Skillnad mellan versioner av "KEMOTERAPI VID MYKOTISKA ÖGONINFEKTIONER"
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
m (flyttade Kemoterapi vid mykotisk keratir till KEMOTERAPI VID MYKOTISKA ÖGONINFEKTIONER) |
|||
(21 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 5: | Rad 5: | ||
− | == | + | == Kemoterapi vid mykotiska ögoninfektioner == |
− | Resistensbestämning mot antifungala medel kan ge ledning för terapival vid keratit/endoftalmit. Man vet dock ofta erfarenhetsmässigt vilka medel som är effektiva. En sammanfattning av aktuella medel ges i tabell | + | Resistensbestämning mot antifungala medel kan ge ledning för terapival vid keratit/endoftalmit. Man vet dock ofta erfarenhetsmässigt vilka medel som är effektiva. En sammanfattning av aktuella medel ges i '''tabell 9''' nedan. |
=== Polyenantibiotika === | === Polyenantibiotika === | ||
Rad 13: | Rad 13: | ||
Polyener är t ex pimaricin, amfotericin B och nystatin. Dessa medel har god effekt mot de flesta svampar men är svårlösliga i vatten och penetrerar ögat dåligt, varför endast ytliga infektioner nås med behandlingen. | Polyener är t ex pimaricin, amfotericin B och nystatin. Dessa medel har god effekt mot de flesta svampar men är svårlösliga i vatten och penetrerar ögat dåligt, varför endast ytliga infektioner nås med behandlingen. | ||
− | Pimaricin (natamycin) har brett spektrum, kan värmesteriliseras och orsakar föga irritation. 5-procentiga droppar finns som licenspreparat. Vid | + | *'''Pimaricin''' (natamycin) har brett spektrum, kan värmesteriliseras och orsakar föga irritation. 5-procentiga droppar finns som licenspreparat. Vid ''Fusarium''-keratiter har natamycin visats vara överlägset amfotericin B. |
− | |||
− | |||
+ | *'''Amfotericin B''' har hög in vitro aktivitet mot många aktuella svampar men kliniska studier har visat att natamycin eller itrakonazol ofta är överlägsna i effekt, t ex vid ''Aspergillus''-keratit. Toxicitet och dålig penetration begränsar nyttan av amfotericin B vid ögoninfektioner för behandling av ytlig ögonmykos och mediet uppges dessutom vara mycket lokalirriterande. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | *'''Nystatin''' som liniment eller droppar kan ges vid jästkeratit, särskilt ''Candida''-keratit. | ||
=== Azoler === | === Azoler === | ||
− | * | + | *'''Klotrimazol''' kan användas för lokal behandling av ''Aspergillus''-keratit, och har effekt mot ''Candida''. Däremot är substansen ineffektiv mot keratit med ''Fusarium'' spp. |
− | * | + | *'''Mikonazol''' används också lokalt som 3-procentig salva (licenspreparat) mot trådsvampkeratit och har även getts subkonjunktivalt. In vitro är aktiviteten mot ''Fusarium'' låg, men drogen kan ändå ha klinisk effekt. |
− | * | + | *'''Ekonazol''' i 1 procent oleum arachidis eller som ögonsalva har använts mycket för behandling av ''Aspergillus''- och ''Cladosporium''-keratiter. Aktiviteten in vitro mot ''F. solani'' och andra ''Fusarium'' spp. är god. Substansen kan orsaka irritation i ögat. |
− | * | + | *'''Ketokonazol''' finns även för oralt bruk men mesta erfarenheten kommer från lokalbehandling. Vid oralt bruk uppkommer höga koncentrationer i kornea. Lokal behandling med 2 procent suspension (i 4.5 procent borsyralösning och med metylcellulosa för ökad viskositet) har varit effektiv för behandling av ''Aspergillus''- och ''Fusarium''-keratiter. Man kan kombinera oral och lokal behandling med 1- till 2-procentiga beredningar. |
