Skillnad mellan versioner av "Francisella tularensis (ögon)"
(→Odling) |
|||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
=== Odling === | === Odling === | ||
| − | Risken för laboratoriesmitta är mycket stor vid odling av ''Francisella tularensis''. Odling bör därför endast utföras vid speciallaboratorier (Se | + | Risken för laboratoriesmitta är mycket stor vid odling av ''Francisella tularensis''. Odling bör därför endast utföras vid speciallaboratorier (Se artikeln [[Harpest (tularemi)]]), |
=== Serologi === | === Serologi === | ||
Nuvarande version från 21 december 2009 kl. 21.17
Till huvudartikeln Harpest (tularemi)
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Ögoninfektioner
Francisella tularensis [redigera]
Allmänt[redigera]
Tularemi är en zonoos hos gnagare, främst lämlar och sorkar. Smittspridning till människa sker genom direkt kontakt med smittade djur, genom insektsbett (fästingar och myggor), genom inandning eller via konjunktivan. Sjukdomen har i Norrland gett upphov till mindre epidemier. Under 1985 rapporterades 60 fall, men under 1990 inte något fall och 1991 endast 2 fall.
När konjunktivan är ingångsporten utvecklas den okuloglandulära formen (Parinauds syndrom) med granulomatös konjunktivit och preaurikulär lymfkörtelsvullnad. Parinauds syndrom är ovanligt men kan förekomma även vid andra sjukdomar såsom cat scratch disease, tuberkulos och syfilis. Utredning av etiologin är därför mycket angelägen.
Tularemi är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Odling[redigera]
Risken för laboratoriesmitta är mycket stor vid odling av Francisella tularensis. Odling bör därför endast utföras vid speciallaboratorier (Se artikeln Harpest (tularemi)),
Serologi[redigera]
Undersökningen utföres klassiskt som röragglutinationstest med avdödade Francisella tularensis-bakterier (Widals reaktion) men numera främst med ELISA-teknik. Normalt saknas påvisbara antikroppar.
Provmaterial[redigera]
2 mL serum.