Skillnad mellan versioner av "Nipahvirus och Hendravirus"
m (flyttade Nipahvirus och Hendavirus till Nipahvirus och Hendravirus: stavning) |
|||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | Smittämnen | + | |
+ | ---- | ||
+ | Till innehållsförteckningen för | ||
+ | ---- | ||
+ | == Encefaliter orsakade av Nipah- eller Hendravirus == | ||
+ | === Smittämnen === | ||
+ | |||
Nipah- och Hendravirus tillhör familjen paramyxoviridae. De är höljebärande, icke segmenterade RNA virus. I virusfamiljen ingår även andra medlemmar som mässling, RS-virus och parainfluensavirus. | Nipah- och Hendravirus tillhör familjen paramyxoviridae. De är höljebärande, icke segmenterade RNA virus. I virusfamiljen ingår även andra medlemmar som mässling, RS-virus och parainfluensavirus. | ||
Nipah- och Hendravirus orsakar zoonoser. Djurvärdar anses vara vissa släkten av fladdermöss som förekommer i Malaysia och Singapore (Nipahvirus) och i Australien (Hendravirus). Fladdermössen blir inte sjuka själva utan det är i första hand gris (Nipahvirus) och häst (Hendravirus) som kan drabbas. Med stor sannolikhet smittas människan av Nipahvirus genom nära kontakt med infekterade grisar. Vad det gäller Hendravirus, smittas häst och människa via luftvägarna eller genom kontakt med kroppsvätskor och avföring, men det är ännu oklart exakt hur Hendravirus smittar. | Nipah- och Hendravirus orsakar zoonoser. Djurvärdar anses vara vissa släkten av fladdermöss som förekommer i Malaysia och Singapore (Nipahvirus) och i Australien (Hendravirus). Fladdermössen blir inte sjuka själva utan det är i första hand gris (Nipahvirus) och häst (Hendravirus) som kan drabbas. Med stor sannolikhet smittas människan av Nipahvirus genom nära kontakt med infekterade grisar. Vad det gäller Hendravirus, smittas häst och människa via luftvägarna eller genom kontakt med kroppsvätskor och avföring, men det är ännu oklart exakt hur Hendravirus smittar. |
Versionen från 30 juni 2010 kl. 15.26
Till innehållsförteckningen för
Encefaliter orsakade av Nipah- eller Hendravirus
Smittämnen
Nipah- och Hendravirus tillhör familjen paramyxoviridae. De är höljebärande, icke segmenterade RNA virus. I virusfamiljen ingår även andra medlemmar som mässling, RS-virus och parainfluensavirus. Nipah- och Hendravirus orsakar zoonoser. Djurvärdar anses vara vissa släkten av fladdermöss som förekommer i Malaysia och Singapore (Nipahvirus) och i Australien (Hendravirus). Fladdermössen blir inte sjuka själva utan det är i första hand gris (Nipahvirus) och häst (Hendravirus) som kan drabbas. Med stor sannolikhet smittas människan av Nipahvirus genom nära kontakt med infekterade grisar. Vad det gäller Hendravirus, smittas häst och människa via luftvägarna eller genom kontakt med kroppsvätskor och avföring, men det är ännu oklart exakt hur Hendravirus smittar. Inkubationstiden har rapporterats variera mellan 4–18 dygn, men kan ibland vara flera månader. Klinik Infektion med Nipah-och Hendravirus kan ge hjärninflammation (encefalit) hos människa. De initiala symtomen har främst varit feber, huvudvärk, illamående och yrsel, följt av sjunkande medvetandegrad. De få fall av Hendravirusinfektion hos människa som är kända har främst uppvisat symtom från luftvägarna. Dödligheten är sannolikt hög. De flesta som tillfrisknar från Nipahvirus har blivit fullt återställda. Något specifikt läkemedel mot Nipah- eller Hendravirus finns inte. Behandlingen är symtomatisk. Provtagning Lämpliga provtagningsmaterial för mikrobiologiska undersökningar avseende genamplifikation, cellodling och elektronmikroskopi är serum, likvor samt svalgsköljvätska . Akut och konvalescentserum kan analyseras för påvisande av antikroppar. Diagnostik För att ställa diagnos krävs kännedom om den epidemiologiska bakgrunden, t.ex. bekräftelse om gris- eller hästkontakt inom områden där sjukdomen förekommer. Laboratoriediagnostik; Genamplifikation Detta är en av de viktigaste metoderna för detektion av Nipah- och Hendravirus. För att kunna påvisa viralt RNA med RT-PCR i patientmaterial under de första dagarna av infektionen krävs en metod med hög känslighet. I diagnostiken används både kvalitativa RT-PCR metoder med efterföljande agarosgelelektrofores, samt realtids RT-PCR-metoder. Serologi. Man kan huvudsakligen påvisa IgM and IgG antikroppar med serologi. Vid SMI används IF-teknik för Nipahvirusserologi.
Elektronmikroskopi EM är en viktig metod för snabb identifikation av Hendra och Nipahvirus, och provmaterial från misstänkta patienter undersöks vid SMI med EM. Virusisolering Vid liten virusmängd i ursprungsprovet kan upprepade passager behöva göras innan typning och verifiering med RT-PCR alternativt IF-teknik kan utföras.
Referenser; www.WHO.int www.CDC.gov