Skillnad mellan versioner av "Toxocara spp."

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(16 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Huvudartikel, publicerad november 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande'''
+
'''Huvudartikel''', publicerad november 2011.  
 
----------
 
----------
 
''Till innehållförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
 
''Till innehållförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
 +
 +
och ''[[Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet ]]''
 +
-------
  
 
   
 
   
Rad 12: Rad 15:
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
 
|-
 
|-
! !! ''Toxocara canis'' !! ''Toxocara cati''          
+
! !! ''Toxocara canis'' !! ''Toxocara cati''            
 
|-
 
|-
 
| Ägg || 75-90 μm, runda || 65-70 μm, avlånga
 
| Ägg || 75-90 μm, runda || 65-70 μm, avlånga
 
|-
 
|-
| Larver || 350-530 μm x 18-21 μm ||         
+
| Larver ||colspan=2|350-530 μm x 18-21 μm          
 
|-
 
|-
 
| Honmaskar ||6-18 cm || 4-10 cm
 
| Honmaskar ||6-18 cm || 4-10 cm
Rad 35: Rad 38:
 
''Toxocara''-infektion förekommer globalt. I en svensk prevalensstudie påvisades antikroppar mot ''Toxocara'' i 7 % av en ung och frisk population och i 25 % av 175 patienter med misstänkt toxocariasis. I en studie, som gjordes av CDC i USA år 2007, visades oväntat att seroprevalensen i USA var nära 14 % (Wan et al 2008).
 
''Toxocara''-infektion förekommer globalt. I en svensk prevalensstudie påvisades antikroppar mot ''Toxocara'' i 7 % av en ung och frisk population och i 25 % av 175 patienter med misstänkt toxocariasis. I en studie, som gjordes av CDC i USA år 2007, visades oväntat att seroprevalensen i USA var nära 14 % (Wan et al 2008).
 
Återkommande avmaskning av hundar och katter minskar risken för infektion.
 
Återkommande avmaskning av hundar och katter minskar risken för infektion.
===Provtagning och transport===
+
==Provtagning och transport==
 
Blod/serum
 
Blod/serum
====Provtagningsanvisningar====
+
===Provtagning===
 
Blodprov tas i rör utan tillsats.
 
Blodprov tas i rör utan tillsats.
====Transport====
+
Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]]
 +
===Transport===
 
Inga speciella krav.
 
Inga speciella krav.
  
Rad 47: Rad 51:
 
===Referensmetod===
 
===Referensmetod===
 
Saknas.
 
Saknas.
===Alternativa metoder===
+
===Övriga diagnostiska  metoder===
 
*Antikroppspåvisning i serum.
 
*Antikroppspåvisning i serum.
ELISA (kommersiellt kit)
+
:ELISA (kommersiellt kit) och/eller Western blot (kommersiellt kit).
 
 
Western blot (kommersiellt kit)
 
 
*Påvisning av larver i biopsi- eller obduktionsmaterial som snittas och färgas med hematoxylin och eosin.
 
*Påvisning av larver i biopsi- eller obduktionsmaterial som snittas och färgas med hematoxylin och eosin.
  
Rad 59: Rad 61:
 
Se kit-instruktion
 
Se kit-instruktion
 
===Laboratorierapportering===
 
===Laboratorierapportering===
''Toxocara''-infektion är inte anmälningspliktig.
+
''Toxocara''-infektion är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
 +
 
 
==Referenser==
 
==Referenser==
 
*Despommier, D. "Toxocariasis: clinical aspects, epidemiology, medical ecology, and molecular aspects." Clin Microbiol Rev. 2003;16(2):265-272.   
 
*Despommier, D. "Toxocariasis: clinical aspects, epidemiology, medical ecology, and molecular aspects." Clin Microbiol Rev. 2003;16(2):265-272.   
Rad 68: Rad 71:
 
*Won, K. Y., D. Kruszon-Moran, et al. "National seroprevalence and risk factors for Zoonotic Toxocara spp. infection." Am J Trop Med Hyg. 2008;79(4): 552-557.
 
*Won, K. Y., D. Kruszon-Moran, et al. "National seroprevalence and risk factors for Zoonotic Toxocara spp. infection." Am J Trop Med Hyg. 2008;79(4): 552-557.
  
------
 
 
[[Kategori:Parasiter]]
 
[[Kategori:Parasiter]]

Nuvarande version från 3 oktober 2012 kl. 09.07

Huvudartikel, publicerad november 2011.


Till innehållförteckning för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik

och Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet



Toxocara canis, Toxocara cati[redigera]

Smittämne[redigera]

Hundens och kattens spolmaskar är toxocara-arter (Toxocara canis respektive Toxocara cati) tillhörande släktet rundmaskar (Nematoda). Infektionen är vanlig under hundvalpars respektive kattungars första levnadsmånader. Hos människa utvecklas inte parasiten fullt ut – endast larvstadiet förekommer – och infektion kan inte spridas människor emellan.

