Skillnad mellan versioner av "Plesiomonas och Aeromonas"
| (23 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Huvudartikel''' | + | '''Huvudartikel, uppdatering pågår maj 2012''' |
---- | ---- | ||
Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]'' | Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]'' | ||
---- | ---- | ||
| − | + | == ''Plesiomonas'' och ''Aeromonas'' == | |
| − | |||
| − | == | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
=== Smittämnen === | === Smittämnen === | ||
| + | Placeringen av ''Aeromonas'' och ''Plesiomonas'' i familjen ''Vibrionaceae'' är helt baserad på fenotypiska egenskaper. Senare studier med DNA-baserad metodik visar att ingen av dem är nära besläktad med ''Vibrio''. Genus ''Plesiomonas'' har baserat på sådana studier föreslagits bli placerad i familjen ''Entrobacteriaceae''. Detta är kontroversiellt, bland annat av det skälet att bakterien är oxidaspositiv, och förslaget har inte vunnit allmän acceptans. Det kan för övrigt anses som praktiskt att hänföra ''Vibrio'', ''Aeromonas'' och ''Plesiomonas'' till samma grupp då alla är marina bakterier med ekologiska nischer i tempererat sött, bräckt eller salt vatten där de både överlever och tillväxer. Smittkällan vid infektion är ofta kontaminerad ”sea food” eller kontaminerat vatten. Större utbrott är ovanliga. | ||
| − | + | ''Aeromonas'' kan idag med DNA-baserad metodik indelas i 14 olika species (eller snarare DNA-hybridiseringsgrupper) som är svåra att skilja från varandra med traditionell metodik. Tre species anses ge upphov till diarrésjukdom, ''A. hydrophila'', ''A. caviae'' och ''A. veronii'' biotyp sobria. | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | ''Aeromonas'' kan idag med DNA-baserad metodik indelas i 14 olika species (eller snarare DNA-hybridiseringsgrupper) som är svåra att skilja från varandra med traditionell metodik. Tre species anses ge upphov till diarrésjukdom, ''A. hydrophila'', ''A. caviae'' och ''A. veronii'' biotyp sobria. | ||
| − | |||
| + | I genus ''Plesiomonas'' finns bara ett species, ''P. shigelloides''. | ||
=== Patogenes och patofysiologi === | === Patogenes och patofysiologi === | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
Det är i dagsläget oklart om ''Aeromonas''- och ''Plesiomonas''-bakterier kan betraktas som primära tarmpatogener. Volontärförsök har utfallit negativt men i litteraturen hänvisas till epidemiologiska samband. | Det är i dagsläget oklart om ''Aeromonas''- och ''Plesiomonas''-bakterier kan betraktas som primära tarmpatogener. Volontärförsök har utfallit negativt men i litteraturen hänvisas till epidemiologiska samband. | ||
| − | |||
| − | |||
=== Symtom och klinisk bild === | === Symtom och klinisk bild === | ||
| + | ''Plesiomonas'' species och ''Aeromonas'' species förknippas med milda, självbegränsande diarrétillstånd. | ||
| + | ===Epidemiologi=== | ||
| + | Text tillkommer | ||
| − | + | ===Prevention=== | |
| + | Text tillkommer | ||
| + | ==Provtagning== | ||
| + | [[Infektioner i mag-tarmkanalen-provtagning och transport|Följ länken för detaljerad information]] | ||
== Laboratoriediagnostik == | == Laboratoriediagnostik == | ||
| − | |||
=== Referensmetodik === | === Referensmetodik === | ||
| Rad 40: | Rad 30: | ||
Föreslagen metodik är inte att betrakta som referensmetodik i egentlig mening, snarare en vägledning för hur diagnostik kan genomföras på det enskilda laboratoriet med ett visst mått av säkerhet. | Föreslagen metodik är inte att betrakta som referensmetodik i egentlig mening, snarare en vägledning för hur diagnostik kan genomföras på det enskilda laboratoriet med ett visst mått av säkerhet. | ||
| − | *Substrat | + | *Substrat: Se också [[Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat]] för närmare beskrivning av substraten. |
| − | + | **DC-agar | |
| − | + | **XLD-agar | |
| − | **DC-agar | + | **CIN-agar |
| − | **XLD-agar | ||
| − | **CIN-agar | ||
| + | *eventuellt kan substratpanelen kompletteras med | ||
| + | **Blodagar | ||
| + | **Thiosulfate-citrate-bile-sucrose (TCBS) agar | ||
=== Isolering === | === Isolering === | ||
| + | ''Aeromonas'' växer på flertalet av substraten som används i fecesdiagnostik. På DC-agar växer den med typiska stora rosa, opaka och oftast oxidaspositiva kolonier. På CIN-agar uppges att ''Aeromonas''-kolonier har ett utseende som påminner om ''Yersinia''. | ||
| − | + | ''Plesiomonas'' växer vanligen på både DC och XLD och har då ofta ett koloniutseende som påminner om ''Shigella''. För isolering av ''Aeromonas'' species, ''Plesiomonas'' species förordas vid sidan om övriga standardsubstrat ett icke selektivt substrat, t.ex. blodagar som vid misstänkt växt flödas med oxidasreagens. | |
| − | |||
=== Identifiering och minimikriterier === | === Identifiering och minimikriterier === | ||
