Skillnad mellan versioner av "Särskild laboratoriekapacitet på Folkhälsomyndigheten"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (Öjar Melefors flyttade sidan Särskild laboratoriekapacitet på SMI till Särskild laboratoriekapacitet på Folkhälsomyndigheten: nya bud efter 1 januari 2014)
 
(37 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
'''Artikel uppdaterad mars 2012'''
 +
----
 
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''
 
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''
 
----
 
----
== Mikrobiologisk beredskap vid säkerhetslaboratoriet skyddsnivå 4 ==
 
 
Vid [http://www.smi.se Smittskyddsinstitutet (SMI)] finns beredskap för hantering av utbrott av smittfarliga infektioner och andra lägen där biologiska hot förekommer. För att förstärka Sveriges förmåga att hantera dessa hot etablerades år 1999 [http://www.smi.se/om-smi/avdelningar-och-sektioner/kunskapscentrum-for-mikrobiologisk-beredskap/ Kunskapscentrum för mikrobiologisk beredskap (KCB)] vid SMI. Vid KCB finns samlad kompetens för att diagnostisera ovanliga eller icke inhemska smittämnen (se Prislista-speciell-diagnostik via SMIs hemsida), för att analysera provmaterial där smittämnet är okänt samt kunskap om hur olika agens kan utgöra ett hot vid användning i bioterrorsammanhang.
 
 
 
=== P4-laboratoriet ===
 
 
Dessa ofta mycket farliga smittämnen kräver höga säkerhetsåtgärder och på SMI finns Nordens enda säkerhetslaboratorium med skyddsnivå 4 (vanligen kallat P4). P4-laboratoriet möjliggör snabb diagnostik av smittämnen i riskklass 4, okända infektionssjukdomar med misstanke om riskklass 4 agens samt grundforskning om virala blödarfebrar. På P4-laboratoriet hanteras även vissa smittämnen i riskklass 3 (exempelvis [[Coronavirus (SARS-CoV)|SARS-Coronavirus]]), när det föreligger ökad risk för smittspridning, exempelvis på grund av ökad aerosolrisk.
 
 
P4-laboratorium är byggt som en helsvetsad bunker i rostfritt stål. Arbete inom laboratoriet utförs av personal iförd övertrycksdräkter där andningsluften tillförs via slangar. Inträde sker via luftslussar och utpassage sker efter att personalen iförd dräkten duschat i en dekontaminerande vätska. [[Fil:Serie av 3 st P4-bilder ABC svart.jpg|thumb|750px|center|||'''A.''' Dräktrummet. P4-personal förbereder sig inför arbetet genom att klä på sig övertrycksdräkt. '''B)''' Personslussen, vägen in till P4-laboratoriet. Andningsluften tillförs via slangar i taket. '''C)''' Inne på P4-laboratoriet. Arbetet utförs mestadels i säkerhetsbänk klass II. ''Foto; Jonas Hardestam, Smittskyddsinstitutet''.]]Arbete inne på P4-labratoriet är krävande och personalens höga kompentens upprätthålls bland annat genom regelbundna incidentövningar. Det operativa ansvaret för P4-laboratoriet ligger inom Sektionen för Biosäkerhet på KCB, som även ansvarar för utbildning av P4-personal.
 
 
=== Jourberedskap ===
 
 
SMI upprätthåller året runt en 24-timmars jourberedskap för att analysera misstänkt farliga smittor som kräver P4-laboratorium, och även för analys av s.k. miljöprov med bioterrormisstanke (exempelvis försändelser som misstänks innehålla sporer av [[mjältbrand|mjältbrandsbakterier]]). SMI har även slutit avtal om beredskapsdiagnostik med övriga nordiska länder och Baltikum.
 
 
=== Analyser ===
 
 
På P4-laboratoriet finns diagnostisk kapacitet för såväl odling av smittämnen som antikroppsbestämning, molekylär typning samt påvisning av antigen eller nukleinsyra. Inom ramen för jourberedskapen finns även tillgång till bred elektronmikroskopisk kompetens.
 