− | * | + | *'''Itrakonazol''' har visats vara signifikant effektivare än ketokonazol eller amfotericin B vid svår aspergilluskeratit. Även vid svår aggressiv fusariumkeratit har resultaten med itrakonazol varit goda. Oral terapi (100-200 mg dagligen) kan med fördel kombineras med lokal behandling med 1-procentig lösning. Itrakonazol är sannolikt att föredra framför andra medel ffa vid trådsvamporsakad keratit men även vid annan svampkeratit, eftersom det kan ges lokalt och generellt med små biverkningar och har god effekt på de allra flesta mögel och på jästsvampar. |
− | * | + | *'''Flukonazol''' har hög vattenlöslighet och penetrerar väl till vävnader. Vid jästsvampinfektioner i ögat är högdosbehandling med flukonazol ett attraktivt alternativ. ''Candida albicans'' är i princip känslig medan ''C. krusei'' och ''C. glabrata'' är mindre känsliga för flukonazol, varför resistensbestämning är viktig. Mögel är i regel mindre känsliga för flukonazol än för itrakonazol. |
=== Pyrimidiner === | === Pyrimidiner === | ||
− | 5- | + | *'''5-fluorocytocin''' (flucytosin) används ensamt eller i kombination med amfotericin B vid generaliserade mykoser. I den mån mykotisk endoftalmit är ett led i allmän svampinfektion har flucytosin sin plats även i behandling av endoftalmiten. |
− | amfotericin B vid generaliserade mykoser. I den mån mykotisk endoftalmit är ett | ||
− | led i allmän svampinfektion har flucytosin sin plats även i behandling av | ||
− | endoftalmiten. | ||
− | Vid traumatisk eller postoperativ jästsvampinfektion i ögat kan generell | + | Vid traumatisk eller postoperativ jästsvampinfektion i ögat kan generell behandling med flucytosin i kombination med andra medel bli aktuell.Penetration till vävnader är god men effekten på mögelsvamp dålig. |
− | behandling med flucytosin i kombination med andra medel bli aktuell. | ||
− | Penetration till vävnader är god men effekten på mögelsvamp dålig. | ||
=== Tabell 9. Kemoterapi vid svampinfektioner === | === Tabell 9. Kemoterapi vid svampinfektioner === | ||
+ | {| class="wikitable" border="1" | ||
+ | |- | ||
+ | ! Medel | ||
+ | ! Lokalt | ||
+ | ! Systemiskt | ||
+ | ! Jäst | ||
+ | ! Mögel | ||
+ | ! Beredning | ||
+ | |- | ||
+ | | Pimaricin | ||
+ | | X | ||
+ | | - | ||
+ | | X | ||
+ | | X (''Fusarium'') | ||
+ | | 5 % lösning, licens | ||
+ | |- | ||
+ | | Amfotericin B | ||
+ | | X | ||
+ | | (X) | ||
+ | | X | ||
+ | | X | ||
+ | | 0,1 % lösning | ||
+ | |- | ||
+ | | Nystatin | ||
+ | | X | ||
+ | | - | ||
+ | | X | ||
+ | | - | ||
+ | | Liniment | ||
+ | |- | ||
+ | | Klotrimazol | ||
+ | | X | ||
+ | | - | ||
+ | | X | ||
+ | | X (''Aspergillus, Fusarium'') | ||
+ | | - | ||
+ | |- | ||
+ | | Mikonazol | ||
+ | | X | ||
+ | | - | ||
+ | | - | ||
+ | | X | ||
+ | | 3 % salva | ||
+ | |- | ||
+ | | Ekonazol | ||
+ | | X | ||
+ | | - | ||
+ | | - | ||
+ | | X | ||
+ | | 1 % i ol arachid | ||
+ | |- | ||
+ | | Ketokonazol | ||
+ | | X | ||
+ | | (X) | ||
+ | | (X) | ||
+ | | X | ||
+ | | 2 % susp | ||
+ | |- | ||
+ | | Itrakonazol | ||
+ | | X | ||
+ | | X | ||
+ | | X | ||
+ | | X | ||
+ | | - | ||
+ | |- | ||
+ | | Flukonazol | ||
+ | | X | ||
+ | | X | ||
+ | | X | ||
+ | | - | ||
+ | | - | ||
+ | |- | ||
+ | | Flucytosin | ||
+ | | - | ||
+ | | X | ||
+ | | X | ||
+ | | - | ||
+ | | - | ||
+ | |} | ||
− | + | ||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
[[Kategori:Ögoninfektioner]] | [[Kategori:Ögoninfektioner]] | ||
− | [[Kategori: | + | [[Kategori:Svampinfektioner]] |
Nuvarande version från 24 februari 2010 kl. 08.17
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Ögoninfektioner
Kemoterapi vid mykotiska ögoninfektioner[redigera]
Resistensbestämning mot antifungala medel kan ge ledning för terapival vid keratit/endoftalmit. Man vet dock ofta erfarenhetsmässigt vilka medel som är effektiva. En sammanfattning av aktuella medel ges i tabell 9 nedan.
