Skillnad mellan versioner av "Plesiomonas och Aeromonas"

Nuvarande version från 24 maj 2012 kl. 17.20

Huvudartikel, uppdatering pågår maj 2012

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002

Plesiomonas och Aeromonas[redigera]

Smittämnen[redigera]

Placeringen av Aeromonas och Plesiomonas i familjen Vibrionaceae är helt baserad på fenotypiska egenskaper. Senare studier med DNA-baserad metodik visar att ingen av dem är nära besläktad med Vibrio. Genus Plesiomonas har baserat på sådana studier föreslagits bli placerad i familjen Entrobacteriaceae. Detta är kontroversiellt, bland annat av det skälet att bakterien är oxidaspositiv, och förslaget har inte vunnit allmän acceptans. Det kan för övrigt anses som praktiskt att hänföra Vibrio, Aeromonas och Plesiomonas till samma grupp då alla är marina bakterier med ekologiska nischer i tempererat sött, bräckt eller salt vatten där de både överlever och tillväxer. Smittkällan vid infektion är ofta kontaminerad ”sea food” eller kontaminerat vatten. Större utbrott är ovanliga.

Aeromonas kan idag med DNA-baserad metodik indelas i 14 olika species (eller snarare DNA-hybridiseringsgrupper) som är svåra att skilja från varandra med traditionell metodik. Tre species anses ge upphov till diarrésjukdom, A. hydrophila, A. caviae och A. veronii biotyp sobria.

I genus Plesiomonas finns bara ett species, P. shigelloides.

Patogenes och patofysiologi[redigera]

Det är i dagsläget oklart om Aeromonas- och Plesiomonas-bakterier kan betraktas som primära tarmpatogener. Volontärförsök har utfallit negativt men i litteraturen hänvisas till epidemiologiska samband.

Symtom och klinisk bild[redigera]

Plesiomonas species och Aeromonas species förknippas med milda, självbegränsande diarrétillstånd.

Epidemiologi[redigera]

Text tillkommer

Prevention[redigera]

Text tillkommer

Provtagning[redigera]

Följ länken för detaljerad information

Laboratoriediagnostik[redigera]

Referensmetodik[redigera]

Föreslagen metodik är inte att betrakta som referensmetodik i egentlig mening, snarare en vägledning för hur diagnostik kan genomföras på det enskilda laboratoriet med ett visst mått av säkerhet.

Substrat: Se också Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat för närmare beskrivning av substraten.
- DC-agar
- XLD-agar
- CIN-agar

eventuellt kan substratpanelen kompletteras med

- Blodagar
- Thiosulfate-citrate-bile-sucrose (TCBS) agar

Isolering[redigera]

Aeromonas växer på flertalet av substraten som används i fecesdiagnostik. På DC-agar växer den med typiska stora rosa, opaka och oftast oxidaspositiva kolonier. På CIN-agar uppges att Aeromonas-kolonier har ett utseende som påminner om Yersinia.

Plesiomonas växer vanligen på både DC och XLD och har då ofta ett koloniutseende som påminner om Shigella. För isolering av Aeromonas species, Plesiomonas species förordas vid sidan om övriga standardsubstrat ett icke selektivt substrat, t.ex. blodagar som vid misstänkt växt flödas med oxidasreagens.

Identifiering och minimikriterier[redigera]

Typiska isolat av Plesiomonas shigelloides och potentiellt patogena Aeromonas kan i praktiken, med god säkerhet, identifieras med den föreslagna biokemiska panelen för Vibrio cholerae. Dessa bakterier har då nedanstående biokemiska profil enligt Tabell 20.

Epidemiologisk typning[redigera]

I praktiken görs inte någon epidemiologisk typning.

Kvalitetskontroll[redigera]

Referensstammar
- Aeromonas hydrophila CCUG 217
- Plesiomonas shigelloides CCUG 27761

Svarsrutiner[redigera]

Växt av/ingen växt av Aeromonas species eller Plesiomonas species

Laboratorierapportering[redigera]

Aeromonas eller Plesiomonas är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

Referensfunktioner[redigera]

