Skillnad mellan versioner av "Klamydia inklusive lymfogranuloma venereum-epidemiologi"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Ingen skillnad)

Versionen från 8 juni 2009 kl. 11.17

Huvudartikel: Klamydia

Huvudartikel: Lymfogranuloma venereum


Klamydia inklusive lymfogranuloma venereum

Nationell klamydiadiagnostik och allmänt utbredd diagnostik har i Sverige förekommit sedan mitten av 1980-talet. Alla C. trachomatis-infektioner är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen sedan 1988 och innebär bland annat att undersökning och behandling är kostnadsfri samt att smittspårning är obligatorisk. Ungefär samtidigt etablerades lättillgängliga ungdomsmottagningar över hela landet och omfattande provtagning infördes på asymtomatiska personer, främst kvinnor.

Klamydiafigur10.jpg

Trots ökande provtagning under 1980-talets slut minskade antalet klamydiafall och den minskande förekomsten in på 1990-talet tolkades som att de massiva insatserna gett önskat resultat. Sedan 1997 har dock antalet påvisade klamydiafall ökat oavbrutet. (Fig.10) Denna ökning tillskrivs huvudsakligen ett ökat riskbeteende, speciellt hos unga människor (1) och kan till viss del förklaras av minskad respekt för HIV-infektioner. En alternativ förklaringsmodell till ned/uppgång av klamydiainfektioner har framförts (2). Ökningen av klamydiainfektioner i Sverige är likartad med flera andra europeiska länder, som satsat mindre resurser mot klamydiainfektioner (3). Därför har den ”svenska modellen” ifrågasatts och nya strategier är nödvändiga.

Av de cirka 500 000 årliga klamydiatesterna kommer cirka en fjärdedel från män, dvs det är svårt att nå denna grupp. Männen utgör dock drygt 40 % av alla påvisade fall, vilket beror på den obligatoriska smittspårningen som är orsak till provtagning i cirka 45 % av alla påvisade klamydiafall hos män.

Provtagning av kvinnor är omfattande och beräknas i många län nå en täckningsgrad av >30 % av alla kvinnor/år i åldersgruppen 15-29 år (rapport till Socialstyrelsen, Löfdahl, Blaxhult, Herrmann 2007). I Sverige och utomlands diskuteras ”screening” för klamydia. Något organiserat screeningprogram där människor kallas till provtagning i likhet med cancerscreening har dock aldrig funnits. Provtagningens omfattning har därför varit otillräcklig för att åstadkomma en minskning av antalet fall. Mer riktad provtagning till riskgrupper har även diskuterats. En avgörande anledning till att klamydiainfektioner anses vara samhällsfarlig är risken för komplikationssjukdomar som salpingit, ektopisk graviditet och infertilitet. Antalet registrerade komplikationssjukdomar har dock inte ökat de senaste åren som man förväntat.

År 2006 upptäcktes en ny genetisk variant av C. trachomatis som undgått detektion med vanligen förekommande detektionssystem (4). Detta orsakade en falsk nedgång i antalet påvisade klamydiafall under 2005 och 2006 då flera tusen falskt negativa tester utfördes (5).

Bland män som har sex med män (MSM) upptäcktes ett utbrott av LGV i Holland 2004. Denna variant av C. trachomatis ger invasiva infektioner som obehandlad kan ge allvarliga komplikationer. I Sverige påträffades fyra fall under 2004-2005 och en retrospektiv studie visade att de endast utgjorde enstaka importfall (6). Under 2006 påvisades ett LGV-fall, men 2007 upptäcktes 16 fall, flera utan internationella kontakter. LGV kan därför befaras vara endemisk i Sverige, men är hitttills begränsad till en mindre grupp av MSM med högt riskbeteende.



REFERENSER

1. Herlitz C. HIV och AIDS i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2007. Stockholm: Socialstyrelsen; 2008.

2. Brunham RC, Pourbohloul B, Mak S, White R, Rekart ML. The unexpected impact of a Chlamydia trachomatis infection control program on susceptibility to reinfection. J Infect Dis. 2005 Nov 15;192(10):1836-44.

3. Low N, Cassell JA, Spencer B, Bender N, Martin Hilber A, van Bergen J, Andersen B, Dubois-Arber F, Herrmann B, Stepenson J. Screening for Chlamydia. Review in Europe, project SCREen: final report. Stockholm: European Centre for Disease Prevention and Control 2008.

4. Ripa T, Nilsson PA. A Chlamydia trachomatis strain with a 377-bp deletion in the cryptic plasmid causing false-negative nucleic acid amplification tests. Sex Transm Dis. 2007 May;34(5):255-6.

5. Herrmann B, Törner A, Low N, Klint M, Nilsson A, Velicko I, Söderblom T, Blaxhult A. Emergence and spread of Chlamydia trachomatis variant, Sweden Emerg Infect Dis 2008 14: 1462-1465.

6. Klint M, Lofdahl M, Ek C, Airell A, Berglund T, Herrmann B. Lymphogranuloma venereum prevalence in Sweden among men who have sex with men and characterization of Chlamydia trachomatis ompA genotypes. J Clin Microbiol. 2006 Nov;44(11):4066-71.