Skillnad mellan versioner av "Donovanos-laboratoriediagnostik"

Versionen från 24 januari 2010 kl. 12.46

Huvudartikel: Donovanos (granuloma inguinale)

Donovanos - Klebsiella granulomatis

Allmänt

Referensmetodik

Mikroskopi

Verifiering av den kliniska diagnosen sker i första hand genom mikroskopi av metanolfixerat långsamt (över natt) Giemsafärgat material på objektglas. Alternativt kan materialet färgas enligt Wright eller Leishman. Snittade Giemsa-eller silverfärgade biopsier används med fördel för att verifiera diagnosen i nekrotiska eller skleroserande sår. Identifiering av ”Donovankroppar” i preparatet, det vill säga stora mononukleära celler (25-90 μm i diameter) fyllda med svarta bipolärt färgade kapslade eller okapslade kockobaciller (0,5-1,5 μm stora), ofta i stora vakuoler, är diagnostiskt för donovanos. Donovankroppar kan också iakttas i material från rutinmässigt tagen cervixcytologi (ej referensmetod).

Alternativa diagnostiska metoder

Odling

Används bara i forskningssyfte.

Nukleinsyrabaserad metod

En kolorimetrisk PCR-test med ett EIA-slutsteg beskrevs 2000 av de australiska forskarna Jenny Carter och David Kemp. Den baseras på påvisandet av Klebsiella-specifika sekvenser på phoE-genen (reglerar porinproteiner). Två unika basskillnader föreligger som skiljer K. granulomatis från övriga Klebsiellae. Metoden är ännu inte tillräckligt standardiserad för att utgöra referensmetodik.

Serologi

En indirekt immunofluorescens-metod finns utvecklad för påvisande av antikroppar mot K. granulomatis. Man använder tunt snittat biopsimaterial som antigenkälla. Känsligheten är dock låg, särskilt i tidigt skede av infektionen. Metoden används huvudsakligen för populationsstudier i endemiska områden.

Resistensbestämning

Utförs ej.

Epidemiologisk typning

Inte aktuell

Kvalitetskontroll

Referensstam: Saknas

Svarsrutiner

Mikroskopi: Donovankroppar påvisade/inte påvisade i smear/biopsimaterial. Förekomst är liktydigt med infektion.

Laboratorierapportering

Donovanos är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

REFERENSER

1. Carter, JS., Kemp, DJ. A colorimetric detection system for Calymmatobacterium granulomatis. Sex Transm Infect. 2000; 76:134-136.

@@ Rad 30: / Rad 30: @@
 ==== Nukleinsyrabaserad metod ====
-En kolorimetrisk PCR-test med ett EIA-slutsteg beskrevs 2000 av de australiska forskarna Jenny Carter och David Kemp. Den baseras på påvisandet av Klebsiella-specifika sekvenser på phoE-genen (reglerar porinproteiner). Två unika basskillnader föreligger som skiljer K. granulomatis från övriga Klebsiellae. Metoden är ännu inte tillräckligt standardiserad för att utgöra referensmetodik.
+En kolorimetrisk PCR-test med ett EIA-slutsteg beskrevs 2000 av de australiska forskarna Jenny Carter och David Kemp. Den baseras på påvisandet av ''Klebsiella''-specifika sekvenser på phoE-genen (reglerar porinproteiner). Två unika basskillnader föreligger som skiljer ''K. granulomatis'' från övriga ''Klebsiellae''. Metoden är ännu inte tillräckligt standardiserad för att utgöra referensmetodik.
 ==== Serologi ====