Skillnad mellan versioner av "Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(36 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''
+
'''Artikel publicerad april 2012, ännu ej godkänd genom konsensusförfarande '''
 
+
----
 +
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''  
 
----
 
----
 +
==Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener==
 +
 +
=====Allmänt=====
 +
Olika mikrobiologiska agens har av Arbetsmiljöverket klassificerats i [http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/beredskap/biosakerhet-och-bioskydd/riskklasser/ fyra olika riskklasser (1-4)] beroende på allvarlighetsgraden i de sjukdomar de orsakar och vilka smittrisker hantering av dessa medför.  Den svenska klassificeringen utgår ifrån ett rådgivande EU-direktiv.<br /><br />
 +
Listor på vilka riskklasser olika agens tillhör:
  
  
 +
* [[Bakterier riskklasser]]
  
== Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener ==
+
* [[Virus riskklasser]]
  
 +
* [[Parasiter riskklasser]]
  
 +
* [[Svampar riskklasser]]
  
=== Allmänt ===
+
* [[Prioner riskklasser]]
  
Handhavande av kliniska prover kan innebära risk för infektion. Redan vid provtagningen kan risk för smittspridning förekomma. (Vid t.ex. blödarfebrar är risken stor, se avsnitt Riskklass 4). När provet kommer till laboratoriet och skall provsättas görs en generell bedömning om risken för laboratoriesmitta. Detta innebär att man på laboratoriet tillämpar olika säkerhetstänkande beroende på provtyp och frågeställning. När det gäller diagnostikverksamhet är det svårt att veta om patientprovet innehåller organismer i riskklass 3 (inklusive de som betecknas med (**), vilket innebär att man normalt inte räknar med luftburen laboratoriesmitta) eller riskklass 4.
 
  
  
==== När krävs tillstånd för verksamheten ====
+
(Dessa listor baseras helt på [http://www.av.se/dokument/afs/AFS2005_01.pdf AFS 2005:1], vilket också är det enda juridiskt gällande dokumentet för klassificeringen.)<br />
  
Tillstånd krävs om frågeställningen/anamnestiska uppgifter i en remiss tyder på misstänkt innehåll av organismer i riskklass 3 (inklusive **) eller 4, eller om det under analysens gång uppträder sådan misstanke, som man vill bekräfta med t.ex. odling eller genom annat anrikningsförfarande.  
+
Flera agens i riskklass 3 betecknas med (**). Detta innebär att man normalt inte räknar med luftburen laboratoriesmitta, vilket gör att särskilda regler gäller för dessa.<br />
  
 +
Läs mer om [http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/beredskap/biosakerhet-och-bioskydd/] på Folkhälsomyndighetens hemsida. <br />
  
==== Tillstånd behövs inte alltid ====
+
=====Tillstånd för arbete med riskklass 3 och 4 agens=====
 
*vid hantering av material som kan innehålla organismer i riskklass 3. Exempelvis behövs inte tillstånd för diagnostikverksamhet där enbart det ursprungliga patientprovet hanteras, t.ex.
 
** för kemisk analys,
 
** utstryk för mikroskopi,
 
** immunanalys (EIA) eller
 
** omstick för att skicka som diagnostiskt prov till annat laboratorium för typning.
 
  
*samt
+
Arbete med riskklass 3 och 4 patogener innebär större risker och kräver en högre skyddsnivå och tillstånd från Arbetsmiljöverket.<br />
**prov som kan innehålla biologiska agens i riskklass 3 vilka inte odlas/anrikas avsiktligt eller vid rutinodling.
 
  
 +
När det gäller diagnostisk rutinverksamhet är det dock på förhand svårt att veta om ett prov innehåller patogener i riskklass 3 eller 4. Det behövs därför inga ytterligare tillstånd från Arbetsmiljöverket vid enbart en inledande karaktärisering av ett ursprungligt patientprov t.ex vid:<br />
  
Observera att Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller oavsett om det är tillståndskrav eller inte och att skyddsåtgärderrna skall anpassas till risken med de smittämnen som kan förekomma och den möjliga exponeringen för dessa.
+
* rutinodlingar<br />
 +
* PCR-analyser
 +
* kemisk analyser
 +
* utstryk för mikroskopi
 +
* immunanalys (EIA)
 +
* omstick för att skicka prov till annat laboratorium
  
