Skillnad mellan versioner av "Hymenolepis diminuta"
| Rad 19: | Rad 19: | ||
| − | Infektion med ''H. diminuta'' har liten medicinsk betydelse. I'' H. diminuta'' livscykel förekommer ingen invasiv fas i tarmen som är karakteristiskt för ''H. nana'' och infektionen i människa tycks inte orsaka några problem förutom diarré. | + | Infektion med ''H. diminuta'' har liten medicinsk betydelse. I'' H. diminuta'' livscykel förekommer ingen invasiv fas i tarmen som är karakteristiskt för [[Hymenolepis nana|''H. nana'']]och infektionen i människa tycks inte orsaka några problem förutom diarré. |
| − | + | ||
===Epidemiologi=== | ===Epidemiologi=== | ||
Versionen från 30 januari 2012 kl. 14.30
Huvudartikel, publicerad september 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.
Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Hymenolepis diminuta (råttbinnikemask)
Smittämne
Hymenolepis diminuta är en vanlig tarmparasit hos råttor, möss och andra vilda gnagare. Trots namnet är denna bandmask större än H. nana och mäter 300 - 600 mm x 4 mm. Den består av ca 800 – 1000 segment, 0,75 mm x 0,25 mm.
Livscykel
Äggen passerar ut med feces från gnagare. För vidare utveckling krävs att äggen äts av en mellanvärd. De viktigaste mellanvärdarna är mjölmaskar (Tribolium, Tenebrio) och råttloppor (Xenopsylla, Nosopsyllus). Vid infektion, ofta via kontaminerad säd, utvecklas larven i ägget till en cysticercoidlarv i insektens kroppshåla. Om den infekterade insekten sväljs av en råtta eller en människa fäster den frigjorda cysticercoidlarven vid tarmmukosan och utvecklas till en fertil bandmask inom 18 – 20 dagar.
Symtom och klinisk bild
Infektion med H. diminuta har liten medicinsk betydelse. I H. diminuta livscykel förekommer ingen invasiv fas i tarmen som är karakteristiskt för H. nanaoch infektionen i människa tycks inte orsaka några problem förutom diarré.
Epidemiologi
Parasiten har global spridning bland möss, råttor och andra vilda gnagare. Äggen kan överleva i naturen ca en vecka. Vid enstaka tillfällen infekterar masken människa och de flesta fallen som rapporterats är infektioner hos barn. Det finns ca 200 fall rapporterade, huvudsakligen från Indien och forna Sovjetunionen. Inget fall har hittills rapporterats i Sverige. Det finns ingen direkt spridning av masken mellan människor och infektionen uppstår bara efter intag av den infekterade insekten.
Provtagning och transport
Provmaterial
Fecesprov
Provtagningsföreskrifter
Förvaring/transport
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas tidigast 1 månad efter trolig infektion.
Referensmetod
Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering (metodbeskrivning PAR01).
Avläsningskriterier
H. diminuta-ägg är rund, har tjockare vägg än H. nana, och är betydligt större (60 – 79 µm) än H. nana-ägg. Ägget innehåller en larv försedd med hakar men det saknar den tråd-liknande strukturen som är karakteristisk för H. nana.
Kvalitetssäkring
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
Svarsrutiner
Inga maskägg påvisade/Ägg av Hymenolepis diminuta påvisade
Övriga diagnostiska metoder
Laboratorierapportering
Infektion med Hymenolepis diminuta är inte anmälningspliktig.
Litteraturhänvisningar
- Raether W, Hänel H. Epidemiology, clinical manifestations and diagnosis of zoonotic cestode infections: an update. Parasitol Res. 2003; 91:412-438.