 
=== Exempel på smittämnen för vilka diagnostisk kapacitet upprätthålls vid P4-laboratoriet på SMI ===
 
 
{| class="wikitable" border="1"
 
|-
 
! Virus (inom respektive familj)
 
! Riskklass
 
|-
 
| '''''Arenaviridae'''''
 
Lassafebervirus
 
|
 
4
 
|-
 
| '''''Bunyaviridae'''''
 
Krim-Kongo hemorrhagisk febervirus
 
 
Rift Valley febervirus
 
|
 
 
 
4
 
 
  
3
+
==Mikrobiologisk beredskap vid säkerhetslaboratoriet skyddsnivå 4==
|-
+
Vid [http://www.folkhalsomyndigheten.se Folkhälsomyndigheten] finns beredskap för diagnostik vid utbrott av smittfarliga infektioner och andra lägen där biologiska hot förekommer. Här finns samlad kompetens för att diagnostisera ovanliga eller icke inhemska smittämnen (se Prislista-speciell-diagnostik via Folkhälsomyndighetens hemsida), för att analysera provmaterial där smittämnet är okänt samt kunskap om hur olika agens kan utgöra ett hot vid användning i bioterrorsammanhang.
| '''''Filoviridae'''''
+
 
Ebolavirus
+
===P4-laboratoriet===
 +
Dessa ofta mycket farliga smittämnen kräver höga säkerhetsåtgärder och på Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium med skyddsnivå 4 (vanligen kallat P4 där P står för "Protection level"). P4-laboratoriet möjliggör snabb diagnostik av smittämnen i riskklass 4, okända infektionssjukdomar med misstanke om riskklass 4 agens samt grundforskning om virala blödarfebrar. Laboratoriet är involverat i flera forskningssamarbeten inom främst Europa och bedriver också utbildningsverksamhet i samverkan med andra P4-laboratorier.
  
Marburgvirus
+
Folkhälsomyndighetens P4-laboratorium är byggt som en helsvetsad bunker i rostfritt stål. Arbete utförs av personal iförda övertrycksdräkter där andningsluften tillförs via slangar. Inträde sker via luftslussar och utpassage sker efter att personalen iförd dräkten duschat i en saneringsvätska.
|
 
4
 
  
4
+
[[Fil:P4-bildserie.jpg|miniatyr|900px|center| A). P4-laboratoriet är fysiskt avgränsat från övrig verksamhet. B).Personalen förbereder sig genom att klä på sig skyddsdräkten. C). Inne på P4-laboratoriet utförs allt infektiöst arbetet i en mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II. D). Andningsluften tillförs via slangar från taket. E) Efter arbetet rengörs dräkten i en saneringsdusch. ''Foto: Karl-Erik Sundqvist'']]
|-
 
| '''''Paramyxoviridae'''''
 
Nipah-virus
 
  
Hendra-virus
 
|
 
4
 
  
4
 
|-
 
| '''''Poxviridae'''''
 
Variola virus
 
  
Monkeypox virus
+
Arbete inne på P4-labratoriet är krävande och personalens höga kompetens upprätthålls genom internutbildning och deltagande i internationella nätverk och konferenser.
  
Cowpox virus
+
===Jourberedskap===
|  
+
Folkhälsomyndigheten upprätthåller året runt en 24-timmars jourberedskap (Folkhälsomyndighetens så kallade beredskapsdiagnostik) för att analysera misstänkt farliga smittor som kräver P4-laboratorium och även för analys av så kallade miljöprov med bioterrormisstanke (exempelvis försändelser som misstänks innehålla sporer av [[mjältbrand|mjältbrandsbakterier]]). Folkhälsomyndigheten har även slutit avtal om beredskapsdiagnostik med flertalet nordiska och baltiska länder.
4
 
  
3
+
===Analyser===
 +
På P4-laboratoriet finns diagnostisk kapacitet för såväl odling av smittämnen som antikroppsbestämning, molekylär typning samt påvisning av antigen eller nukleinsyra. Virus och bakterier som orsakar svår till dödlig sjukdom hos människor och för vilka vaccin eller andra behandlingar inte är tillgängliga skall hanteras i P4-laboratorium.
  
2
+
===Tabell P4-diagnostik===
|}
+
[[Fil:P4-tabell.jpg|thumb|750px|center||]]
  
=== Samverkan för ökad beredskap ===
+
===Samverkan för ökad beredskap===
 +
Tillsammans med övriga mikrobiologiska myndighetslaboratorier medverkar Folkhälsomyndigheten i [[Forum för beredskapsdiagnostik]] (FBD), där det långsiktiga målet är att stärka den övergripande laboratorieberedskapen i Sverige. 
  
