Skillnad mellan versioner av "Förord, molekylärbiologisk diagnostik"
(Skapade sidan med ' == Förord == Den här metodikboken har tagits fram i ett samarbete mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi, FMM, och Smittskyddinstitutet, SMI. Boken har utformats av …') |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | == Förord == | ||
| − | |||
| + | Den här metodikboken har tagits fram i ett samarbete mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi, FMM, och Smittskyddinstitutet, SMI. Boken har utformats av ett redaktionsråd som knutit ett antal experter till sig för att täcka så stor del av professionen som möjligt. Författarna representerar såväl [http://www.mikrobiologi.net Föreningen för medicinsk mikrobiologi (FMM)] och [http://www.smi.se Smittskyddsinstitutet (SMI)]som [http://www.mikrobiologi.net/ext/ext.php?id=27 Nätverket för molekylär mikrobiologisk diagsnostik, NMMD]. | ||
| − | |||
De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker i allt högre omfattning kommit till användning i diagnostiska sammanhang på våra mikrobiologiska laboratorier. Metoderna används inom ett flertal områden för påvisning av mikroorganismer, specifika virulens-eller resistensgener och för smittspårning i epidemiologiska utredningar. Många, kanske de flesta, av metoderna har satts upp av laboratorierna själva som då också ansvarar för prestanda, kvalitetssäkring och validering. I takt med att allt fler kliniska laboratorier använder molekylärbiologiska tekniker i diagnostiken finns ett ökat behov av enhetliga riktlinjer för kvalitetssäkring och validering. | De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker i allt högre omfattning kommit till användning i diagnostiska sammanhang på våra mikrobiologiska laboratorier. Metoderna används inom ett flertal områden för påvisning av mikroorganismer, specifika virulens-eller resistensgener och för smittspårning i epidemiologiska utredningar. Många, kanske de flesta, av metoderna har satts upp av laboratorierna själva som då också ansvarar för prestanda, kvalitetssäkring och validering. I takt med att allt fler kliniska laboratorier använder molekylärbiologiska tekniker i diagnostiken finns ett ökat behov av enhetliga riktlinjer för kvalitetssäkring och validering. | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
| − | Göteborg april 2010 | + | ''Göteborg april 2010'' |
| + | |||
| + | För Föreningen för medicinsk mikrobiologi | ||
| + | |||
| + | ''Christina Welinder Olsson'' | ||
| − | |||
| − | + | == Redaktionsråd == | |
| + | * ''Christina Welinder Olsson'' (ordf), | ||
| + | *''Helena Enroth'' | ||
| + | *''Andreas Matussek'' | ||
| − | + | == Koordinator == | |
| + | ''Magnus Thore'' | ||
Versionen från 24 augusti 2010 kl. 15.02
Förord
Den här metodikboken har tagits fram i ett samarbete mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi, FMM, och Smittskyddinstitutet, SMI. Boken har utformats av ett redaktionsråd som knutit ett antal experter till sig för att täcka så stor del av professionen som möjligt. Författarna representerar såväl Föreningen för medicinsk mikrobiologi (FMM) och Smittskyddsinstitutet (SMI)som Nätverket för molekylär mikrobiologisk diagsnostik, NMMD.
De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker i allt högre omfattning kommit till användning i diagnostiska sammanhang på våra mikrobiologiska laboratorier. Metoderna används inom ett flertal områden för påvisning av mikroorganismer, specifika virulens-eller resistensgener och för smittspårning i epidemiologiska utredningar. Många, kanske de flesta, av metoderna har satts upp av laboratorierna själva som då också ansvarar för prestanda, kvalitetssäkring och validering. I takt med att allt fler kliniska laboratorier använder molekylärbiologiska tekniker i diagnostiken finns ett ökat behov av enhetliga riktlinjer för kvalitetssäkring och validering.
Volymens ambition är att presentera en relativt fyllig, om än inte fullständig, översikt av de vanligaste metoderna och deras användningsområden. Metoder för nukleinsyrapåvisning tas upp i bokens första delar med råd om provhantering, extraktion av nukleinsyra och olika PCR-baserade metoder. I följande avsnitt beskrivs sekvenseringstekniker och aktuella metoder för epidemiologisk typning. Förståelse av metodiken med dess styrkor och svagheter underlättar och kan ha stor betydelse vid felsökning och tolkning av mikrobiologiska fynd och resultat. Bokens senare del är inriktad på praktiska råd om kvalitetssäkring och validering av molekylärbiologiska metoder lämpade för de enskilda laboratorierna.
Vår förhoppning är att metodikboken ska bli till hjälp både för dem som stöter på molekylärbiologiska tekniker på laboratoriet mer perifert men också för dem som dagligen arbetar med den här typen av tekniker. Vi rekommenderar också att metoder som används i klinisk diagnostik granskas enligt bokens avslutande kapitel.
Till sist vill vi rikta ett varmt tack till författarna och övriga som bidragit till bokens tillkomst.
Göteborg april 2010
För Föreningen för medicinsk mikrobiologi
Christina Welinder Olsson
Redaktionsråd
- Christina Welinder Olsson (ordf),
- Helena Enroth
- Andreas Matussek
Koordinator
Magnus Thore