Skillnad mellan versioner av "Förord och medlemmar i referensgruppen för bakteriemi-diagnostik"
| Rad 6: | Rad 6: | ||
== Förord == | == Förord == | ||
| − | Referensgruppen för blododlingar har genom kartläggning av | + | Referensgruppen för blododlingar har genom kartläggning av diagnostisk praxis vid de bakteriologiska laboratorierna och |
| − | diagnostisk praxis vid de bakteriologiska laboratorierna och | + | litteraturstudier analyserat faktorer som påverkar diagnostikens känslighet. Hit hör t ex provtagningsmetodik, odlingsmedium och inkubering. På basen av tillgängliga fakta föreslås en referensmetodik lämplig för användning vid utvärdering av nya system och modifiering av gamla. Icke-odlingsmetoder som antigendetektion, DNA-hybridisering och PCR, har gruppen ansett ligga utanför uppdraget liksom identifiering och resistensbestämning av isolat. |
| − | litteraturstudier analyserat faktorer som påverkar diagnostikens | ||
| − | känslighet. Hit hör t ex provtagningsmetodik, odlingsmedium och | ||
| − | inkubering. På basen av tillgängliga fakta föreslås en | ||
| − | |||
| − | modifiering av gamla. Icke-odlingsmetoder som antigendetektion, | ||
| − | DNA-hybridisering och PCR, har gruppen ansett ligga utanför | ||
| − | uppdraget liksom identifiering och resistensbestämning av isolat | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | Blododlingssystem kan också användas till odling av likvor, | + | Även om bakterier dominerar kvantitativt kan även andra mikroorganismer påvisas i blodet. Korta avsnitt om svamp, virus och parasiter är därför inkluderade. Den kommersiella översikten gör inte anspråk på fullständighet. |
| − | ledpunktat m m med skillnader gentemot blod ifråga om | + | |
| − | + | Blododlingssystem kan också användas till odling av likvor, ledpunktat m m med skillnader gentemot blod ifråga om näringstillförsel, frågor som dock också bedömts falla utanför referensgruppens arbetsområde. | |
| − | |||
Stockholm februari 1993 | Stockholm februari 1993 | ||
Versionen från 1 december 2009 kl. 13.22
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik
Förord
Referensgruppen för blododlingar har genom kartläggning av diagnostisk praxis vid de bakteriologiska laboratorierna och litteraturstudier analyserat faktorer som påverkar diagnostikens känslighet. Hit hör t ex provtagningsmetodik, odlingsmedium och inkubering. På basen av tillgängliga fakta föreslås en referensmetodik lämplig för användning vid utvärdering av nya system och modifiering av gamla. Icke-odlingsmetoder som antigendetektion, DNA-hybridisering och PCR, har gruppen ansett ligga utanför uppdraget liksom identifiering och resistensbestämning av isolat.
Även om bakterier dominerar kvantitativt kan även andra mikroorganismer påvisas i blodet. Korta avsnitt om svamp, virus och parasiter är därför inkluderade. Den kommersiella översikten gör inte anspråk på fullständighet.
Blododlingssystem kan också användas till odling av likvor, ledpunktat m m med skillnader gentemot blod ifråga om näringstillförsel, frågor som dock också bedömts falla utanför referensgruppens arbetsområde.
Stockholm februari 1993
För Svenska Läkaresällskapets sektion för Medicinsk Mikrobiologi och Statens Bakteriologiska Laboratorium
Hans Hallander
Medlemmar i referensgruppen för blododling
- John-Erik Brorson, Klin bakt lab, Centrallasarettet, Uddevalla
- Kerstin Elvin, Parasitologiska avd, SBL, Stockholm
- Claes Henning (ordf), Klin bakt lab, Södersjukhuset, Stockholm
- Peter Larsson, Bakt lab, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg
- Annika Linde, Virologiska avd, SBL, Stockholm
- Anna-Stina Malmborg, Klin bakt lab, Huddinge sjukhus, Huddinge
- Anders Måhlén (sekr), Kemiska avd, SBL, Stockholm
- Lennart Sjöberg, Mikrobiologiska avd, Regionsjukhuset, Örebro
- Ulf Sjöbring, Klin bakt lab, Lasarettet, Lund