Tillsammans med övriga statliga mikrobiologiska myndighetslaboratorier medverkar SMI i [[Forum för beredskapsdiagnostik]] (FBD), där det långsiktiga målet är att stärka laboratorieberedskapen i Sverige.
 
  
SMI är också representerade i [http://www.socialstyrelsen.se/smittskydd/beredskap/centralafaltepidemiologiskagruppen(cfg) Centrala fältepidemiologiska gruppen, CFG],
+
Folkhälsomyndigheten representeras i [https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskapssystemet/Samverkansomraden/Farliga-amnen-SOFA/ samverkansområdet farliga ämnet (SOFÄ)] som syftar till att samhället ska kunna förebygga risker och hot samt hantera inträffade händelser inom CBRN-området (farliga ämnen).
som är en grupp smittskyddsexperter som kan stärka beredskapen vid utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar, både i Sverige och internationellt.
 
  
=== Kontakt ===
+
Folkhälsomyndigheten är tillsammans med andra myndighetslaboratorier och sådana myndighetsaktörer som är först på plats vid händelser ("blåljusmyndigheter") aktiva inom [http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=svenska%20laboratorieresponsn%C3%A4tverket%20(lrn)&source=web&cd=1&ved=0CCMQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.msb.se%2FUpload%2FForebyggande%2FKrisberedskap%2FSamverkansomraden%2FFaktablad%2520SOF%25C3%2584.pdf%3Fepslanguage%3Dsv&ei=UvVtT82_LcTj4QS-haDAAg&usg=AFQjCNEQYdMvArbuVJNFaMJoO3RvJa-uqA&cad=rja Svenska Laboratorieresponsnätverket (LRN)]. Arbetet syftar till att etablera rutiner för larm, provtagning och provtransport vid en händelse där det finns ett biologiskt hot.
  
Om prov misstänks innehålla smittämnen av risksklass 4, ska kontakt tas med SMI före transport. Remitterande läkare kan kontakta SMI:s växel på 08-457 23 00 eller SMI:s jourtelefon 08-457 24 00 (efter växelns stängning). Broschyren [http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/Publikationer/packa-provet-ratt.pdf Packa Provet Rätt] ger information om regler för provförpackning och transport av provmaterial till SMI och här finns den [http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/Publikationer/remiss2008B.pdf remiss] som ska användas.
+
==Kontakt==
 +
Om prov misstänks innehålla smittämnen av riskklass 4, ska kontakt tas med Folkhälsomyndigheten före transport. Remitterande läkare kan kontakta Folkhälsomyndighetens växel på 010-205 20 00 (mellan 8.00-16.30 vardagar) eller Folkhälsomyndighetens Tjänsteman i beredskap (TiB) på telefonnummer 08-457 24 00 (efter växelns stängning). Broschyren [http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Packa-provet-ratt/] ger information om regler för provförpackning och transport av provmaterial till Folkhälsomyndigheten och här finns den [http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/diagnostik/remiss-speciell-diagnostik-dec2013.pdf] som ska användas.
  
  
Åsa Björndal
+
Mars 2012
  
 +
Åsa Szekely Björndal och Jonas Hardestam
  
  
  
 +
== REFERENSER ==
  
 +
* Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:01)
 +
* Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2000:5)
 +
* Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet
 +
* CWA 15793:2008 - Laboratory biorisk management standard
 +
* WHO Laboratory Biosafety Manual, 3d edition
 +
* WHO Biorisk management: Laboratory biosecurity guidance
 +
*[http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/beredskap/biosakerhet-och-bioskydd/riskklasser/ Folkhälsomyndighetens hemsida om riskklasser]
  
  

Nuvarande version från 14 januari 2014 kl. 14.13

Artikel uppdaterad mars 2012


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar


Mikrobiologisk beredskap vid säkerhetslaboratoriet skyddsnivå 4[redigera]

Vid Folkhälsomyndigheten finns beredskap för diagnostik vid utbrott av smittfarliga infektioner och andra lägen där biologiska hot förekommer. Här finns samlad kompetens för att diagnostisera ovanliga eller icke inhemska smittämnen (se Prislista-speciell-diagnostik via Folkhälsomyndighetens hemsida), för att analysera provmaterial där smittämnet är okänt samt kunskap om hur olika agens kan utgöra ett hot vid användning i bioterrorsammanhang.

