Skillnad mellan versioner av "Förord-CNS-boken"
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet]] | + | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet]]'' |
---- | ---- | ||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Målgrupp för arbetet är i första hand personer verksamma vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier, men även de som arbetar kliniskt med infektionssjukdomar kan ha glädje av det. | Målgrupp för arbetet är i första hand personer verksamma vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier, men även de som arbetar kliniskt med infektionssjukdomar kan ha glädje av det. | ||
| − | Arbetets syfte är främst att beskriva tillförlitliga metoder för laboratoriediagnostik av CNS-sjukdomar, men även att genom kortfattade beskrivningar av epidemiologi och symtom vid olika infektioner ge vägledning i det kliniskt diagnostiska arbetet. I volymens allmänna del beskrivs bl a CNS-infektionemas epidemiologi och kliniska bild hos olika | + | Arbetets syfte är främst att beskriva tillförlitliga metoder för laboratoriediagnostik av CNS-sjukdomar, men även att genom kortfattade beskrivningar av epidemiologi och symtom vid olika infektioner ge vägledning i det kliniskt diagnostiska arbetet. I volymens allmänna del beskrivs bl a CNS-infektionemas epidemiologi och kliniska bild hos olika patientkategorier, samt provtagning och primärt omhändertagande av prov vid de mikrobiologiska laboratorierna. De speciella delarna behandlar enskilda infektiösa agens, och den klinik de ger vid CNS-infektion. Avsnitten fokuseras därefter på diagnostiska tekniker för varje agens. För de agens som är vanliga orsaker till CNS-sjukdom, och för vilka referensmetodik inte behandlats i tidigare volymer i denna serie, beskrivs referensmetodik vid diagnostik utförligt i bokens bilagor. |
Volymen är i första hand tänkt som uppslagsbok för laboratorierna. Den kan även läsas i sin helhet av den som är intresserad av CNS-sjukdomar, och användas som bredvidläsningsbok vid specialiseringstjänstgöring i mikrobiologi och infektionssjukdomar. | Volymen är i första hand tänkt som uppslagsbok för laboratorierna. Den kan även läsas i sin helhet av den som är intresserad av CNS-sjukdomar, och användas som bredvidläsningsbok vid specialiseringstjänstgöring i mikrobiologi och infektionssjukdomar. | ||
| Rad 44: | Rad 44: | ||
*Lars-Olof Hansson | *Lars-Olof Hansson | ||
*Birgitta Henriques | *Birgitta Henriques | ||
| − | * | + | *Björn Petrini |
*Agneta Samuelson | *Agneta Samuelson | ||
*Lennart Svensson | *Lennart Svensson | ||
| Rad 59: | Rad 59: | ||
*Britta Wahren | *Britta Wahren | ||
*Tomas Vikerfors | *Tomas Vikerfors | ||
| − | *Sven | + | *Sven Öberg |
| − | *Claes | + | *Claes Örvell |
[[Kategori:CNS-infektioner]] | [[Kategori:CNS-infektioner]] | ||
Nuvarande version från 19 december 2009 kl. 13.40
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
Förord[redigera]
Volymen om infektioner i centrala nervsystemet i serien Referensmetodik för laboratoriediagnostik har liksom tidigare nummer utarbetats i samverkan mellan Svenska Läkaresällskapets sektion för mikrobiologi (Föreningen för medicinsk mikrobiologi) och Smittskyddsinstitutet.
Målgrupp för arbetet är i första hand personer verksamma vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier, men även de som arbetar kliniskt med infektionssjukdomar kan ha glädje av det.
Arbetets syfte är främst att beskriva tillförlitliga metoder för laboratoriediagnostik av CNS-sjukdomar, men även att genom kortfattade beskrivningar av epidemiologi och symtom vid olika infektioner ge vägledning i det kliniskt diagnostiska arbetet. I volymens allmänna del beskrivs bl a CNS-infektionemas epidemiologi och kliniska bild hos olika patientkategorier, samt provtagning och primärt omhändertagande av prov vid de mikrobiologiska laboratorierna. De speciella delarna behandlar enskilda infektiösa agens, och den klinik de ger vid CNS-infektion. Avsnitten fokuseras därefter på diagnostiska tekniker för varje agens. För de agens som är vanliga orsaker till CNS-sjukdom, och för vilka referensmetodik inte behandlats i tidigare volymer i denna serie, beskrivs referensmetodik vid diagnostik utförligt i bokens bilagor.
Volymen är i första hand tänkt som uppslagsbok för laboratorierna. Den kan även läsas i sin helhet av den som är intresserad av CNS-sjukdomar, och användas som bredvidläsningsbok vid specialiseringstjänstgöring i mikrobiologi och infektionssjukdomar.
Som framgår av författarlistan har ett stort antal personer, var och en med specialkompetens, skrivit olika avsnitt i boken. Ett varmt tack till samtliga medförfattare och övriga medarbetare för ett väl utfört arbete!
Stockholm i april 1997
Annika Linde
Arbetsgruppen för infektioner i CNS[redigera]
- Annika Linde, ordförande, Virologiska enheten, Smittskyddsinstitutet 105 21 Stockholm
- Hans Hallander, sekreterare, Kvalitetssäkringsenheten, Smittskyddsinstitutet 105 21 Stockholm
- Thomas Bergström Klin virol lab, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Sahlgrenska 413 46 Göteborg
- Per Olcén, Mikrobiol avd, Regionsjukhuset, 701 85 Örebro
- Birgit Sköldenberg, Inf klin, Danderyds sjukhus, 182 88 Danderyd
Medförfattare[redigera]
- Lars G Burman
- Leif Dotevall
- Marianne Forsgren
- Urban Forsum
- Martin Glimåker
- Monica Grandien
- Lars-Olof Hansson
- Birgitta Henriques
- Björn Petrini
- Agneta Samuelson
- Lennart Svensson
- Anders Sönnerborg
- Göran Wadell
- Bertil Kaijser
- Mats Karlsson
- Ewert Linder
- Lars Lindquist
- Inger Ljungström
- Bo Niklasson
- Barbro Olsson-Liljequist
- Kenneth Persson
- Britta Wahren
- Tomas Vikerfors
- Sven Öberg
- Claes Örvell