Skillnad mellan versioner av "Capillaria philippinensis"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'Capillaria philippinensis Smittämne Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även and...')
 
Rad 1: Rad 1:
Capillaria philippinensis  
+
'''Huvudartikel''', publicerad mars 2012. '''Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande'''.                             
Smittämne
+
----
Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra Capillaria-arter kan i sällsynta fall infektera människa.
+
Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
Livscykel
+
------
C. philippinensis-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm.  
+
==''Capillaria philippinensis''==
Symtom och klinisk bild
+
==Smittämne==
Symtomen vid C. philippinensis-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall.
+
''Capillaria philippinensis'' är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra ''Capillaria''-arter kan i sällsynta fall infektera människa.
+
===Livscykel===
Capillaria hepatica kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion.
+
''C. philippinensis''-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm.  
Epidemiologi
+
===Symtom och klinisk bild===
C. philippinensis finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner.
+
Symtomen vid ''C. philippinensis''-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall.
Provtagning och transport
+
''Capillaria hepatica'' kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion.
Provmaterial
+
===Epidemiologi===
 +
''C. philippinensis'' finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner.
 +
===Provtagning och transport===
 +
====Provmaterial====
 
Fecesprov
 
Fecesprov
Provtagning  
+
====Provtagning====
Se provtagningsföreskrifter
+
Se [[provtagningsföreskrifter]]
Laboratoriediagnostik
+
==Laboratoriediagnostik==
Allmänt
+
===Allmänt===
C. philippinensis diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för C. hepatica, men dessa utförs bara på speciallaboratorier (referens 1).  
+
''C. philippinensis'' diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för ''C. hepatica'', men dessa utförs bara på speciallaboratorier (ref. 1).  
Referensdiagnostik
+
===Referensdiagnostik===
Mikroskopisk påvisning av C. philippinensis-ägg i feces efter koncentrering.
+
Mikroskopisk påvisning av ''C. philippinensis''-ägg i feces efter koncentrering ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01 ]]).
 
I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas.
 
I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas.
Avläsningskriterier
+
====Avläsningskriterier====
Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om T. trichiura-ägg.  
+
Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om ''[[Trichuris trichiura|T. trichiura]] ''-ägg.  
C. philippinensis-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än T. trichiura-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler.
+
''C. philippinensis''-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än ''T. trichiura''-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler.
Förväxlingsparasiter
+
====Förväxlingsparasiter====
T. trichiura-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. C. hepatica-ägg är större än C. philippinensis-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av C. hepatica-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen.
+
''T. trichiura''-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. ''C. hepatica''-ägg är större än ''C. philippinensis''-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av ''C. hepatica''-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen.
Kvalitetssäkring
+
===Kvalitetssäkring===
Capillaria philippinensis ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick.
+
''Capillaria philippinensis''-ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick.
Svarsrutiner
+
====Svarsrutiner====
Capillaria philippinensis-ägg påvisade/Inga maskägg påvisade.
+
Ca''pillaria philippinensis''-ägg påvisade/Inga maskägg påvisade.
Laboratorierapportering
+
===Laboratorierapportering===
Capillaria philippinensis är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
+
''Capillaria philippinensis'' är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar
+
==Litteraturhänvisningar==
Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic
+
# Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic
 
capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79.  
 
capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79.  
Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological  
+
# Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological  
 
detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J Clin
 
detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J Clin
 
Microbiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review
 
Microbiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review
Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int
+
# Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int
 
J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review.
 
J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review.
   
+
  # Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in
Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in
 
 
Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review.
 
Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review.

Versionen från 28 mars 2012 kl. 11.22

Huvudartikel, publicerad mars 2012. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.


Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik


Capillaria philippinensis

Smittämne

Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra Capillaria-arter kan i sällsynta fall infektera människa.

Livscykel

C. philippinensis-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm.

Symtom och klinisk bild

Symtomen vid C. philippinensis-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall. Capillaria hepatica kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion.

Epidemiologi

C. philippinensis finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner.

Provtagning och transport

Provmaterial

Fecesprov

Provtagning

Se provtagningsföreskrifter

Laboratoriediagnostik

Allmänt

C. philippinensis diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för C. hepatica, men dessa utförs bara på speciallaboratorier (ref. 1).

Referensdiagnostik

Mikroskopisk påvisning av C. philippinensis-ägg i feces efter koncentrering (PAR 01 ). I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas.

Avläsningskriterier

Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om T. trichiura -ägg. C. philippinensis-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än T. trichiura-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler.

Förväxlingsparasiter

T. trichiura-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. C. hepatica-ägg är större än C. philippinensis-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av C. hepatica-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen.

Kvalitetssäkring

Capillaria philippinensis-ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick.

Svarsrutiner

Capillaria philippinensis-ägg påvisade/Inga maskägg påvisade.

Laboratorierapportering

Capillaria philippinensis är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Litteraturhänvisningar

  1. Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic

capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79.

  1. Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological

detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J Clin Microbiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review

  1. Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int

J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review.

# Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in

Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review.