Skillnad mellan versioner av "Direktmikroskopi"
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
| Rad 18: | Rad 18: | ||
**2. Gramfärg. | **2. Gramfärg. | ||
**3. Fluorokrom (Blankofor) vid misstanke om svampetiologi. | **3. Fluorokrom (Blankofor) vid misstanke om svampetiologi. | ||
| − | **4. | + | **4. Akridinorange. |
[[Kategori:Ögoninfektioner]] | [[Kategori:Ögoninfektioner]] | ||
[[Kategori:Laboratoriediagnostik-ögoninfektioner]] | [[Kategori:Laboratoriediagnostik-ögoninfektioner]] | ||
Versionen från 21 december 2009 kl. 21.06
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Ögoninfektioner
DIREKTMIKROSKOPI (bakterier, svamp, parasiter)
Direktmikroskopi avseende bakterier, svamp eller parasiter bör utföras vid keratit och endoftalmit.
Vid konjunktivit är direktmikroskopi motiverad främst vid misstanke på gonokockinfektion. Sensitiviteten vid direktmikroskopi är låg jämfört med odling. Vid endoftalmit har man i olika undersökningar i endast cirka hälften av fallen erhållit en positiv direktmikroskopi, som överensstämmer med odlingsresultatet.
Provmaterial
Kammarvätska, glaskroppsmaterial eller skrap ifrån kornea utstryks på 2-3 sprittvättade objektglas. Låt lufttorka och fixera med metanol.
- Färgningar
- 1. Metylenblått: Är även lämplig för påvisning av acanthamoebacystor. Preparatet kan efter färgning med metylenblått vid behov avfärgas med alkohol och färgas om med annan lösning.
- 2. Gramfärg.
- 3. Fluorokrom (Blankofor) vid misstanke om svampetiologi.
- 4. Akridinorange.