Skillnad mellan versioner av "Echinostoma ilocanum"

Nuvarande version från 2 oktober 2012 kl. 12.58

Huvudartikel, publicerad september 2011.

Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.

Echinostoma ilocanum[redigera]

Smittämne[redigera]

Echinostoma ilocanum är den vanligaste av de Echinostoma-arter som kan infektera människa. Masken är liten (cirka centimeter lång) och orsakar tarminfektioner hos fåglar, däggdjur och människa.

Livscykel[redigera]

Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, sker vid konsumtion av sniglar, musslor, fiskar eller groddjur som bär på metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarier excysterar i tunntarmen och utvecklas till könsmogna äggproducerande maskar. De omogna äggen passerar ut med feces och måste nå sötvatten för vidare utveckling till larvstadiet miracidium. Miracidier kläcks ur äggen och infekterar snäckor (1:a mellanvärd) där vidare utveckling till larver (cerkarier) sker. Dessa lämnar snäckan, invaderar den 2:a mellanvärden som kan vara samma snäckart alternativt andra slags snäckor, groddjur eller fiskar och encysterar i muskulaturen till metacerkarier.

Symtom och klinisk bild[redigera]

Echinostoma-maskar karakteriseras av låg patogenicitet hos människor. Den kliniska bilden är betydligt mildare än vid infektionmed Fasciolopsis buski. De flesta infektioner med lågt antal maskar förblir asymtomatiska medan svårare infektioner kan ge diarré, magsmärta och eosinofili. Inflammation och sårbildning kan ses i tarmväggen där maskarna sitter vidhäftade djupt ner mellan villi.

Epidemiologi[redigera]

Echinostoma-arter återfinns främst i Fjärran Östern (Korea, Indonesien, Thailand, Taiwan, Malaysia). Varierande prevalens av infektion (1-50%) noteras i endemiska områden. Vanligaste smittvägen är intag av råa sniglar, grodor eller fiskar.

Provtagning och transport[redigera]

Provmaterial[redigera]

Fecesprov

Provtagningföreskrifter[redigera]

Se provtagningsföreskrifter

Förvaring/transport[redigera]

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik[redigera]

Allmänt[redigera]

Infektionen diagnosticeras genom påvisning av ägg i feces. Ägg från Echinostoma, Fasciola hepatica och Fasciolopsis buski är identiska. Differentiering av de tre parasiterna görs genom undersökning av vuxna maskar från feces efter behandling.

Referensmetodik[redigera]

Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration (PAR 01).

Avläsningskriterier[redigera]

Äggen är gulbruna, oval med ett lock (operculum) och mäter 80-140 x 58-90 µm.

Förväxlingsparasiter[redigera]

Äggen av Fasciola hepatica, Fasciolopsis buski och Echinostoma är oskiljbara.

Kvalitetssäkring[redigera]

Ingår inte i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.

Laboratorierapportering[redigera]

Infektion med Echinostoma är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Litteraturhänvisningar[redigera]