Se även Arbetsmiljöverkets hemsida: [http://www.av.se/amnessidor/]
 
  
=== Provsättning på laboratoriet ===
 
  
Provsättning av prov från pinne samt urinprov innebär liten smittrisk oberoende av förekommande smittämne och kan normalt provsättas på öppen laboratoriebänk. Prover med risk för aerosolbildning d.v.s. blod, sputum övriga kroppsvätskor vilka ej tagits som pinnprov i kolat transportmedium, provsätts i säkerhetsbänk klass I eller II. Se också [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]].
+
När ett prov kommer till laboratoriet och skall provsättas ska därför alltid en generell bedömning göras om risken för laboratoriesmitta. Detta innebär att man laboratoriet bör tillämpa ett säkerhetstänkande beroende på provtyp och frågeställning där det finns en ökad risk för förekomst av riskklass 3 och 4 patogener.<br />
 +
Misstanke om förekomst av riskklass 3 och 4 patogener kan t.ex uppkomma om:
  
 +
       
 +
* frågeställningen/anamnestiska uppgifter i en remiss tyder på misstänkt innehåll av organismer i riskklass 3 eller 4 (se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI|Hantering av riskklass 3-patogener]])
 +
* mikroorganismen finns som direkt frågeställning i remissen
 +
* kliniska/ epidemiologiska uppgifter i remissen tyder på misstanke om riskklass 3 eller 4 patogener. (se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI|Hantering av riskklass 3-patogener]])
 +
* de påbörjade analyserna ger misstanke om mikroorganismen.
  
==== Omhändertagande av prov/ beredningsresultat/ exponerad personal ====
 
 
 
* Om mikroorganismen finns som frågeställning- skicka provet till laboratorium som har Arbetsmiljöverkets tillstånd att arbeta med organismen (om man inte själv har tillstånd).
 
* Om kliniska/ epidemiologiska uppgifter finns enligt tabell- (se [[Bilaga 5 Hantering av riskklass 3-patogener-NLI]]) kontakta medicinskt ansvarig läkare innan provet åtgärdas.
 
* Om fynd på laboratoriet ger misstanke om mikroorganismen – kontakta medicinskt ansvarig läkare innan provet/ beredningsresultatet åtgärdas vidare.
 
* Det misstänkta isolatet kan överföras till pinne i transportmedium, vilket utförs i säkerhetsbänk klass I eller II för vidare befordran till aktuellt säkerhetslaboratorium, se avsnittet Provtransport nedan.
 
* Kontakta också mottagande laboratorium innan provet skickas.
 
 
 
==== Om någon kan ha exponerats ====
 
 
Tag kontakt med närmaste arbetsledare eller den som arbetsgivaren annars har utsett, enligt de rutiner som skall finnas för oönskade händelser. Denne kontaktar företagshälsovård alternativt annan överenskommen sjukvårdsinstans för bedömning och eventuell profylax till exponerad personal.
 
 
=== Riskklass 4 ===
 
 
Vid misstanke om att en patient har en infektion med en riskklass 4 organism (Lassafebervirus, Guanaritovirus, Juninvirus, Sabiavirus, Machupovirus, Crimean-Congo haemorrhagic fever, Ebolavirus, Marburgvirus, Variola (major minor) virus, Whitepox virus ("Variola virus")) skall både infektionskliniken i Linköping och SMI kontaktas för bedömning av handläggning av patienten och för hur transport av prov för mikrobiologisk analys till SMI skall ske.
 
 
 
=== Provtransport ===
 
  
För provtransport gäller att prov som misstänks innehålla smittämnen i riskklass 4 och vissa smittämnen i riskklass 3 måste skickas som smittförande ämne klass 6.2 enligt reglerna om transport av farligt gods. Övrigt skickas som diagnostiskt prov.
 
