Skillnad mellan versioner av "Clonorchis sinensis"
| (15 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Huvudartikel publicerad september 2011. | + | '''Huvudartikel''', publicerad september 2011. |
| + | ----- | ||
''Till innehållsförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].'' | ''Till innehållsförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].'' | ||
| Rad 14: | Rad 15: | ||
Den definitiva värden, (människa, hund eller katt) infekteras genom konsumtion av rå eller halvrå fisk som innehåller metacerkarier. Dessa utvecklas i tarmen och vandrar till gallgångarna. De vuxna maskarna fäster med sugskålar på gallgångsepitelet. Efter 3 till 4 veckor är masken könsmogen. Den kan leva över 20 år men blir vanligtvis cirka 10 år. En enda mask kan producera mellan 1000 till 4000 ägg per dygn. Äggen utsöndras med feces. Om de hamnar i sötvatten kan de tas upp av vissa snäckarter (1:a mellanvärden) där de kläcks i tarmkanalen. Efter 4 till 5 veckor utsöndrar de vattenlevande snäckorna massor av rörliga cercarier, som vanligtvis söker sig en sötvattenfisk (2:a mellanvärden) där de encysterar under skinnet eller i muskulaturen. Dessa så kallade metacerkarier är invasiva för den definitiva värden. De är ovala, ca 120 x 140 µm och hundratusentals kan förekomma i en enda fisk. | Den definitiva värden, (människa, hund eller katt) infekteras genom konsumtion av rå eller halvrå fisk som innehåller metacerkarier. Dessa utvecklas i tarmen och vandrar till gallgångarna. De vuxna maskarna fäster med sugskålar på gallgångsepitelet. Efter 3 till 4 veckor är masken könsmogen. Den kan leva över 20 år men blir vanligtvis cirka 10 år. En enda mask kan producera mellan 1000 till 4000 ägg per dygn. Äggen utsöndras med feces. Om de hamnar i sötvatten kan de tas upp av vissa snäckarter (1:a mellanvärden) där de kläcks i tarmkanalen. Efter 4 till 5 veckor utsöndrar de vattenlevande snäckorna massor av rörliga cercarier, som vanligtvis söker sig en sötvattenfisk (2:a mellanvärden) där de encysterar under skinnet eller i muskulaturen. Dessa så kallade metacerkarier är invasiva för den definitiva värden. De är ovala, ca 120 x 140 µm och hundratusentals kan förekomma i en enda fisk. | ||
| + | http://www.cdc.gov/parasites/clonorchis/biology.html | ||
===Symtom och klinisk bild=== | ===Symtom och klinisk bild=== | ||
| Rad 22: | Rad 24: | ||
Globalt beräknas omkring 35 miljoner människor vara infekterade, varav ca 15 miljoner i Kina. Sjukdomen är också vanlig i Nordkorea, Ryssland (Sibirien), Indien, Taiwan och Vietnam. Hundar, katter och andra fisk-ätande däggdjur är reservoarer för masken. Infektion hos människa är associerad med konsumtion av rå, torkad eller rökt sötvattenfisk. Enligt WHO finns betydande epidemiologiska, experimentella och histopatologiska belägg för ett samband mellan ''Clonorchis''-infektion och malignt kolangiokarcinom. | Globalt beräknas omkring 35 miljoner människor vara infekterade, varav ca 15 miljoner i Kina. Sjukdomen är också vanlig i Nordkorea, Ryssland (Sibirien), Indien, Taiwan och Vietnam. Hundar, katter och andra fisk-ätande däggdjur är reservoarer för masken. Infektion hos människa är associerad med konsumtion av rå, torkad eller rökt sötvattenfisk. Enligt WHO finns betydande epidemiologiska, experimentella och histopatologiska belägg för ett samband mellan ''Clonorchis''-infektion och malignt kolangiokarcinom. | ||
