Skillnad mellan versioner av "Yersinia pestis-laboratoriediagnostik"
Rad 22: | Rad 22: | ||
==== Isolering ==== | ==== Isolering ==== | ||
− | sker enligt rutiner som används vid referenslaboratoriet. Inkubering sker vid 35 | + | sker enligt rutiner som används vid referenslaboratoriet. Inkubering sker vid 35 °C i sju dagar innan provet rapporteras negativt. Synliga kolonier uppträder efter två dygn. |
Rad 36: | Rad 36: | ||
*Direktmikroskopi med gramfärgning visar gramnegativa stavar med typisk bipolär färgning. | *Direktmikroskopi med gramfärgning visar gramnegativa stavar med typisk bipolär färgning. | ||
− | *Direkt FA kan användas för presumtiv närvaro av pestbakterier. Tillgängliga reagenser består av antikroppar riktade mot F1- antigenet. Prov som förvarats i kylskåpstemperatur mer än 30 tim eller odlats vid lägre temperatur än 35 | + | *Direkt FA kan användas för presumtiv närvaro av pestbakterier. Tillgängliga reagenser består av antikroppar riktade mot F1- antigenet. Prov som förvarats i kylskåpstemperatur mer än 30 tim eller odlats vid lägre temperatur än 35 °C är negativa liksom prov från loppor. |
*Serologi med F1-proteinet som antigen kan användas för sen verifiering. | *Serologi med F1-proteinet som antigen kan användas för sen verifiering. | ||
Versionen från 8 december 2009 kl. 23.44
Till huvudartikeln Yersinia pestis
Yersinia pestis, laboratoriediagnostik
Allmänt
För laboratoriediagnostik av pest används i första hand odling och serologi. Vid böldpest är blododling positiv i 80 % av fallen.
Odling av pestbakterier och handläggning av prov med specifik frågeställning skall ske i BSL3-laboratorium. Laboratoriepersonal måste skyddas mot hudkontakt och aerosoler.
Referensmetodik
Referenssubstrat
Pestbakterier växer på vanliga icke-selektiva rutindiagnostiska substrat.
Vid odling från kontaminerat material som sputum kan CIN-agar med reducerad mängd cefsulodin (4 mg/L) användas.
Isolering
sker enligt rutiner som används vid referenslaboratoriet. Inkubering sker vid 35 °C i sju dagar innan provet rapporteras negativt. Synliga kolonier uppträder efter två dygn.
Identifiering och minimikriterier
Presumtiv diagnos av Y. pestis kan erhållas med biokemiska test. Kommersiella testsystem, t.ex. API 20E, kan oftast inte identifiera Y. pestis.
Slutlig verifiering baseras idag på identifiering av specifika virulensgener med PCR samt sekvensering av 16S-rRNA gener. Fynd skickas till annat laboratorium för konfirmering.
Vid CDC används lys med en specifik fag för slutlig identifiering.
Övrig diagnostik
- Direktmikroskopi med gramfärgning visar gramnegativa stavar med typisk bipolär färgning.
- Direkt FA kan användas för presumtiv närvaro av pestbakterier. Tillgängliga reagenser består av antikroppar riktade mot F1- antigenet. Prov som förvarats i kylskåpstemperatur mer än 30 tim eller odlats vid lägre temperatur än 35 °C är negativa liksom prov från loppor.
- Serologi med F1-proteinet som antigen kan användas för sen verifiering.
Resistensutveckling och resistensbestämning
Positiv erfarenhet av antibiotikabehandling finns för aminoglykosider och tetracykliner. Resistensutveckling är ovanlig.
Epidemiologisk typning
Utförs ej.
Kvalitetskontroll
- Referensstam: Yersinia pestis, ATCC 19428.
Växt på använda substrat kontrolleras regelbundet. Vid identifiering med PCR används positivt och negativt DNA-templat.