(se SMIs hemsida: www.smittskyddsinstitutet.se) [http://www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article2383.aspx])
 
  
  
==== 1) Virus och parasiter ====
+
Provsättning av prov från pinne samt från urinprov innebär liten smittrisk oberoende av förekommande smittämne och kan normalt provsättas på öppen laboratoriebänk. Prover med risk för aerosolbildning, d.v.s. blod, sputum och övriga kroppsvätskor vilka ej tagits som pinnprov i kolat transportmedium, provsätts däremot alltid i säkerhetsbänk klass I eller II. Se också  Hantering av riskklass 3-patogener.
 +
Tillstånd från arbetsmiljöverket krävs om man vill bekräfta förekomsten av organismer i riskklass 3 eller 4 med t.ex. odling eller genom annat anrikningsförfarande.<br />
 +
Om man själv inte har tillstånd bör provet därför skickas till Folkhälsomyndigheten eller annat laboratorium som har Arbetsmiljöverkets tillstånd att arbeta med organismen Medicinskt ansvarig läkare ska alltid kontaktas innan provet åtgärdas vidare.<br />
  
Ett stort antal virus och vissa parasiter tillhör riskklass 3 (inklusive de som betecknas med **), men tillväxer eller anrikas inte vid ordinärt bakteriologiskt arbete. Om ett prov misstänks innehålla ett sådant virus och virusodling inte utförs behöver man inte tillstånd för att hantera provet. Detsamma gäller för parasitprover. Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller dock i övrigt, inklusive krav på skyddsåtgärder.
+
=====Om någon kan ha exponerats för riskklass 3 och 4 agens=====
 +
Tag kontakt med närmaste arbetsledare (eller den som arbetsgivaren annars har utsett), enligt de rutiner som skall finnas för oönskade händelser. Vederbörande kontaktar företagshälsovård alternativt annan överenskommen sjukvårdsinstans för bedömning och eventuell profylax till exponerad personal.
 +
Vid misstanke om att en patient (eller personal) har en pågående  infektion med en riskklass 4 organism skall [http://www.lio.se/Verksamheter/HMC/Infektionskliniken-i-Ostergotland/Infektionskliniken-Linkoping/Hogisoleringsenheten/ infektionskliniken i Linköping] kontaktas för bedömning av handläggning av patienten.
  
(För en lista med klassificerade virus och parasiter se Arbetsmiljöverkets hemsida:
+
=====Provtransport=====
[http://www.av.se/regler/afs/2005:1.pdf)]
 
  
 +
Ifall tillstånd saknas bör samtliga prover i riskklass 3 skickas till [[Särskild laboratoriekapacitet på SMI|Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium]] eller annat laboratorium med arbetsmiljöverkets tillstånd för vidare analys. Prover i riskklass 4 ska alltid skickas till Folkhälsomyndigheten för analys.
  
 +
Det misstänkta isolatet kan överföras till pinne i transportmedium, vilket utförs i säkerhetsbänk klass I eller II. Instruktioner för hur provet ska förpackas finns i broschyren [http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Packa-provet-ratt/]. Varje arbetsplats har också en auktoriserad transportrådgivare för information hur risklass 3 och 4 prov skickas. Folkhälsomyndigheten kan dessutom kontaktas för ytterligare information.
 +
Regler för provtransport finns föreskrivna [http://www.msb.se/RS/2009/MSBFS_2009-2_ADR-S.pdf MSBFS 2009:2.] Enligt paragraf 2.2.62.1.4 ska alla riskklass 4 och de flesta riskklass 3 smittämnen transporteras som Kategori A.<br />
  
[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]
+
Kontakta alltid mottagande laboratorium innan provet skickas.
 +
[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]]

Nuvarande version från 3 januari 2014 kl. 15.50

Artikel publicerad april 2012, ännu ej godkänd genom konsensusförfarande


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar


Omhändertagande av kliniska prov samt framodlade mikroorganismer med särskild hänsyn till förekomst av riskklass 3 och 4 patogener[redigera]

Allmänt[redigera]

Olika mikrobiologiska agens har av Arbetsmiljöverket klassificerats i fyra olika riskklasser (1-4) beroende på allvarlighetsgraden i de sjukdomar de orsakar och vilka smittrisker hantering av dessa medför. Den svenska klassificeringen utgår ifrån ett rådgivande EU-direktiv.

Listor på vilka riskklasser olika agens tillhör:



(Dessa listor baseras helt på AFS 2005:1, vilket också är det enda juridiskt gällande dokumentet för klassificeringen.)

