Skillnad mellan versioner av "Capillaria philippinensis"
Rad 22: | Rad 22: | ||
''C. philippinensis'' diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för ''C. hepatica'', men dessa utförs bara på speciallaboratorier (ref. 1). | ''C. philippinensis'' diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för ''C. hepatica'', men dessa utförs bara på speciallaboratorier (ref. 1). | ||
===Referensdiagnostik=== | ===Referensdiagnostik=== | ||
− | Mikroskopisk påvisning av ''C. philippinensis''-ägg i feces efter koncentrering ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01 ]]). | + | Mikroskopisk påvisning av ''C. philippinensis''-ägg i feces efter koncentrering ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01]]). |
I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas. | I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas. | ||
====Avläsningskriterier==== | ====Avläsningskriterier==== | ||
Rad 35: | Rad 35: | ||
===Laboratorierapportering=== | ===Laboratorierapportering=== | ||
''Capillaria philippinensis'' är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. | ''Capillaria philippinensis'' är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. | ||
+ | |||
==Litteraturhänvisningar== | ==Litteraturhänvisningar== | ||
# Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic | # Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic |
Versionen från 28 mars 2012 kl. 11.23
Huvudartikel, publicerad mars 2012. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.
Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Capillaria philippinensis
Smittämne
Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra Capillaria-arter kan i sällsynta fall infektera människa.
Livscykel
C. philippinensis-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm.
Symtom och klinisk bild
Symtomen vid C. philippinensis-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall. Capillaria hepatica kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion.
Epidemiologi
C. philippinensis finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner.
Provtagning och transport
Provmaterial
Fecesprov
Provtagning
Laboratoriediagnostik
Allmänt
C. philippinensis diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för C. hepatica, men dessa utförs bara på speciallaboratorier (ref. 1).
Referensdiagnostik
Mikroskopisk påvisning av C. philippinensis-ägg i feces efter koncentrering (PAR 01). I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas.
Avläsningskriterier
Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om T. trichiura -ägg. C. philippinensis-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än T. trichiura-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler.
Förväxlingsparasiter
T. trichiura-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. C. hepatica-ägg är större än C. philippinensis-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av C. hepatica-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen.
Kvalitetssäkring
Capillaria philippinensis-ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick.
Svarsrutiner
Capillaria philippinensis-ägg påvisade/Inga maskägg påvisade.
Laboratorierapportering
Capillaria philippinensis är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar
- Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic
capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79.
- Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological
detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J Clin Microbiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review
- Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int
J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review.
# Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in
Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review.