Forum för beredskapsdiagnostik

Artikeln uppdaterad december 2016

---

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar

---

Forum för Beredskapsdiagnostik – myndighetssamverkan för en starkare beredskap

Bakgrund

2007 inleddes ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet (SMI), Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Livsmedelsverket med fokus att stärka den svenska laboratorieberedskapen. Vid skapandet av Folkhälsomyndigheten 1 januari 2014 ersatte denna myndighet SMI i samarbetet. Myndigheterna täcker tillsammans kompetensområdena humanmedicin, veterinärmedicin, foder, livsmedel (inklusive dricksvatten), miljöprover och bioforensisk analys. Denna samverkan lade grunden till Forum för Beredskapsdiagnostik (FBD), ett nätverk som idag baseras på ett samarbetsavtal mellan de fyra myndigheterna. FBDs långsiktiga mål är att skapa och förbättra förutsättningar för ett mer effektivt utnyttjande av landets samlade kapacitet och kompetens för diagnostik av riskgrupp 3 agens, och att genom sådan samordning kunna utföra kvalitetssäkrad diagnostik med god kapacitet och uthållighet i händelse av storskalig spridning av allvarlig smitta. FBD har huvudsakligen fokuserat på bakterier i riskklass 3; Bacillus anthracis, Francisella tularensis, Yersinia pestis, Burkholderia mallei och pseudomallei och Coxiella, men har även jobbat med utveckling av diagnostik för Hantavirus.

Organisation

FBDs verksamhet har stöttats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Under startåret 2007 hade Livsmedelsverket ordförandeskapet (Cecilia Dahlberg) och förvaltade då de medel som fanns avsatta för verksamheten. Under 2008 var SMI (Benjamin Edvinsson) ordförande, under 2009 SVA (Rickard Knutsson), under 2010 FOI (Mats Forsman), under 2011 Livsmedelsverket (Annelie Lundin Zumpe), under 2012 SMI (Andreas Bråve), under 2013 SVA (Viveca Båverud), under 2014 FOI (Mona Byström), under 2015 Folkhälsomyndigheten (Öjar Melefors) och under 2016 Livsmedelsverket (Annelie Lundin Zumpe).

Ursprungligen bestod FBD av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Men i takt med att graden av aktivitet ökade omorganiserades FBD 2008, och den verksamhet som utförts i en arbetsgrupp kom att delas upp i olika projektområden (bild 1). Sammansättningen av styrgruppen med två representanter från varje myndighet behölls, men för den projektbaserade verksamheten specificerades tre områden; Forskning och Utveckling (FoU) av myndighetsgemensam metodik för diagnostik, harmonisering av diagnostikutförande och utrustning, och slutligen övningsbaserade projekt för att effektivisera och utvärdera den sammantagna operativa förmågan hos de ingående myndigheterna. Styrgruppen bär ansvaret för att utforma och uppdatera FBDs långsiktiga och kortsiktiga mål, och därigenom att formulera de projektuppdrag som lämnas till projektgrupper inom de tre verksamhetsområdena och att följa upp dessa. Det åligger även styrgruppen att verka för att den myndighetsgemensamma metodiken implementeras på respektive myndighet.

Bild 1: Vid slutet av 2008, och i takt med att graden av verksamhet hade ökat, växte ett behov av en ny struktur fram. Styrgruppens utformning och uppgifter behölls, men det som tidigare utgjort en arbetsgrupp delades in i tre verksamhetsområden; Forskning och utveckling (FoU), Harmonisering och Övning. Styrgruppen ansvarar för uppföljning av projektutförande, koordinering av pågående projekt för att harmonisera, kvalitetssäkra och verka för implementering av utförandet av metodik från FoU, och slutligen för att den operativa förmågan utvärderas genom scenariobaserade övningar.

---

Genomförda projekt

De skriftliga rapporterna från projekten går även att ladda ner från MSB:s hemsida

Rapport	Titel
2009/1	Validering av multiplex realtids PCR för harmonisering av molekylär detektion av riskklass 3 bakterier inom FBD
2009/2	Odling och framtagande av referensmaterial för Coxiella burnetii samt PCR ringtest 2009
2009/3	Utvärdering av extraktionsrobot 2009
2010/4	Myndighetsövergripande samverkan vid utbrott av smittsamma sjukdomar
2010/5	Kvalitetssäkring av provanalys inom FBD
2010/6	Harmonisering av metodik för detektion av Coxiella burnetii
2011/7	Logistik och analysövning
2011/8	Detektion av Francisella tularensis
2012/9	Harmonisering av metoder för odling av högpatogena bakterier på BSL-3 laboratorium
2013/10	Harmonisering av metoder för odling av högpatogena bakterier på BSL-3 laboratorium: selektivitet och anrikning vid odling av Bacillus
2013/11	Fortsatt kvalitetssäkring av provanalys inom FBD
2013/12	Detektion av högpatogena bakterier i vatten
2014/13	Övning-avsiktlig spridning av riskklass 3 organism och aktivering av FBD
2014/14	Harmonisering av odling och PCR detektion av Brucella
2014/15	Kvalitetssäkring av realtids-PCR samt laboratoriesäkerhet för analys av högpatogena bakterier inom FBD
2014	Utveckling av molekylärbiologisk diagnostik av hantavirus
--	[Validering av kvalitativa PCR metoder]
2016/16	Förbättrad nordisk samverkan inom laboratorieberedskapsområdet
--	[Kvalitetssäkring av laboratorieförmåga]
--	[Utveckling av beredskapsdiagnostik]
2016/19	Utvärdering av dekontamineringsprodukter

FBD har gjort en informationsbroschyr om sin verksamhet som även finns i en engelsk version.

FBD beskrivs också i en artikel på engelska från 2017.

FBDs roll vid utbrott

I mitten av december 2008, när mjältbrand bröt ut bland boskap i Halland, nyttjades samarbetsavtalet – om än inte mellan alla myndigheter, så mellan de mest berörda. Eftersom det rörde sig om ett utbrott hos djur så var SVA den myndighet som hade ansvar för diagnostiken, provhanteringen och provsvaren. Fördelarna med samverkan blev i detta fall tydligt i och med att SMI kunde konfirmera SVA-fyndet om mjältbrand redan inom några timmar efter det att SVA hade ställt frågan till SMI. Vidare vidarebefordrade SVA jordprover och DNA för VNTR typning och analys till FOI. Samarbetet gav betydande styrka till den utförda diagnostiken, något som är viktigt när det gäller denna typ av sällan förekommande infektioner. Vidare är samarbetet inom FBD viktigt för att stärka kontakterna mellan berörda myndigheter. Samarbetet utgör en bra plattform för diskussioner kring utbrott och analysmetoder men också kring frågor rörande biosäkerhet och laboratorierutiner.