Skillnad mellan versioner av "Förord"
Rad 88: | Rad 88: | ||
*Sven Hoffner ([[Tuberkulos (tidigare Referensmetodik:Mykobakteriologisk diagnostik)|Tuberkulos]] 2010) | *Sven Hoffner ([[Tuberkulos (tidigare Referensmetodik:Mykobakteriologisk diagnostik)|Tuberkulos]] 2010) | ||
*Kristian Ängeby ([[Tuberkulos (tidigare Referensmetodik:Mykobakteriologisk diagnostik)|Tuberkulos]] 2010) | *Kristian Ängeby ([[Tuberkulos (tidigare Referensmetodik:Mykobakteriologisk diagnostik)|Tuberkulos]] 2010) | ||
− | + | *Maria Brytting ([[Influensa A, B]] 2010) | |
[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]] | [[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]] |
Nuvarande version från 26 januari 2010 kl. 15.59
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005
Förord[redigera]
Föreliggande volym om referensmetodik för mikrobiologisk diagnostik av nedre luftvägsinfektioner i serien ”gula böckerna” är en uppdatering av första upplagan från 1991. I boken har nu också inkluderats ett avsnitt om infektioner orsakade av mykobakterier. Detta ersätter tidigare volym Referensmetodik för mykobakteriologisk diagnostik från 1993 (I 3). Den nu sammanlagda skriften omfattar bakterier inklusive mykobakterier, parasiter, svamp och virus associerade med infektioner i nedre luftvägarna. Uppdateringen har motiverats av den snabba utvecklingen av metodik för påvisning av agens, särskilt av teknik baserad på nukleinsyraamplifiering, dcäven om mycket av den traditionella mikrobiologin fortfarande väl försvarar sin plats vid våra laboratorier. För första gången i denna serie inkluderas också detaljerade beskriv¬ningar av serologiska metoder för infektionsdiagnostik.
I ett inledande avsnitt avhandlas gula böckernas status som referensmetodik. Vi ser det som principiellt betydelsefullt att referensmetodiken som den presenteras i bokserien, så även i denna volym, beslutas genom ett konsensusförfarande inom professionen för att användas som allmän referens och jämförelsemetod för validering av alternativa metoder. Särskilt vill vi betona att referensmetodiken inte skall betraktas som föreskrifter eller en ”konsensusmetodik” rekommenderad för rutinbruk, även om den många gånger kan vara högst användbar.
Bokens allmänna utformning ansluter till I 11 om bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar etc. vilken utkom i november 2003. Således innehåller den första Allmänna och kliniska delen en relativt fyllig beskrivning av infektionstillstånd i nedre luftvägarna. Liksom i I 11 finns i varje rubrik för det kliniska infektionstillståndet motsvarande ICD 10 kod angiven, dels för ökad spårbarhet men också för att möjliggöra elektronisk överföring av journalinformation till lokal IT-applikation. För varje tillstånd beskrivs översiktligt applicerbar mikrobiologisk diagnostik.
Den Speciella delen är indelad i avsnitt som var för sig beskriver bakteriologisk diagnostik, virologisk diagnostik etc. och innehåller tabellariska översikter av provtyper och diagnostiska metoder för varje kliniskt infektionstillstånd relaterat till etiologiskt agens. I denna del beskrivs också i detalj provtyper, provtagning, provättning och minimikriterier för diagnostiken. Liksom i tidigare utgåva beskrivs ett antal mikroorganismer mer ingående, särskilt de som associeras till specifika infektionstillstånd och där diagnostiska önskemål särskilt måste anges på remissen.
Det är arbetsgruppens förhoppning att denna volym skall vara till nytta vid det enskilda laboratoriet både som komprimerat uppslagsverk och som vägledning vid det fortlöpande kvalitetssäkringsarbetet.
Vi vill framföra vårt varma tack i första hand till alla författarna, men också till alla inom professionen liksom kliniska kolleger som genom synpunkter och förslag på ett konstruktivt sätt bidragit vid denna uppdatering. Ett särskilt tack också till Carola Karlsson för hennes insatser i arbetet med bokens layout.
Solna april 2005
- Berndt Claesson
- Hans Hallander
- Anders Nyberg
- Magnus Thore
- Ralfh Wollin
- Britt Åkerlind
Gula böcker – ett konsensusprojekt[redigera]
Underlaget för de gula böckerna tas traditionsenligt fram av informellt samman-satta expertgrupper. Materialet remissbehandlas genom ett utskick till de mikrobiologiska laboratoriernas verksamhetschefer. Inkomna skriftliga synpunkter tillvaratas och inarbetas av arbetsgruppen. Då en ny upplaga föreligger inbjuder SMI till en öppen konsensuskonferens. Denna avslutas med en protokollförd konsensusdiskussion under ledning av neutral ordförande.
En slutversion underställs ordföranden i Föreningen för Medicinsk Mikrobiologi och Generaldirektören vid SMI. Dessa avgör om konsensusdiskussionens slutsatser uppfylls och upprättar därefter ett gemensamt konsensusprokotoll vilket samtidigt är ett klartecken för tryckning.
Arbetsgrupp[redigera]
- Berndt Claesson ,
- Hans Hallander
- Anders Nyberg
- Magnus Thore
- Ralfh Wollin
- Britt Åkerlind
Författare[redigera]
- Allmän och klinisk del
- Hans Hallander
- Magnus Thore
- Barbro Olsson-Liljequist
- Annika Linde
- Ralfh Wollin.
- Speciell del
- Berndt Claesson
- Hans Hallander
- Anders Nyberg
- Magnus Thore
- Ralfh Wollin
- Claes Schalén
- Christina Welinder-Olsson
- Birgitta Henriques-Normark
- Anders Johansson
- Sverker Bernander
- Björn Petrini
- Sven Hoffner
- Kenneth Persson
- Torvald Ripa
- Peter Nilsson
- Annika Linde
- Maria Rotzén-Östlund
- Annika Allard
- Benita Zweygberg Wirgart
- Victor Fernadez
- Marianne Lebbad
- Lena Dillner
- Lena Grillner
- Inger Ljungström
- Britt Åkerlind
- Kari Johansen
- Kåre Bondeson.
Uppdateringar och faktagranskare[redigera]
- Anita Svahn (Tuberkulos 2010)
- Sven Hoffner (Tuberkulos 2010)
- Kristian Ängeby (Tuberkulos 2010)
- Maria Brytting (Influensa A, B 2010)