| − | + | ==Provtagning och transport== | |
| − | + | ===Provmaterial=== | |
Feces, galla | Feces, galla | ||
| − | + | ===Provtagningsföreskrifter=== | |
| − | Se [[provtagningsföreskrifter]] | + | Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]] |
| − | + | ===Förvaring/transport=== | |
Inga speciella krav | Inga speciella krav | ||
| Rad 39: | Rad 41: | ||
Diagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Känsligheten vid koncentrationsmetoder är ofta otillräcklig och upprepad provtagning rekommenderas. Definitiv diagnos och artbestämning är dock inte möjlig med mikroskopi av ägg, utan kräver molekylära metoder eller undersökning av fullvuxna maskar. | Diagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Känsligheten vid koncentrationsmetoder är ofta otillräcklig och upprepad provtagning rekommenderas. Definitiv diagnos och artbestämning är dock inte möjlig med mikroskopi av ägg, utan kräver molekylära metoder eller undersökning av fullvuxna maskar. | ||
===Referensmetod=== | ===Referensmetod=== | ||
| − | Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/ | + | Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01]]). |
====Avläsningskriterier==== | ====Avläsningskriterier==== | ||
[[Fil:ClonorchOpisthÄggBS-a.jpg|thumb|200px|right|Ägg av ''Clonorchis/Opisthorchis''. ''Foto: Silvia Botero Kleiven, Smittskyddsinstitutet'']] | [[Fil:ClonorchOpisthÄggBS-a.jpg|thumb|200px|right|Ägg av ''Clonorchis/Opisthorchis''. ''Foto: Silvia Botero Kleiven, Smittskyddsinstitutet'']] | ||
| Rad 60: | Rad 62: | ||
===Laboratorierapportering=== | ===Laboratorierapportering=== | ||
| − | Infektioner med ''Clonorchis'' är inte anmälningspliktiga. | + | Infektioner med ''Clonorchis'' är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. |
==Litteraturhänvisningar== | ==Litteraturhänvisningar== | ||
| − | *Lun | + | *Lun Z-R, Gasser RB, Lai D-H, Zhu X-Q, Yu X-B and Fang Y-Y. Clornorchiasis: a key foodborne zoonosis in China. Lancet Infec Dis. 2005;5:31-41. |
| − | *Sripa B | + | *Sripa B, Kaewkes S, Intapan PM, Maleewong W, Brindley PJ. Food-born trematodiasis in Southeast Asia: epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Adv Parasitol. 2010;72:305-350. |
| − | *Johansen | + | *Johansen MV, Sithithaworn P, Bergquist R, Utzinger J. Towards improved diagnosis of zoonotic trematode infections in Southeast Asia. Adv Parasitol.2010;73:171-195. |
| − | |||
[[Kategori:Parasiter]] | [[Kategori:Parasiter]] | ||
| − | |||
Nuvarande version från 2 oktober 2012 kl. 12.56
Huvudartikel, publicerad september 2011.
Till innehållsförteckning för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.
Clonorchis sinensis (kinesisk eller orientalisk leverflundra)[redigera]
Smittämne[redigera]
Den vuxna leverflundran Clonorchis sinensis mäter 11 - 20 mm x 3 - 4,5 mm, men kan variera i storlek beroende på infektionsdos och diameter på gallgångarna där den lever.