Polyenantibiotika[redigera]
Polyener är t ex pimaricin, amfotericin B och nystatin. Dessa medel har god effekt mot de flesta svampar men är svårlösliga i vatten och penetrerar ögat dåligt, varför endast ytliga infektioner nås med behandlingen.
- Pimaricin (natamycin) har brett spektrum, kan värmesteriliseras och orsakar föga irritation. 5-procentiga droppar finns som licenspreparat. Vid Fusarium-keratiter har natamycin visats vara överlägset amfotericin B.
- Amfotericin B har hög in vitro aktivitet mot många aktuella svampar men kliniska studier har visat att natamycin eller itrakonazol ofta är överlägsna i effekt, t ex vid Aspergillus-keratit. Toxicitet och dålig penetration begränsar nyttan av amfotericin B vid ögoninfektioner för behandling av ytlig ögonmykos och mediet uppges dessutom vara mycket lokalirriterande.
- Nystatin som liniment eller droppar kan ges vid jästkeratit, särskilt Candida-keratit.
Azoler[redigera]
- Klotrimazol kan användas för lokal behandling av Aspergillus-keratit, och har effekt mot Candida. Däremot är substansen ineffektiv mot keratit med Fusarium spp.
- Mikonazol används också lokalt som 3-procentig salva (licenspreparat) mot trådsvampkeratit och har även getts subkonjunktivalt. In vitro är aktiviteten mot Fusarium låg, men drogen kan ändå ha klinisk effekt.
- Ekonazol i 1 procent oleum arachidis eller som ögonsalva har använts mycket för behandling av Aspergillus- och Cladosporium-keratiter. Aktiviteten in vitro mot F. solani och andra Fusarium spp. är god. Substansen kan orsaka irritation i ögat.
- Ketokonazol finns även för oralt bruk men mesta erfarenheten kommer från lokalbehandling. Vid oralt bruk uppkommer höga koncentrationer i kornea. Lokal behandling med 2 procent suspension (i 4.5 procent borsyralösning och med metylcellulosa för ökad viskositet) har varit effektiv för behandling av Aspergillus- och Fusarium-keratiter. Man kan kombinera oral och lokal behandling med 1- till 2-procentiga beredningar.
- Itrakonazol har visats vara signifikant effektivare än ketokonazol eller amfotericin B vid svår aspergilluskeratit. Även vid svår aggressiv fusariumkeratit har resultaten med itrakonazol varit goda. Oral terapi (100-200 mg dagligen) kan med fördel kombineras med lokal behandling med 1-procentig lösning. Itrakonazol är sannolikt att föredra framför andra medel ffa vid trådsvamporsakad keratit men även vid annan svampkeratit, eftersom det kan ges lokalt och generellt med små biverkningar och har god effekt på de allra flesta mögel och på jästsvampar.
- Flukonazol har hög vattenlöslighet och penetrerar väl till vävnader. Vid jästsvampinfektioner i ögat är högdosbehandling med flukonazol ett attraktivt alternativ. Candida albicans är i princip känslig medan C. krusei och C. glabrata är mindre känsliga för flukonazol, varför resistensbestämning är viktig. Mögel är i regel mindre känsliga för flukonazol än för itrakonazol.
Pyrimidiner[redigera]
- 5-fluorocytocin (flucytosin) används ensamt eller i kombination med amfotericin B vid generaliserade mykoser. I den mån mykotisk endoftalmit är ett led i allmän svampinfektion har flucytosin sin plats även i behandling av endoftalmiten.
Vid traumatisk eller postoperativ jästsvampinfektion i ögat kan generell behandling med flucytosin i kombination med andra medel bli aktuell.Penetration till vävnader är god men effekten på mögelsvamp dålig.
Tabell 9. Kemoterapi vid svampinfektioner[redigera]
Medel | Lokalt | Systemiskt | Jäst | Mögel | Beredning |
---|---|---|---|---|---|
Pimaricin | X | - | X | X (Fusarium) | 5 % lösning, licens |
Amfotericin B | X | (X) | X | X | 0,1 % lösning |
Nystatin | X | - | X | - | Liniment |
Klotrimazol | X | - | X | X (Aspergillus, Fusarium) | - |
Mikonazol | X | - | - | X | 3 % salva |
Ekonazol | X | - | - | X | 1 % i ol arachid |
Ketokonazol | X | (X) | (X) | X | 2 % susp |
Itrakonazol | X | X | X | X | - |
Flukonazol | X | X | X | - | - |
Flucytosin | - | X | X | - | - |