Sripa B, Kaewkes S, Intapan PM, Maleewong W, Brindley PJ. Food-borne trematodiases in Southeast Asia epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Adv Parasitol. 2010;72:305-50.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Huvudartikel, publicerad september 2011. Textan är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.'''
+'''Huvudartikel''', publicerad september 2011.
+-----
 ''Till innehållförteckningen för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].''
+-------
 ==''Echinostoma ilocanum''==
 ===Smittämne===
+''Echinostoma ilocanum'' är den vanligaste av de ''Echinostoma''-arter som kan infektera människa. Masken är liten (cirka centimeter lång) och orsakar tarminfektioner hos fåglar, däggdjur och människa.
-''E. ilocanum'' är den vanligaste bland många ''Echinostoma''-arter som kan invadera människa. Masken är liten (ca cm lång) och orsakar tarminfektioner hos fåglar, däggdjur och människa.
 ===Livscykel===
-Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, sker vid konsumtion av sniglar, musslor, fiskar eller groddjur som bär på metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarier excysterar i tunntarmen och utvecklas till könsmogna maskar. Äggen passerar ut med människans feces och utvecklas i sötvatten till larvstadiet miracidium. Miracidier kläcks ur äggen och infekterar snäckor (1:a mellanvärd) där vidare utveckling sker. Larver som lämnar snäckan (cercarier), invaderar den 2:a mellanvärden som kan vara samma snäckart alternativt andra snäckor, groddjur eller fiskar. Cerkarierna encysterar i muskulaturen till metacerkarier.
+Infektion av den definitiva värden, t.ex. människa, sker vid konsumtion av sniglar, musslor, fiskar eller groddjur som bär på metacerkarier, det infektiösa stadiet av masken. Metacerkarier excysterar i tunntarmen och utvecklas till könsmogna äggproducerande maskar. De omogna äggen passerar ut med feces och måste nå sötvatten för vidare utveckling till larvstadiet miracidium. Miracidier kläcks ur äggen och infekterar snäckor (1:a mellanvärd) där vidare utveckling till larver (cerkarier) sker. Dessa lämnar snäckan, invaderar den 2:a mellanvärden som kan vara samma snäckart alternativt andra slags snäckor, groddjur eller fiskar och encysterar i muskulaturen till metacerkarier.
 ===Symtom och klinisk bild===
-Echinostomer karakteriseras av låg patogenicitet hos människor. Symtomen utvecklas inte till den kliniska bilden som ses vid alvarliga infektioner med ''F. buski''. De flesta infektioner med lågt antal maskar förblir asymtomatiska; svårare infektioner kan ge diarré, magsmärta, eosinofili. Inflammation och sårbildning kan ses i tarmvägg där maskarna sitter vidhäftade djupt ner mellan villi.
+''Echinostoma''-maskar karakteriseras av låg patogenicitet hos människor. Den kliniska bilden är betydligt mildare än vid infektionmed ''Fasciolopsis buski''. De flesta infektioner med lågt antal maskar förblir asymtomatiska medan svårare infektioner kan ge diarré, magsmärta och eosinofili. Inflammation och sårbildning kan ses i tarmväggen där maskarna sitter vidhäftade djupt ner mellan villi.
 ===Epidemiologi===
-''Echinostoma'' återfinns främst i Fjärran Östern (Korea, Indonesien, Thailand, Taiwan, Malaysia). Varierande prevalens av infektion (1-50%) noteras i endemiska områden. Vanligaste smittvägen är intag av råa sniglar, grodor eller fiskar.
+''Echinostoma''-arter återfinns främst i Fjärran Östern (Korea, Indonesien, Thailand, Taiwan, Malaysia). Varierande prevalens av infektion (1-50%) noteras i endemiska områden. Vanligaste smittvägen är intag av råa sniglar, grodor eller fiskar.
-===Provtagning och transport===
+==Provtagning och transport==
+===Provmaterial===
+Fecesprov
+===Provtagningföreskrifter===
+Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]]
-====Provmaterial====
+===Förvaring/transport===
-Fecesprov
-====Provtagningföreskrifter====
-Se [[provtagningsföreskrifter]]
-====Förvaring/transport====
 Inga speciella krav
 ==Laboratoriediagnostik==
 ===Allmänt===
-Infektionen diagnosticeras genom påvisning av ägg i feces. Ägg från ''Echinostoma, Fasciola hepatica'' och ''Fasciolopsis buski'' är identiska. Differentiering av de tre parasiterna görs genom observation av morfologiska skillnader mellan vuxna maskar.
+Infektionen diagnosticeras genom påvisning av ägg i feces. Ägg från ''Echinostoma, Fasciola hepatica'' och ''Fasciolopsis buski'' är identiska. Differentiering av de tre parasiterna görs genom undersökning av vuxna maskar från feces efter behandling.
 ===Referensmetodik===
-Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration ([[metodbeskrivning PAR01]]).
+Mikroskopisk påvisning av maskägg i feces efter koncentration ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01]]).
 ====Avläsningskriterier====
 Äggen är gulbruna, oval med ett lock (operculum) och mäter 80-140 x 58-90 µm.
 ====Förväxlingsparasiter====
-Äggen av ''Fasciola hepatica'', ''Fasciolopsis buski'' och ''Echinostoma'' är oskiljbara.
+Äggen av ''[[Fasciola spp.|Fasciola hepatica]]'', ''[[Fasciolopsis buski]]'' och ''Echinostoma'' är oskiljbara.
 ====Kvalitetssäkring====
-Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.?
+Ingår inte i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
-====Svarsrutiner====
-Ägg av ???? påvisade.
+===Laboratorierapportering===
-Inga parasitologiska fynd
-===Labortorierapportering===
+Infektion med ''Echinostoma'' är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
-Infektion med ''Echinostoma'' är inte anmälningaspliktig.
 ==Litteraturhänvisningar==
+*Sripa B, Kaewkes S, Intapan PM, Maleewong W, Brindley PJ. Food-borne trematodiases in Southeast Asia epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Adv Parasitol. 2010;72:305-50.
-*Sripa B., Kaewkes S., Intapan P.M., Maleewong W., Brindley P.J. 2010. Food-born trematodiasis in Southeast Asia: epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Advances in Parasitology, vol. 72:305-350.
 [[Kategori:Parasiter]]