Livscykel[redigera]
Den definitiva värden, (människa, hund eller katt) infekteras genom konsumtion av rå eller halvrå fisk som innehåller metacerkarier. Dessa utvecklas i tarmen och vandrar till gallgångarna. De vuxna maskarna fäster med sugskålar på gallgångsepitelet. Efter 3 till 4 veckor är masken könsmogen. Den kan leva över 20 år men blir vanligtvis cirka 10 år. En enda mask kan producera mellan 1000 till 4000 ägg per dygn. Äggen utsöndras med feces. Om de hamnar i sötvatten kan de tas upp av vissa snäckarter (1:a mellanvärden) där de kläcks i tarmkanalen. Efter 4 till 5 veckor utsöndrar de vattenlevande snäckorna massor av rörliga cercarier, som vanligtvis söker sig en sötvattenfisk (2:a mellanvärden) där de encysterar under skinnet eller i muskulaturen. Dessa så kallade metacerkarier är invasiva för den definitiva värden. De är ovala, ca 120 x 140 µm och hundratusentals kan förekomma i en enda fisk. http://www.cdc.gov/parasites/clonorchis/biology.html
Symtom och klinisk bild[redigera]
De kliniska manifestationerna vid Clornorchis-infektion tycks vara relaterade till infektionsdos. Personer som är infekterade med ett litet antal maskar har vanligtvis inga eller få kliniska symtom (bukbesvär, diarré eller illamående). Cirka 10-40 % utvecklar eosinofili och intermittent gulsot. Hos personer med moderat mängd maskar kan dessutom feber/frossa, viktminskning och trötthet förekomma. Vid massiv infektion (1000 till 25000 maskar) kan även akut smärta under höger arkus uppträda. Vid kronisk infektion kan förträngningar i gallgångarna leda till allvarliga akuta kliniska symtom med dödlig utgång. Stenar i gallgångarna är också mycket vanligt förekommande.
Epidemiologi[redigera]
Globalt beräknas omkring 35 miljoner människor vara infekterade, varav ca 15 miljoner i Kina. Sjukdomen är också vanlig i Nordkorea, Ryssland (Sibirien), Indien, Taiwan och Vietnam. Hundar, katter och andra fisk-ätande däggdjur är reservoarer för masken. Infektion hos människa är associerad med konsumtion av rå, torkad eller rökt sötvattenfisk. Enligt WHO finns betydande epidemiologiska, experimentella och histopatologiska belägg för ett samband mellan Clonorchis-infektion och malignt kolangiokarcinom.
Provtagning och transport[redigera]
Provmaterial[redigera]
Feces, galla
Provtagningsföreskrifter[redigera]
Förvaring/transport[redigera]
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
Diagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Känsligheten vid koncentrationsmetoder är ofta otillräcklig och upprepad provtagning rekommenderas. Definitiv diagnos och artbestämning är dock inte möjlig med mikroskopi av ägg, utan kräver molekylära metoder eller undersökning av fullvuxna maskar.
Referensmetod[redigera]
Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering (PAR 01).
Avläsningskriterier[redigera]
Äggen är små, gulbruna och mäter 27 - 35 µm x 12 - 20 µm, samt har ett lock (operculum) i ena änden och en liten knopp i den andra.
Förväxlingsparasiter[redigera]
Att morfologiskt skilja Clonorchis-ägg från andra små flundreägg (exempelvis Opisthorchis, Heterophyes och Metagonimus) kan vara mycket svårt. Flera av dessa har dessutom samma geografiska utbredning.
Kvalitetssäkring[redigera]
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
Svarsrutiner[redigera]
Inga maskägg påvisade
Ägg av Opisthorchis/Clonorchis påvisade
Övriga diagnostiska metoder[redigera]
Påvisning av antikroppar eller av parasit-DNA i feces har prövats men metoderna är inte tillräckligt utvärderade för diagnostiskt bruk.
Laboratorierapportering[redigera]
Infektioner med Clonorchis är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar[redigera]
- Lun Z-R, Gasser RB, Lai D-H, Zhu X-Q, Yu X-B and Fang Y-Y. Clornorchiasis: a key foodborne zoonosis in China. Lancet Infec Dis. 2005;5:31-41.
- Sripa B, Kaewkes S, Intapan PM, Maleewong W, Brindley PJ. Food-born trematodiasis in Southeast Asia: epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Adv Parasitol. 2010;72:305-350.
- Johansen MV, Sithithaworn P, Bergquist R, Utzinger J. Towards improved diagnosis of zoonotic trematode infections in Southeast Asia. Adv Parasitol.2010;73:171-195.