Skillnad mellan versioner av "Yersinia pestis-laboratoriediagnostik"
| Rad 49: | Rad 49: | ||
=== Kvalitetskontroll === | === Kvalitetskontroll === | ||
| − | + | Kvalitetskontroller av Folkhälsomyndighetens odling och nukleinsyrapåvisning sker genom ringtester inom ramen för [[Forum för beredskapsdiagnostik]] via [http://www.quandhip.eu/ ''Quandhip''] som är ett Europeiskt laboratorienätverk för högpatogena bakterier och virus (koordineras av Robert Koch- Institut (RKI, Tyskland) och L. Spallanzani National Institute for Infectious Diseases (INMI), Italien). | |
Växt på använda substrat kontrolleras regelbundet. | Växt på använda substrat kontrolleras regelbundet. | ||
[[Kategori:Laboratoriediagnostik-Infektioner i hud och mjukdelar]] | [[Kategori:Laboratoriediagnostik-Infektioner i hud och mjukdelar]] | ||
Nuvarande version från 13 januari 2014 kl. 12.08
Artikel uppdaterd april 2012, innehåll preliminärt i väntan på konsensusförfarande
Till huvudartikeln Yersinia pestis
Yersinia pestis, laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
För laboratoriediagnostik av pest används i första hand odling och serologi. Vid böldpest är blododling positiv i 80 % av fallen.
Diagnosen kan också ställas med direktpåvisning med PCR exempelvis enligt beskrivning i artikel Odling och nukleinsyrapåvisning vid misstanke om riskklass 3-bakterier i prov. Laboratoriepersonal måste skyddas mot hudkontakt och aerosoler.
Referensmetodik[redigera]
Referenssubstrat[redigera]
Pestbakterier växer på vanliga icke-selektiva rutindiagnostiska substrat.
Vid odling från kontaminerat material som sputum kan CIN-agar med reducerad mängd cefsulodin (4 mg/L) användas.
Isolering[redigera]
sker enligt rutiner som används vid referenslaboratoriet. Inkubering sker vid 35 °C i sju dagar innan provet rapporteras negativt. Synliga kolonier uppträder efter två dygn.
Identifiering och minimikriterier[redigera]
Presumtiv diagnos av Y. pestis kan erhållas med biokemiska test. Kommersiella testsystem, t.ex. API 20E, kan oftast inte identifiera Y. pestis.
Slutlig verifiering baseras idag på identifiering av specifika virulensgener med PCR samt sekvensering av 16S-rRNA gener. Fynd skickas till annat laboratorium för konfirmering.
Vid CDC används lys med en specifik fag för slutlig identifiering.
Övrig diagnostik[redigera]
- Direktmikroskopi med gramfärgning visar gramnegativa stavar med typisk bipolär färgning.
- Direkt FA kan användas för presumtiv närvaro av pestbakterier. Tillgängliga reagenser består av antikroppar riktade mot F1- antigenet. Prov som förvarats i kylskåpstemperatur mer än 30 tim eller odlats vid lägre temperatur än 35 °C är negativa liksom prov från loppor.
- Serologi med F1-proteinet som antigen kan användas för sen verifiering.
Resistensutveckling och resistensbestämning[redigera]
Positiv erfarenhet av antibiotikabehandling finns för aminoglykosider och tetracykliner. Resistensutveckling är ovanlig.
Epidemiologisk typning[redigera]
Utförs ej.
Kvalitetskontroll[redigera]
Kvalitetskontroller av Folkhälsomyndighetens odling och nukleinsyrapåvisning sker genom ringtester inom ramen för Forum för beredskapsdiagnostik via Quandhip som är ett Europeiskt laboratorienätverk för högpatogena bakterier och virus (koordineras av Robert Koch- Institut (RKI, Tyskland) och L. Spallanzani National Institute for Infectious Diseases (INMI), Italien).
Växt på använda substrat kontrolleras regelbundet.