Flera agens i riskklass 3 betecknas med (**). Detta innebär att man normalt inte räknar med luftburen laboratoriesmitta, vilket gör att särskilda regler gäller för dessa.

Läs mer om [1] på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Tillstånd för arbete med riskklass 3 och 4 agens[redigera]

Arbete med riskklass 3 och 4 patogener innebär större risker och kräver en högre skyddsnivå och tillstånd från Arbetsmiljöverket.

När det gäller diagnostisk rutinverksamhet är det dock på förhand svårt att veta om ett prov innehåller patogener i riskklass 3 eller 4. Det behövs därför inga ytterligare tillstånd från Arbetsmiljöverket vid enbart en inledande karaktärisering av ett ursprungligt patientprov t.ex vid:

  • rutinodlingar
  • PCR-analyser
  • kemisk analyser
  • utstryk för mikroskopi
  • immunanalys (EIA)
  • omstick för att skicka prov till annat laboratorium


När ett prov kommer till laboratoriet och skall provsättas ska därför alltid en generell bedömning göras om risken för laboratoriesmitta. Detta innebär att man på laboratoriet bör tillämpa ett säkerhetstänkande beroende på provtyp och frågeställning där det finns en ökad risk för förekomst av riskklass 3 och 4 patogener.
Misstanke om förekomst av riskklass 3 och 4 patogener kan t.ex uppkomma om:


  • frågeställningen/anamnestiska uppgifter i en remiss tyder på misstänkt innehåll av organismer i riskklass 3 eller 4 (se Hantering av riskklass 3-patogener)
  • mikroorganismen finns som direkt frågeställning i remissen
  • kliniska/ epidemiologiska uppgifter i remissen tyder på misstanke om riskklass 3 eller 4 patogener. (se Hantering av riskklass 3-patogener)
  • de påbörjade analyserna ger misstanke om mikroorganismen.



Provsättning av prov från pinne samt från urinprov innebär liten smittrisk oberoende av förekommande smittämne och kan normalt provsättas på öppen laboratoriebänk. Prover med risk för aerosolbildning, d.v.s. blod, sputum och övriga kroppsvätskor vilka ej tagits som pinnprov i kolat transportmedium, provsätts däremot alltid i säkerhetsbänk klass I eller II. Se också Hantering av riskklass 3-patogener. Tillstånd från arbetsmiljöverket krävs om man vill bekräfta förekomsten av organismer i riskklass 3 eller 4 med t.ex. odling eller genom annat anrikningsförfarande.
Om man själv inte har tillstånd bör provet därför skickas till Folkhälsomyndigheten eller annat laboratorium som har Arbetsmiljöverkets tillstånd att arbeta med organismen Medicinskt ansvarig läkare ska alltid kontaktas innan provet åtgärdas vidare.

Om någon kan ha exponerats för riskklass 3 och 4 agens[redigera]

Tag kontakt med närmaste arbetsledare (eller den som arbetsgivaren annars har utsett), enligt de rutiner som skall finnas för oönskade händelser. Vederbörande kontaktar företagshälsovård alternativt annan överenskommen sjukvårdsinstans för bedömning och eventuell profylax till exponerad personal. Vid misstanke om att en patient (eller personal) har en pågående infektion med en riskklass 4 organism skall infektionskliniken i Linköping kontaktas för bedömning av handläggning av patienten.

Provtransport[redigera]

Ifall tillstånd saknas bör samtliga prover i riskklass 3 skickas till Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium eller annat laboratorium med arbetsmiljöverkets tillstånd för vidare analys. Prover i riskklass 4 ska alltid skickas till Folkhälsomyndigheten för analys.

Det misstänkta isolatet kan överföras till pinne i transportmedium, vilket utförs i säkerhetsbänk klass I eller II. Instruktioner för hur provet ska förpackas finns i broschyren [2]. Varje arbetsplats har också en auktoriserad transportrådgivare för information hur risklass 3 och 4 prov skickas. Folkhälsomyndigheten kan dessutom kontaktas för ytterligare information. Regler för provtransport finns föreskrivna MSBFS 2009:2. Enligt paragraf 2.2.62.1.4 ska alla riskklass 4 och de flesta riskklass 3 smittämnen transporteras som Kategori A.

Kontakta alltid mottagande laboratorium innan provet skickas.