Skillnad mellan versioner av "Blastocystis spp."
| (17 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Huvudartikel''',reviderad mars 2012 | + | '''Huvudartikel''', reviderad mars 2012. |
---- | ---- | ||
Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | ||
| + | och''[[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002|Tarminfektioner]]'' | ||
| + | ------- | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
==''Blastocystis'' spp.== | ==''Blastocystis'' spp.== | ||
| Rad 14: | Rad 12: | ||
===Livscykel=== | ===Livscykel=== | ||
''Blastocystis''-livscykel innefattar en cystform (morfologiskt svårbestämd) samt olika vakuoliserade och granulära former. Intagna cystor antas excystera under inverkan av magsaft och enzymer på liknande sätt som ''[[Giardia intestinalis|Giardia ]]''-cystor. Smittovägen har inte kunnat bevisas experimentellt men ''Blastocystis'' överförs troligen den fecala-orala vägen, via infekterade människor och djur. | ''Blastocystis''-livscykel innefattar en cystform (morfologiskt svårbestämd) samt olika vakuoliserade och granulära former. Intagna cystor antas excystera under inverkan av magsaft och enzymer på liknande sätt som ''[[Giardia intestinalis|Giardia ]]''-cystor. Smittovägen har inte kunnat bevisas experimentellt men ''Blastocystis'' överförs troligen den fecala-orala vägen, via infekterade människor och djur. | ||
| − | + | ||
===Symtom och klinisk bild=== | ===Symtom och klinisk bild=== | ||
| − | Huruvida denna organism orsakar symtom eller inte är en kontroversiell fråga. Studier har visat att den är lika vanlig i friska kontrollgrupper som bland personer med gastointestinala besvär. Förslagsvis orsakar ''Blastocystis'' symtom endast under vissa omständigheter, och en förklaring kan vara att somliga subtyper är mera associerade med symtom än andra. Biopsier visar att ''Blastocystis'' vanligen inte invaderar | + | Huruvida denna organism orsakar symtom eller inte är en kontroversiell fråga. Studier har visat att den är lika vanlig i friska kontrollgrupper som bland personer med gastointestinala besvär. Förslagsvis orsakar ''Blastocystis'' symtom endast under vissa omständigheter, och en förklaring kan vara att somliga subtyper är mera associerade med symtom än andra. Biopsier visar att ''Blastocystis'' vanligen inte invaderar tarmslemhinnan, men att ödem och inflammation av slemhinnan kan förekomma. |
===Epidemiologi=== | ===Epidemiologi=== | ||
''Blastocystis'' är en allmänt förekommande organism världen över, så även i Sverige där den är ett vanligt fynd både hos barn och vuxna. | ''Blastocystis'' är en allmänt förekommande organism världen över, så även i Sverige där den är ett vanligt fynd både hos barn och vuxna. | ||
| − | + | ==Provtagning och transport== | |
| − | Se | + | ===Provmaterial=== |
| + | Fecesprov | ||
| + | ===Provtagningsföreskrifter=== | ||
| + | Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]] | ||
| + | |||
| + | ===Förvaring/transport=== | ||
| + | Inga speciella krav | ||
==Laboratoriediagnostik== | ==Laboratoriediagnostik== | ||
| − | Allmänt | + | [[Fil:BlastocystisML-a.jpg|thumb|200px|left|''Foto: Marianne Lebbad, Smittskyddsinstitutet'']] |
| − | Blastocystis-infektion diagnostiseras enklast genom mikroskopisk påvisning av organismen. För rutindiagnostik används mikroskopi av jodfärgat preparat efter formalin/etylacetat-koncentrering. Denna metod är dock inte optimal för att påvisa förekomst av Blastocystis, då organismerna koncentreras dåligt och i vissa fall kan man se betydligt färre Blastocystis efter koncentrering än före. | + | ===Allmänt=== |
| − | Referensmetodik | + | ''Blastocystis''-infektion diagnostiseras enklast genom mikroskopisk påvisning av organismen. För rutindiagnostik används mikroskopi av jodfärgat preparat efter formalin/etylacetat-koncentrering. Denna metod är dock inte optimal för att påvisa förekomst av ''Blastocystis'', då organismerna koncentreras dåligt och i vissa fall kan man se betydligt färre ''Blastocystis'' efter koncentrering än före. |