Ej beslutade

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''
-och
-''[[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''
 ----
-== Övriga ''Vibrio, Plesiomonas'' och ''Aeromonas'' ==
+== ''Plesiomonas'' och ''Aeromonas'' ==
 === Smittämnen ===
-Vid sidan av ''Vibrio cholerae'' O1 och O139 finns det ett antal vibrioarter som anses kunna ge diarrésjukdom hos människa. Till de dessa räknas ''Vibrio cholerae'' non-O1, ''Vibrio fluvialis'', ''Vibrio furnissii'', ''Vibrio hollisae'', ''Vibrio mimicus'' och ''Vibrio parahaemolyticus'' som torde vara mest intressant i ett svenskt perspektiv.
+Placeringen av ''Aeromonas'' och ''Plesiomonas'' i familjen ''Vibrionaceae'' är helt baserad på fenotypiska egenskaper. Senare studier med DNA-baserad metodik visar att ingen av dem är nära besläktad med  ''Vibrio''. Genus ''Plesiomonas'' har baserat på sådana studier föreslagits bli placerad i familjen ''Entrobacteriaceae''. Detta är kontroversiellt,  bland annat av det skälet att bakterien är oxidaspositiv, och förslaget har inte vunnit allmän acceptans. Det kan för övrigt anses som praktiskt att hänföra ''Vibrio'', ''Aeromonas'' och ''Plesiomonas'' till samma grupp då alla är marina bakterier med ekologiska nischer i tempererat sött, bräckt eller salt vatten där de både överlever och tillväxer. Smittkällan vid infektion är ofta kontaminerad ”sea food” eller kontaminerat vatten. Större utbrott är ovanliga.
-Placeringen av ''Aeromonas'' och ''Plesiomonas'' i familjen ''Vibrionaceae'' är helt baserad på fenotypiska egenskaper. Senare studier med DNA-baserad metodik visar att ingen av dem är nära besläktad med  ''Vibrio''. Genus ''Plesiomonas'' har baserat på sådana studier föreslagits bli placerad i familjen ''Entrobacteriaceae''. Detta är kontroversiellt,  bland annat av det skälet att bakterien är oxidaspositiv, och förslaget har inte vunnit allmän acceptans. Det kan för övrigt anses som praktiskt att hänföra ''Vibrio'', ''Aeromonas'' och ''Plesiomonas'' till samma grupp då alla är marina bakterier med ekologiska nischer i tempererat sött, bräckt eller salt vatten där de både överlever och tillväxer. Smittkällan vid infektion är ofta kontaminerad ”sea food” eller kontaminerat vatten. Större utbrott är ovanliga.
+''Aeromonas'' kan idag med DNA-baserad metodik indelas i 14 olika species (eller snarare DNA-hybridiseringsgrupper) som är svåra att skilja från varandra med traditionell metodik. Tre species anses ge upphov till diarrésjukdom, ''A. hydrophila'', ''A. caviae'' och ''A. veronii'' biotyp sobria.
-''Aeromonas'' kan idag med DNA-baserad metodik indelas i 14 olika species (eller snarare DNA-hybridiseringsgrupper) som är svåra att skilja från varandra med traditionell metodik. Tre species anses ge upphov till diarrésjukdom, ''A. hydrophila'', ''A. caviae'' och ''A. veronii'' biotyp sobria. I genus ''Plesiomonas'' finns bara ett species, ''P. shigelloides''.
+I genus ''Plesiomonas'' finns bara ett species, ''P. shigelloides''.
 === Patogenes och patofysiologi ===
-De virulensmekanismer som är nödvändiga för att ge symtomatiska tarminfektioner med ''Vibrio'' species är ofullständigt kartlagda. Potentiella virulensfaktor är bl.a. koleratoxin som kan produceras av vissa'' V. cholerae'' non-O1. Virulenta kloner av ''V. parahaemolyticus'' har förknippats med förmåga att hemolysera humana röda blodkroppar – ''Kanagawa fenomenet''.
 Det är i dagsläget oklart om ''Aeromonas''- och ''Plesiomonas''-bakterier kan betraktas som primära tarmpatogener. Volontärförsök har utfallit negativt men i litteraturen hänvisas till epidemiologiska samband.
 === Symtom och klinisk bild ===
-Symtombilden vid infektion med ''Vibrio parahaemolyticus'' varierar från blodiga dysenterilika avföringar till vattnig diarré och symtomlösa infektioner. ''Plesiomonas'' species och ''Aeromonas'' species förknippas med milda, självbegränsande tillstånd.
+''Plesiomonas'' species och ''Aeromonas'' species förknippas med milda, självbegränsande diarrétillstånd.
 ===Epidemiologi===
-Text saknas
+Text tillkommer
 ===Prevention===
-Text saknas
+Text tillkommer
 ==Provtagning==
-Text saknas
