och som alla finns på den amerikanska kontinenten.

Diagnostiken för dessa tre är också serologisk.

Flavivirus

Japansk encefalit i Sydostasien och St Louis-encefalit (SLE) i USA sprids med stickmyggor. Murray Valley-encefalit sprids på samma sätt i Australien, medan Kyasanur Forest disease sprids med fästingar i Indien.

Diagnostik: I flavivirusfamiljen finns en uttalad serologisk korsreaktion mellan olika virus, vilket ger stora diagnostiska problem. En helt säker diagnos avseende etiologiskt agens kan därför oftast endast fås genom virusisolering. Eftersom diagnostiken oftast sker med hjälp av serologi måste uppgifter om tidigare vaccination och uppgifter om var patienten kan ha smittats vägas in när sannolik diagnos ställs. När diagnosen är viktig av kliniska eller epidemiologiska skäl kan mer arbetskrävande tester såsom neutralisationstest och virusisolering göras.

Diagnostik av tropiska CNS-infektioner är fåtalsdiagnostik och finns därför bara på centrallaboratorienivå. En fyllig anamnes på remissen är mycket angeläget. Serologiska analyser fordrar i regel akut- och konvalescentserum. Blodprov bör sändas oseparerade till Folkhälsomyndigheten eftersom viss smittrisk vid hantering kan förekomma. Behandlande läkare och lokala laboratorier uppmanas kontakta Folkhälsomyndigheten för att diskutera provtagningsförfarande när virusisolering är aktuell.

Arbrovirus

Laboratorierapportering

Meningoencefalit orsakad av något av dessa agens är anmälningpliktiga, se falldefinitionen virala meningoencefaliter

Referensfunktioner

Enligt virologisk R-lista

REFERENS

• Textbook of human virology, RB Beishe (ed), 2nd ed Mosby Year book, St Louis 1991.