| − | Som referensmetod rekommenderas mikroskopering av SAF-fixerad filtrerad feces i kombination med permanentfärgat utstryk. På detta sätt erhålls hög känslighet samtidigt som de morfologiska detaljerna och därmed de olika formerna av Blastocystis kan studeras | + | |
| − | + | ===Referensmetodik=== | |
| − | Morfologiska kriterier | + | Som referensmetod rekommenderas mikroskopering av SAF-fixerad filtrerad feces i kombination med permanentfärgat utstryk ([[PAR 03 Mikroskopisk påvisning av trofozoiter efter trikromfärgning|PAR 03]]). På detta sätt erhålls hög känslighet samtidigt som de morfologiska detaljerna och därmed de olika formerna av ''Blastocystis'' kan studeras. |
| − | Morfologin är mycket varierande och flera olika former av Blastocystis finns beskrivna – alltifrån amöboid form till cystform. Diagnostiken grundar sig dock vanligtvis på den runda vakuoliserade formen. Den varierar kraftigt i storlek, från 6 till 40 µm, och uppfylls till stor del av en "central body" (vakuolliknande) samt har en eller flera perifera kärnor. Den stora variationen, både vad det gäller morfologi och storlek, innebär att Blastocystis många gånger förbises vid mikroskopisk bedömning. | + | För bildmaterial se: [[http://www.dpd.cdc.gov/dpdx/html/ImageLibrary/Blastocystis_il.htm]] |
| − | Kvalitetskontroll | + | ====Morfologiska kriterier==== |
| − | Blastocystis spp ingår i UK-NEQAS feces-utskick. | + | Morfologin är mycket varierande och flera olika former av ''Blastocystis'' finns beskrivna – alltifrån amöboid form till cystform. Diagnostiken grundar sig dock vanligtvis på den runda vakuoliserade formen. Den varierar kraftigt i storlek, från 6 till 40 µm, och uppfylls till stor del av en "central body" (vakuolliknande) samt har en eller flera perifera kärnor. Den stora variationen, både vad det gäller morfologi och storlek, innebär att ''Blastocystis'' många gånger förbises vid mikroskopisk bedömning. |
| − | Svarsrutiner | + | |
| − | Blastocystis spp påvisade/ej påvisade | + | ====Kvalitetskontroll==== |
| + | ''Blastocystis'' spp. ingår i UK-NEQAS feces-utskick. | ||
| + | |||
| + | ====Svarsrutiner==== | ||
| + | ''Blastocystis'' spp. påvisade/ej påvisade. Positivt svar kompletteras med följande kommentar: Har i vissa fall associerats med gastrointestinala besvär, men dess patogena betydelse är ej fastställd. | ||
| + | |||
| + | ===Övriga diagnostiska metoder=== | ||
| + | *Odling | ||
| + | Odling av ''Blastocystis'' har hög känslighet och används vid vissa laboratorier för primärdiagnostik. | ||
| + | *PCR/subtypning | ||
| + | PCR-metodik används både för primärdiagnostik och för bestämning av ''Blastocystis'' subtyper. | ||
| + | |||
| + | ===Laboratorierapport=== | ||
| + | ''Blastocystis'' spp. är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. | ||
| − | + | ==Litteraturhänvisningar== | |
| − | + | *Tan KS, Mirza H, Teo JD, Wu B, Macary PA. Current Views on the Clinical Relevance of Blastocystis spp. Curr Infect Dis Rep. 2010 Jan;12(1):28-35. | |
| − | + | *Stensvold CR, Nielsen HV, Mølbak K, Smith HV. Pursuing the clinical significance of Blastocystis – diagnostic limitations. Trends Parasitol. 2009 Jan;25(1):23-9. Epub 2008 Nov 13. Review. | |
| − | + | *Stensvold CR, Christiansen DB, Olsen KE, Nielsen HV. Blastocystis sp. subtype 4 is common in Danish Blastocystis-positive patients presenting with acute diarrhea. Am J Trop Med Hyg. 2011 Jun;84(6):883-5. | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | Tan KS, Mirza H, Teo JD, Wu B, Macary PA. Current Views on the Clinical Relevance of Blastocystis spp. Curr Infect Dis Rep. 2010 Jan;12(1):28-35. | ||
| − | Stensvold CR, Nielsen HV, Mølbak K, Smith HV. Pursuing the clinical significance of Blastocystis – diagnostic limitations. Trends Parasitol. 2009 Jan;25(1):23-9. Epub 2008 Nov 13. Review. | ||
| − | Stensvold CR, Christiansen DB, Olsen KE, Nielsen HV. Blastocystis sp. subtype 4 is common in Danish Blastocystis-positive patients presenting with acute diarrhea. Am J Trop Med Hyg. 2011 Jun;84(6):883-5. | ||
[[Kategori:Parasiter]] | [[Kategori:Parasiter]] | ||
[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]] | [[Kategori:Infektioner i mage och tarm]] | ||
Nuvarande version från 2 oktober 2012 kl. 12.37
Huvudartikel, reviderad mars 2012.
Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik ochTarminfektioner
Blastocystis spp.[redigera]
Smittämne[redigera]
Blastocystis hominis beskrevs redan i början av 1900-talet och betraktades först som en svamp och sedan som en protozo, men är numera genom genetiska studier placerad bland stramenopiler, en stor grupp eukaryoter – de flesta alger. Ett flertal genetiska subtyper av Blastocystis finns beskrivna, och då flera av dem har påvisats hos både människor och djur, har man alltmer frångått beteckningen Blastocystis hominis till förmån för Blastocystis spp.
Livscykel[redigera]
Blastocystis-livscykel innefattar en cystform (morfologiskt svårbestämd) samt olika vakuoliserade och granulära former. Intagna cystor antas excystera under inverkan av magsaft och enzymer på liknande sätt som Giardia -cystor. Smittovägen har inte kunnat bevisas experimentellt men Blastocystis överförs troligen den fecala-orala vägen, via infekterade människor och djur.
Symtom och klinisk bild[redigera]
Huruvida denna organism orsakar symtom eller inte är en kontroversiell fråga. Studier har visat att den är lika vanlig i friska kontrollgrupper som bland personer med gastointestinala besvär. Förslagsvis orsakar Blastocystis symtom endast under vissa omständigheter, och en förklaring kan vara att somliga subtyper är mera associerade med symtom än andra. Biopsier visar att Blastocystis vanligen inte invaderar tarmslemhinnan, men att ödem och inflammation av slemhinnan kan förekomma.
Epidemiologi[redigera]
Blastocystis är en allmänt förekommande organism världen över, så även i Sverige där den är ett vanligt fynd både hos barn och vuxna.
Provtagning och transport[redigera]
Provmaterial[redigera]
Fecesprov
Provtagningsföreskrifter[redigera]
Förvaring/transport[redigera]
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
Blastocystis-infektion diagnostiseras enklast genom mikroskopisk påvisning av organismen. För rutindiagnostik används mikroskopi av jodfärgat preparat efter formalin/etylacetat-koncentrering. Denna metod är dock inte optimal för att påvisa förekomst av Blastocystis, då organismerna koncentreras dåligt och i vissa fall kan man se betydligt färre Blastocystis efter koncentrering än före.
Referensmetodik[redigera]
Som referensmetod rekommenderas mikroskopering av SAF-fixerad filtrerad feces i kombination med permanentfärgat utstryk (PAR 03). På detta sätt erhålls hög känslighet samtidigt som de morfologiska detaljerna och därmed de olika formerna av Blastocystis kan studeras. För bildmaterial se: [[1]]
Morfologiska kriterier[redigera]
Morfologin är mycket varierande och flera olika former av Blastocystis finns beskrivna – alltifrån amöboid form till cystform. Diagnostiken grundar sig dock vanligtvis på den runda vakuoliserade formen. Den varierar kraftigt i storlek, från 6 till 40 µm, och uppfylls till stor del av en "central body" (vakuolliknande) samt har en eller flera perifera kärnor. Den stora variationen, både vad det gäller morfologi och storlek, innebär att Blastocystis många gånger förbises vid mikroskopisk bedömning.
Kvalitetskontroll[redigera]
Blastocystis spp. ingår i UK-NEQAS feces-utskick.
Svarsrutiner[redigera]
Blastocystis spp. påvisade/ej påvisade. Positivt svar kompletteras med följande kommentar: Har i vissa fall associerats med gastrointestinala besvär, men dess patogena betydelse är ej fastställd.
Övriga diagnostiska metoder[redigera]
- Odling
Odling av Blastocystis har hög känslighet och används vid vissa laboratorier för primärdiagnostik.
- PCR/subtypning
PCR-metodik används både för primärdiagnostik och för bestämning av Blastocystis subtyper.
Laboratorierapport[redigera]
Blastocystis spp. är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar[redigera]
- Tan KS, Mirza H, Teo JD, Wu B, Macary PA. Current Views on the Clinical Relevance of Blastocystis spp. Curr Infect Dis Rep. 2010 Jan;12(1):28-35.
- Stensvold CR, Nielsen HV, Mølbak K, Smith HV. Pursuing the clinical significance of Blastocystis – diagnostic limitations. Trends Parasitol. 2009 Jan;25(1):23-9. Epub 2008 Nov 13. Review.
- Stensvold CR, Christiansen DB, Olsen KE, Nielsen HV. Blastocystis sp. subtype 4 is common in Danish Blastocystis-positive patients presenting with acute diarrhea. Am J Trop Med Hyg. 2011 Jun;84(6):883-5.