Särskild laboratoriekapacitet på Folkhälsomyndigheten

Artikel uppdaterad mars 2012

---

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar

---

Mikrobiologisk beredskap vid säkerhetslaboratoriet skyddsnivå 4

Vid Folkhälsomyndigheten finns beredskap för diagnostik vid utbrott av smittfarliga infektioner och andra lägen där biologiska hot förekommer. Här finns samlad kompetens för att diagnostisera ovanliga eller icke inhemska smittämnen (se Prislista-speciell-diagnostik via Folkhälsomyndighetens hemsida), för att analysera provmaterial där smittämnet är okänt samt kunskap om hur olika agens kan utgöra ett hot vid användning i bioterrorsammanhang.

P4-laboratoriet

Dessa ofta mycket farliga smittämnen kräver höga säkerhetsåtgärder och på Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium med skyddsnivå 4 (vanligen kallat P4 där P står för "Protection level"). P4-laboratoriet möjliggör snabb diagnostik av smittämnen i riskklass 4, okända infektionssjukdomar med misstanke om riskklass 4 agens samt grundforskning om virala blödarfebrar. Laboratoriet är involverat i flera forskningssamarbeten inom främst Europa och bedriver också utbildningsverksamhet i samverkan med andra P4-laboratorier.

Folkhälsomyndighetens P4-laboratorium är byggt som en helsvetsad bunker i rostfritt stål. Arbete utförs av personal iförda övertrycksdräkter där andningsluften tillförs via slangar. Inträde sker via luftslussar och utpassage sker efter att personalen iförd dräkten duschat i en saneringsvätska.

A). P4-laboratoriet är fysiskt avgränsat från övrig verksamhet. B).Personalen förbereder sig genom att klä på sig skyddsdräkten. C). Inne på P4-laboratoriet utförs allt infektiöst arbetet i en mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II. D). Andningsluften tillförs via slangar från taket. E) Efter arbetet rengörs dräkten i en saneringsdusch. Foto: Karl-Erik Sundqvist

Arbete inne på P4-labratoriet är krävande och personalens höga kompetens upprätthålls genom internutbildning och deltagande i internationella nätverk och konferenser.

Jourberedskap

Folkhälsomyndigheten upprätthåller året runt en 24-timmars jourberedskap (Folkhälsomyndighetens så kallade beredskapsdiagnostik) för att analysera misstänkt farliga smittor som kräver P4-laboratorium och även för analys av så kallade miljöprov med bioterrormisstanke (exempelvis försändelser som misstänks innehålla sporer av mjältbrandsbakterier). Folkhälsomyndigheten har även slutit avtal om beredskapsdiagnostik med flertalet nordiska och baltiska länder.

Analyser

På P4-laboratoriet finns diagnostisk kapacitet för såväl odling av smittämnen som antikroppsbestämning, molekylär typning samt påvisning av antigen eller nukleinsyra. Virus och bakterier som orsakar svår till dödlig sjukdom hos människor och för vilka vaccin eller andra behandlingar inte är tillgängliga skall hanteras i P4-laboratorium.

Tabell P4-diagnostik

Samverkan för ökad beredskap

Tillsammans med övriga mikrobiologiska myndighetslaboratorier medverkar Folkhälsomyndigheten i Forum för beredskapsdiagnostik (FBD), där det långsiktiga målet är att stärka den övergripande laboratorieberedskapen i Sverige.

Folkhälsomyndigheten representeras i samverkansområdet farliga ämnet (SOFÄ) som syftar till att samhället ska kunna förebygga risker och hot samt hantera inträffade händelser inom CBRN-området (farliga ämnen).

Folkhälsomyndigheten är tillsammans med andra myndighetslaboratorier och sådana myndighetsaktörer som är först på plats vid händelser ("blåljusmyndigheter") aktiva inom Svenska Laboratorieresponsnätverket (LRN). Arbetet syftar till att etablera rutiner för larm, provtagning och provtransport vid en händelse där det finns ett biologiskt hot.

Kontakt

Om prov misstänks innehålla smittämnen av riskklass 4, ska kontakt tas med Folkhälsomyndigheten före transport. Remitterande läkare kan kontakta Folkhälsomyndighetens växel på 010-205 20 00 (mellan 8.00-16.30 vardagar) eller Folkhälsomyndighetens Tjänsteman i beredskap (TiB) på telefonnummer 08-457 24 00 (efter växelns stängning). Broschyren [1] ger information om regler för provförpackning och transport av provmaterial till Folkhälsomyndigheten och här finns den [2] som ska användas.

Mars 2012

Åsa Szekely Björndal och Jonas Hardestam

REFERENSER

• Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:01)
• Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2000:5)
• Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet
• CWA 15793:2008 - Laboratory biorisk management standard
• WHO Laboratory Biosafety Manual, 3d edition
• WHO Biorisk management: Laboratory biosecurity guidance
• Folkhälsomyndighetens hemsida om riskklasser