| + | Typiska isolat av ''Plesiomonas shigelloides'' och potentiellt patogena ''Aeromonas'' kan i praktiken, med god säkerhet, identifieras med den föreslagna biokemiska panelen för ''Vibrio cholerae''. Dessa bakterier har då nedanstående biokemiska profil enligt '''Tabell 20'''. | ||
| − | + | [[Fil:Fecestabell20.jpg]] | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
=== Epidemiologisk typning === | === Epidemiologisk typning === | ||
| − | + | I praktiken görs inte någon epidemiologisk typning. | |
| − | |||
| − | |||
== Kvalitetskontroll == | == Kvalitetskontroll == | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
* Referensstammar | * Referensstammar | ||
| − | |||
**''Aeromonas hydrophila'' CCUG 217 | **''Aeromonas hydrophila'' CCUG 217 | ||
**''Plesiomonas shigelloides'' CCUG 27761 | **''Plesiomonas shigelloides'' CCUG 27761 | ||
| − | |||
| + | ==Svarsrutiner== | ||
| + | Växt av/ingen växt av ''Aeromonas'' species eller ''Plesiomonas'' species | ||
== Laboratorierapportering == | == Laboratorierapportering == | ||
| + | ''Aeromonas eller Plesiomonas'' är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. | ||
| − | + | ==Referensfunktioner== | |
| − | + | Ej beslutade | |
| − | |||
[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]] | [[Kategori:Infektioner i mage och tarm]] | ||
| + | [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | ||
Nuvarande version från 24 maj 2012 kl. 17.20
Huvudartikel, uppdatering pågår maj 2012
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002
Plesiomonas och Aeromonas[redigera]
Smittämnen[redigera]
Placeringen av Aeromonas och Plesiomonas i familjen Vibrionaceae är helt baserad på fenotypiska egenskaper. Senare studier med DNA-baserad metodik visar att ingen av dem är nära besläktad med Vibrio. Genus Plesiomonas har baserat på sådana studier föreslagits bli placerad i familjen Entrobacteriaceae. Detta är kontroversiellt, bland annat av det skälet att bakterien är oxidaspositiv, och förslaget har inte vunnit allmän acceptans. Det kan för övrigt anses som praktiskt att hänföra Vibrio, Aeromonas och Plesiomonas till samma grupp då alla är marina bakterier med ekologiska nischer i tempererat sött, bräckt eller salt vatten där de både överlever och tillväxer. Smittkällan vid infektion är ofta kontaminerad ”sea food” eller kontaminerat vatten. Större utbrott är ovanliga.
Aeromonas kan idag med DNA-baserad metodik indelas i 14 olika species (eller snarare DNA-hybridiseringsgrupper) som är svåra att skilja från varandra med traditionell metodik. Tre species anses ge upphov till diarrésjukdom, A. hydrophila, A. caviae och A. veronii biotyp sobria.
I genus Plesiomonas finns bara ett species, P. shigelloides.
Patogenes och patofysiologi[redigera]
Det är i dagsläget oklart om Aeromonas- och Plesiomonas-bakterier kan betraktas som primära tarmpatogener. Volontärförsök har utfallit negativt men i litteraturen hänvisas till epidemiologiska samband.
Symtom och klinisk bild[redigera]
Plesiomonas species och Aeromonas species förknippas med milda, självbegränsande diarrétillstånd.
Epidemiologi[redigera]
Text tillkommer
Prevention[redigera]
Text tillkommer
Provtagning[redigera]
Följ länken för detaljerad information
Laboratoriediagnostik[redigera]
Referensmetodik[redigera]
Föreslagen metodik är inte att betrakta som referensmetodik i egentlig mening, snarare en vägledning för hur diagnostik kan genomföras på det enskilda laboratoriet med ett visst mått av säkerhet.
- Substrat: Se också Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat för närmare beskrivning av substraten.
- DC-agar
- XLD-agar
- CIN-agar
- eventuellt kan substratpanelen kompletteras med
- Blodagar
- Thiosulfate-citrate-bile-sucrose (TCBS) agar
Isolering[redigera]
Aeromonas växer på flertalet av substraten som används i fecesdiagnostik. På DC-agar växer den med typiska stora rosa, opaka och oftast oxidaspositiva kolonier. På CIN-agar uppges att Aeromonas-kolonier har ett utseende som påminner om Yersinia.
Plesiomonas växer vanligen på både DC och XLD och har då ofta ett koloniutseende som påminner om Shigella. För isolering av Aeromonas species, Plesiomonas species förordas vid sidan om övriga standardsubstrat ett icke selektivt substrat, t.ex. blodagar som vid misstänkt växt flödas med oxidasreagens.
Identifiering och minimikriterier[redigera]
Typiska isolat av Plesiomonas shigelloides och potentiellt patogena Aeromonas kan i praktiken, med god säkerhet, identifieras med den föreslagna biokemiska panelen för Vibrio cholerae. Dessa bakterier har då nedanstående biokemiska profil enligt Tabell 20.
Epidemiologisk typning[redigera]
I praktiken görs inte någon epidemiologisk typning.
Kvalitetskontroll[redigera]
- Referensstammar
- Aeromonas hydrophila CCUG 217
- Plesiomonas shigelloides CCUG 27761
Svarsrutiner[redigera]
Växt av/ingen växt av Aeromonas species eller Plesiomonas species
Laboratorierapportering[redigera]
Aeromonas eller Plesiomonas är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.
Referensfunktioner[redigera]
Ej beslutade