Skillnad mellan versioner av "Icke-tuberkulösa mykobakterier"
| Rad 38: | Rad 38: | ||
*[[Tuberkulos-provtagning|Följ länken till Tuberkulos-provtagning för detaljerade anvisningar]] | *[[Tuberkulos-provtagning|Följ länken till Tuberkulos-provtagning för detaljerade anvisningar]] | ||
| − | + | == Laboratoriediagnostik == | |
[[Tuberkulos-laboratoriediagnostik|Följ länken för detaljerad beskrivning]] | [[Tuberkulos-laboratoriediagnostik|Följ länken för detaljerad beskrivning]] | ||
Versionen från 29 april 2012 kl. 12.31
Artikel uppdaterad januari 2010
Huvudartikel
Till innehållsförteckningen för Nedre luftvägsinfektioner inklusive mykobakteriologisk diagnostik, 2:a upplagan 2005
och Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar med falldefinition i artikeln Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier)
Se även Tuberkulos
Mykobakterioser
Etiologi
Icke-tuberkulösa mykobakterier (annan beteckning "Atypiska mykobakterier")
Smittämnen
Det finns ca 150 olika icke-tuberkulösa mykobakterier (NTM). Dessa förekommer i naturen i jord och vatten, gärna havsnära mark. Allmänt behövs en nedsatt immunitet eller disponerande fysiologiska/anatomiska förhållanden hos värden för att infektion med NTM skall uppstå, som t.ex. HIV-infektion, cystisk fibros, bronkiektasier eller immunsuppressiv behandling. I många fall kan defekten dock inte karakteriseras. I vissa fall sker infektion hos immunkompetenta genom inokulation. M. avium-komplexet, MAC, (M. avium och M. intracellulare) är den i Sverige dominerande NTM, och luftvägsinfektion den vanligaste manifestationen. Benigna halslymfkörtelinfektioner hos förskolebarn uppträder också med MAC, mer sällsynt med M. malmoense, M. scrofulaceum.
Klinik
Vanligast är lunginfektion med NTM, särskilt M. avium-komplexet, MAC. I en del fall finns predisponerande faktorer som bronkiektasier, cystisk fibros mm, men i många fall förekommer lunginfektion med MAC eller andra NTM som M. malmoense, utan känd predisponerande faktor. Hosta, sputa, feber och avmagring är vanliga symtom.
Halslymfkörtlar infekterade med MAC eller mer sällan M. malmoense har blivit vanligare bland förskolebarn sedan BCG-vaccinationen upphörde 1975. Kirurgisk behandling kan övervägas, medikamentell behandling har dålig effekt och används endast sällan.
Epidemiologi
För aktuell statistik, se Smittskyddsinstitutets hemsida [1]
Provtagning
Laboratoriediagnostik
Följ länken för detaljerad beskrivning