+[[Infektioner i mag-tarmkanalen-provtagning och transport|Följ länken för detaljerad information]]
 == Laboratoriediagnostik ==
@@ Rad 37: / Rad 31: @@
 *Substrat: Se också [[Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat]] för närmare beskrivning av substraten.
-**Blodagar
-**Thiosulfate-citrate-bile-sucrose (TCBS) agar
 **DC-agar
 **XLD-agar
 **CIN-agar
+*eventuellt kan substratpanelen kompletteras med
+**Blodagar
+**Thiosulfate-citrate-bile-sucrose (TCBS) agar
 === Isolering ===
-Alla patogena species inom ''Vibrio'' utom ''Vibrio hollisae'', växer på TCBS men alla jäser inte sackaros och bildar därför inte gulfärgade kolonier. TCBS är därför rekommenderat substrat för isolering av ''Vibrio'' species. ''Aeromonas'' växer på flertalet av substraten som används i fecesdiagnostik. På DC-agar växer den med typiska stora rosa, opaka och oftast oxidaspositiva kolonier. På CIN-agar uppges att ''Aeromonas''-kolonier har ett utseende som påminner om ''Yersinia''. ''Plesiomonas'' växer vanligen på både DC och XLD och har då ofta ett koloniutseende som påminner om ''Shigella''. För isolering av ''Aeromonas'' species, ''Plesiomonas'' species samt för isolering av övriga vibrio förordas därför vid sidan om TCBS och övriga standardsubstrat ett icke selektivt substrat, t.ex. blodagar som vid misstänkt växt flödas med oxidasreagens.
+''Aeromonas'' växer på flertalet av substraten som används i fecesdiagnostik. På DC-agar växer den med typiska stora rosa, opaka och oftast oxidaspositiva kolonier. På CIN-agar uppges att ''Aeromonas''-kolonier har ett utseende som påminner om ''Yersinia''.
+''Plesiomonas'' växer vanligen på både DC och XLD och har då ofta ett koloniutseende som påminner om ''Shigella''. För isolering av ''Aeromonas'' species, ''Plesiomonas'' species förordas vid sidan om övriga standardsubstrat ett icke selektivt substrat, t.ex. blodagar som vid misstänkt växt flödas med oxidasreagens.
 === Identifiering och minimikriterier ===
-Typiska isolat av ''Plesiomonas shigelloides'' och potentiellt patogena ''Aeromonas'' kan i praktiken, med god säkerhet, identifieras med den föreslagna biokemiska panelen för ''Vibrio cholerae''. Dessa bakterier har då nedanstående biokemiska profil [Tabell 20].
+Typiska isolat av ''Plesiomonas shigelloides'' och potentiellt patogena ''Aeromonas'' kan i praktiken, med god säkerhet, identifieras med den föreslagna biokemiska panelen för ''Vibrio cholerae''. Dessa bakterier har då nedanstående biokemiska profil enligt '''Tabell 20'''.
 [[Fil:Fecestabell20.jpg]]
-Identifiering av arter inom genus ''Vibrio'', t.ex. ''Vibrio fluvialis, Vibrio furnissii, Vibrio hollisae, Vibrio mimicus, Vibrio parahaemolyticus'' kräver kompletterande biokemiska tester och natriumklorid måste ofta tillsättas substraten för att bakterierna skall växa. För verifiering av dessa arter kan kommersiella testbrickor användas. Ett laboratorium, KS, använder med framgång API20NE i sin diagnostik av ''Vibrio'' species. Om känslighet och/eller diskriminerande förmåga inte är tillräcklig hänvisas till metodik beskriven i ''Bergeys Manual of Determinative Bacteriology'' eller ''ASM's Manual of Clinical Microbiology'' alternativt sänds stammen till ett referenslaboratorium. DNA-baserad diagnostik förväntas ersätta det traditionella biokemiska identifieringsförfarandet.
 === Epidemiologisk typning ===
-Då utbrott är ovanliga görs i praktiken inte någon epidemiologisk typning.
+I praktiken görs inte någon epidemiologisk typning.
 == Kvalitetskontroll ==
@@ Rad 61: / Rad 56: @@
 **''Aeromonas hydrophila'' 	CCUG  217
 **''Plesiomonas shigelloides'' 	CCUG 27761
-**''Vibrio parahaemolyticus'' 	CCUG 27761
 ==Svarsrutiner==
-Text saknas
+Växt av/ingen växt av ''Aeromonas'' species eller ''Plesiomonas'' species
 == Laboratorierapportering ==
-Ej toxinbildande ''Vibrio cholerae'' (non-O1) liksom övriga vibrioner (ej ''Aeromonas eller Plesiomonas'') är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Smittspårningsplikt föreligger.
+''Aeromonas eller Plesiomonas'' är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.
 ==Referensfunktioner==