Tabell 1. Livsformer och deras karaktäristika

Toxocara canis Toxocara cati
Ägg 75-90 μm, runda 65-70 μm, avlånga
Larver 350-530 μm x 18-21 μm
Honmaskar 6-18 cm 4-10 cm
Hanmaskar 4-10 cm 3-6 cm

Livscykel[redigera]

Hund respektive katt är definitiva värdar för parasiten, det vill säga där sker den sexuella förökningen. Ägg i den definitiva värden utsöndras via feces. Efter cirka 2 till 3 veckor i fuktig miljö (t.ex. jord) varmare än 10-15°C, mognar äggen och blir infektiösa. Om dessa ägg intas av den definitiva värden frigörs larver som penetrerar tarmväggen. I valpar och kattungar migrerar larverna via lungor, bronker och matstrupe till tunntarmen där de utvecklas till vuxna maskar som producerar ägg. I äldre djur sker ofta encystering av larver i vävnad. Detta stadium kan excystera under sen dräktighet och kan då smitta avkomman vid födseln eller vid digivning. Smitta kan även ske via intag av kött från andra smittade djur (t.ex. kanin). I människa kan parasiten inte utvecklas till vuxna maskar. Vid human smitta, via intag av ägg i t.ex. kontaminerad jord, kläcks äggen i tarmen och larverna penetrerar tarmväggen och förs via cirkulationen till olika organ (lever, hjärta, lungor, hjärna, muskler, ögon). Människa kan även smittas via intag av kött (t.ex. kanin, kyckling, får) som innehåller encysterade larver.

Symtom och klinisk bild[redigera]

Det inflammatoriska svaret, framkallat av de vävnadsmigrerande larverna samt toxiner, orsakar patologin. Ögat och hjärnan är särskilt drabbade organ. Tre kliniska syndrom är förknippade med toxocara-infektion: visceral larva migrans (VLM), ocular larva migrans (OLM) och ”covert” toxocara-infektion (CT). VLM ger en multisystemsjukdom som orsakas av migrerande larver med eosinofili över 30 %. Symtomen vid hög eosinofili inkluderar feber, förstorad lever, hyperglobulinemia, infiltration i lungor eller neurologiska störningar. CT är en mildare form av VLM. Vid OLM är skadorna begränsade till ögat och synnerven. Ögoninfektionen är oftast unilateral och kan leda till blindhet.

Epidemiologi[redigera]

Toxocara-infektion förekommer globalt. I en svensk prevalensstudie påvisades antikroppar mot Toxocara i 7 % av en ung och frisk population och i 25 % av 175 patienter med misstänkt toxocariasis. I en studie, som gjordes av CDC i USA år 2007, visades oväntat att seroprevalensen i USA var nära 14 % (Wan et al 2008). Återkommande avmaskning av hundar och katter minskar risken för infektion.

Provtagning och transport[redigera]

Blod/serum

Provtagning[redigera]

Blodprov tas i rör utan tillsats. Se provtagningsföreskrifter

Transport[redigera]

Inga speciella krav.

Laboratoriediagnostik[redigera]

Allmänt[redigera]

Eftersom larver inte kan utvecklas till vuxna maskar i människa finns det inga ägg i feces. Leverförstoring och eosinofili ger misstanke om infektion liksom Löfflers syndrom, förhöjda halter av gammaglobulin och isohemagglutinin.

Referensmetod[redigera]

Saknas.

Övriga diagnostiska metoder[redigera]

  • Antikroppspåvisning i serum.
ELISA (kommersiellt kit) och/eller Western blot (kommersiellt kit).
  • Påvisning av larver i biopsi- eller obduktionsmaterial som snittas och färgas med hematoxylin och eosin.

Kvalitetssäkring serum[redigera]

UK-NEQAS Parasitology Serology Scheme

Svarsrutiner blod/serum[redigera]

Se kit-instruktion

Laboratorierapportering[redigera]

Toxocara-infektion är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Referenser[redigera]

  • Despommier, D. "Toxocariasis: clinical aspects, epidemiology, medical ecology, and molecular aspects." Clin Microbiol Rev. 2003;16(2):265-272.
  • Ljungstrom, I. and F. van Knapen. "An epidemiological and serological study of toxocara infection in Sweden." Scand J Infect Dis. 1989;21(1):87-93.
  • Rubinsky-Elefant, G., C. E. Hirata, et al. "Human toxocariasis: diagnosis, worldwide seroprevalences and clinical expression of the systemic and ocular forms." Ann Trop Med Parasitol. 2010;104(1): 3-23.
  • Rubinsky-Elefant, G., S. Hoshino-Shimizu, et al. "Potential immunological markers for diagnosis and therapeutic assessment of toxocariasis." Rev Inst Med Trop Sao Paulo. 2011;53(2): 61-65.
  • Smith, H., C. Holland, et al. "How common is human toxocariasis? Towards standardizing our knowledge." Trends Parasitol. 2009;25(4):182-188.
  • Won, K. Y., D. Kruszon-Moran, et al. "National seroprevalence and risk factors for Zoonotic Toxocara spp. infection." Am J Trop Med Hyg. 2008;79(4): 552-557.