Skillnad mellan versioner av "Fasciola spp."
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | ''' | + | '''Huvudartikel''', publicerad september 2011. |
| + | ------ | ||
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].'' | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].'' | ||
| + | ------- | ||
| + | |||
==''Fasciola hepatica, F. gigantica''== | ==''Fasciola hepatica, F. gigantica''== | ||
===Smittämne=== | ===Smittämne=== | ||
| Rad 17: | Rad 20: | ||
===Epidemiologi=== | ===Epidemiologi=== | ||
''F. hepatica'' har global spridning medan ''F. gigantica'' förekommer i Asien och Afrika. Totalt beräknas 2,4 till 17 miljoner människor vara infekterade med en eller båda flundrorna. Ytterligare 80 miljoner människor anses riskera infektion. ''Fasciola'' är en vanlig parasit hos får, getter och boskap och förekommer mest i områden med intensiv djuruppfödning. Svenska slakterier rapporterade fynd av ''F. hepatica'' i 3 respektive 5 % av nötboskap under 2007 och 2008. | ''F. hepatica'' har global spridning medan ''F. gigantica'' förekommer i Asien och Afrika. Totalt beräknas 2,4 till 17 miljoner människor vara infekterade med en eller båda flundrorna. Ytterligare 80 miljoner människor anses riskera infektion. ''Fasciola'' är en vanlig parasit hos får, getter och boskap och förekommer mest i områden med intensiv djuruppfödning. Svenska slakterier rapporterade fynd av ''F. hepatica'' i 3 respektive 5 % av nötboskap under 2007 och 2008. | ||
| − | + | ==Provtagning och transport== | |
| − | + | ===Provmaterial=== | |
*Feces | *Feces | ||
*Tolvfingertarms- eller gallaspirat | *Tolvfingertarms- eller gallaspirat | ||
| − | *Serum | + | *Serum (antikroppspåvisning) |
| − | + | ===Provtagningföreskrifter=== | |
| − | Se [[provtagningsföreskrifter]]. | + | Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]]. |
Fecesprov tas cirka 5 månader efter infektionstillfället. Upprepade provtagningar av feces rekommenderas, då äggutsöndringen kan vara ringa. Patienten ska ha en veckans leverfri diet före provtagning. | Fecesprov tas cirka 5 månader efter infektionstillfället. Upprepade provtagningar av feces rekommenderas, då äggutsöndringen kan vara ringa. Patienten ska ha en veckans leverfri diet före provtagning. | ||
| − | + | ===Förvaring/transport=== | |
Inga speciella krav | Inga speciella krav | ||
| + | |||
==Laboratoriediagnostik== | ==Laboratoriediagnostik== | ||
===Allmänt=== | ===Allmänt=== | ||
Nuvarande version från 2 oktober 2012 kl. 13.00
Huvudartikel, publicerad september 2011.
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.
Fasciola hepatica, F. gigantica[redigera]
Smittämne[redigera]
Den vuxna masken finns i gallgångarna i lever hos får och boskap. F. hepatica kan bli upp till 3 cm lång och 1, 5 cm bred. F. gigantica är större, ca 7, 5 cm lång. De vuxna maskarna lever mellan 5-10 år i värden.
Livscykel[redigera]
Infektion av definitiva värden, t.ex. människa eller boskap, sker vid konsumtion av vattenväxter kontaminerade med metacerkarier - det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarierna excysterar i tunntarmen och larverna migrerar genom tarmväggen och leverparenkymet till gallgångarna, där de mognar. Utvecklingen till könsmogna och ägg-producerande maskar tar 3-4 månader. Äggen passerar ut med feces och om de hamnar i sötvattenutvecklas innehållet till ett larvstadium - miracidium. Äggen kläcks och de frigjorda miracidierna infekterar snäckor, där vidare utveckling sker. Larver (cercarier) som lämnar snäckan encysterar till metacerkarier på bl.a. ätliga vattenväxter som vattenkrasse, men de kan också hittas flytande på vattenytan. Detta stadium kan vara infektiöst i flera månader. http://www.cdc.gov/parasites/fasciola/biology.html
Symtom och klinisk bild[redigera]
Fascioliasis kan vara asymtomatisk eller symtomatisk. De kliniska symtomen är relaterade till maskbördan och inträder ca 2 månader efter intag av metacerkarier. Vid den akuta fasen (migration av larver genom levern) kan feber, diarré, buksmärtor, eosinofili och förstorad lever förekomma. Symtomen under den kroniska fasen är diskreta, oftast kopplade till obstruktion i gallgångarna. I enstaka fall kan maskarna utvecklas på ovanliga ställen såsom tarmvägg, lungor eller subkutant där de orsakar granulom.
Epidemiologi[redigera]
F. hepatica har global spridning medan F. gigantica förekommer i Asien och Afrika. Totalt beräknas 2,4 till 17 miljoner människor vara infekterade med en eller båda flundrorna. Ytterligare 80 miljoner människor anses riskera infektion. Fasciola är en vanlig parasit hos får, getter och boskap och förekommer mest i områden med intensiv djuruppfödning. Svenska slakterier rapporterade fynd av F. hepatica i 3 respektive 5 % av nötboskap under 2007 och 2008.
Provtagning och transport[redigera]
Provmaterial[redigera]
- Feces
- Tolvfingertarms- eller gallaspirat
- Serum (antikroppspåvisning)
Provtagningföreskrifter[redigera]
Fecesprov tas cirka 5 månader efter infektionstillfället. Upprepade provtagningar av feces rekommenderas, då äggutsöndringen kan vara ringa. Patienten ska ha en veckans leverfri diet före provtagning.
Förvaring/transport[redigera]
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
Parasitologisk diagnostik utförs genom mikroskopisk påvisning av maskägg i feces, tolvfingertarms- eller gallaspirat. Serologisk diagnostik är användbar redan under den akuta fasen av infektionen.
Referensmetodik[redigera]
Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration (PAR 01).
Avläsningskriterier[redigera]
Äggen är gulbruna, ovala med ett lock (operculum) och mäter 130-150 µm x 63-90 µm.
Förväxlingsparasiter[redigera]
Fasciola-äggen är nästan identiska med Fasciolopsis buski och Echinostoma ilocanum-ägg och kan inte särskiljas i mikroskop.
Kvalitetssäkring[redigera]
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
Svarsrutiner[redigera]
Ägg av Fasciola spp. påvisade/inga maskägg påvisade. Utsvar med fynd av Fasciola-ägg skall åtföljas av kommentar om upprepad provtagning efter en veckas leverfri diet.
Övriga diagnostiska metoder[redigera]
- Serologisk diagnostik genom att påvisa antikroppar är användbar redan under den akuta fasen av infektionen. Positiv serologi kan förväntas efter ca 3-4 veckor efter infektion. ELISA är den vanligaste metoden, men även Western Blot används.
- Lovande framtida tester är antigenpåvisning i feces eller
- användning av cathepsin L som antigen i serologiska tester. Cathepsin L är ett proteinas som antingen renas fram från maskens utsöndringsprodukter (excretory/secretory products) eller framställs som rekombinat antigen i ELISA.
Labortorierapportering[redigera]
Infektioner med Fasciola är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar[redigera]
- Sripa B., Kaewkes S., Intapan P.M., Maleewong W., Brindley P.J. 2010. Food-born trematodiasis in Southeast Asia: epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Advances in Parasitology, vol. 72:305-350.
- [[1]]