P4-laboratoriet[redigera]

Dessa ofta mycket farliga smittämnen kräver höga säkerhetsåtgärder och på Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium med skyddsnivå 4 (vanligen kallat P4 där P står för "Protection level"). P4-laboratoriet möjliggör snabb diagnostik av smittämnen i riskklass 4, okända infektionssjukdomar med misstanke om riskklass 4 agens samt grundforskning om virala blödarfebrar. Laboratoriet är involverat i flera forskningssamarbeten inom främst Europa och bedriver också utbildningsverksamhet i samverkan med andra P4-laboratorier.

Folkhälsomyndighetens P4-laboratorium är byggt som en helsvetsad bunker i rostfritt stål. Arbete utförs av personal iförda övertrycksdräkter där andningsluften tillförs via slangar. Inträde sker via luftslussar och utpassage sker efter att personalen iförd dräkten duschat i en saneringsvätska.

A). P4-laboratoriet är fysiskt avgränsat från övrig verksamhet. B).Personalen förbereder sig genom att klä på sig skyddsdräkten. C). Inne på P4-laboratoriet utförs allt infektiöst arbetet i en mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II. D). Andningsluften tillförs via slangar från taket. E) Efter arbetet rengörs dräkten i en saneringsdusch. Foto: Karl-Erik Sundqvist


Arbete inne på P4-labratoriet är krävande och personalens höga kompetens upprätthålls genom internutbildning och deltagande i internationella nätverk och konferenser.

Jourberedskap[redigera]

Folkhälsomyndigheten upprätthåller året runt en 24-timmars jourberedskap (Folkhälsomyndighetens så kallade beredskapsdiagnostik) för att analysera misstänkt farliga smittor som kräver P4-laboratorium och även för analys av så kallade miljöprov med bioterrormisstanke (exempelvis försändelser som misstänks innehålla sporer av mjältbrandsbakterier). Folkhälsomyndigheten har även slutit avtal om beredskapsdiagnostik med flertalet nordiska och baltiska länder.

Analyser[redigera]

På P4-laboratoriet finns diagnostisk kapacitet för såväl odling av smittämnen som antikroppsbestämning, molekylär typning samt påvisning av antigen eller nukleinsyra. Virus och bakterier som orsakar svår till dödlig sjukdom hos människor och för vilka vaccin eller andra behandlingar inte är tillgängliga skall hanteras i P4-laboratorium.

Tabell P4-diagnostik[redigera]

P4-tabell.jpg

Samverkan för ökad beredskap[redigera]

Tillsammans med övriga mikrobiologiska myndighetslaboratorier medverkar Folkhälsomyndigheten i Forum för beredskapsdiagnostik (FBD), där det långsiktiga målet är att stärka den övergripande laboratorieberedskapen i Sverige.


Folkhälsomyndigheten representeras i samverkansområdet farliga ämnet (SOFÄ) som syftar till att samhället ska kunna förebygga risker och hot samt hantera inträffade händelser inom CBRN-området (farliga ämnen).

Folkhälsomyndigheten är tillsammans med andra myndighetslaboratorier och sådana myndighetsaktörer som är först på plats vid händelser ("blåljusmyndigheter") aktiva inom Svenska Laboratorieresponsnätverket (LRN). Arbetet syftar till att etablera rutiner för larm, provtagning och provtransport vid en händelse där det finns ett biologiskt hot.

Kontakt[redigera]

Om prov misstänks innehålla smittämnen av riskklass 4, ska kontakt tas med Folkhälsomyndigheten före transport. Remitterande läkare kan kontakta Folkhälsomyndighetens växel på 010-205 20 00 (mellan 8.00-16.30 vardagar) eller Folkhälsomyndighetens Tjänsteman i beredskap (TiB) på telefonnummer 08-457 24 00 (efter växelns stängning). Broschyren [1] ger information om regler för provförpackning och transport av provmaterial till Folkhälsomyndigheten och här finns den [2] som ska användas.


Mars 2012

Åsa Szekely Björndal och Jonas Hardestam


REFERENSER[redigera]

  • Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:01)
  • Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2000:5)
  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet
  • CWA 15793:2008 - Laboratory biorisk management standard
  • WHO Laboratory Biosafety Manual, 3d edition
  • WHO Biorisk management: Laboratory biosecurity guidance
  • Folkhälsomyndighetens hemsida om riskklasser