Skillnad mellan versioner av "Icke-tuberkulösa mykobakterier"
| Rad 32: | Rad 32: | ||
=== Epidemiologi === | === Epidemiologi === | ||
| − | För aktuell statistik, se | + | För aktuell statistik, se Folkhälsomyndighetens hemsida [http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/sjukdomsstatistik/] |
*[[Speciell epidemiologi-Nedre luftvägsinfektioner#Infektion med icke-tuberkulösa mykobakterier – Mycobacterium species (atypiska)|Följ länken för ytterligare information]] | *[[Speciell epidemiologi-Nedre luftvägsinfektioner#Infektion med icke-tuberkulösa mykobakterier – Mycobacterium species (atypiska)|Följ länken för ytterligare information]] | ||
| + | |||
===Prevention=== | ===Prevention=== | ||
Det finns inget vaccin mot atypiska mykobakterier. Calmettevaccinationen mot tuberkulos kan ge ett visst skydd mot infektion. | Det finns inget vaccin mot atypiska mykobakterier. Calmettevaccinationen mot tuberkulos kan ge ett visst skydd mot infektion. | ||
Nuvarande version från 15 januari 2014 kl. 15.02
Artikel uppdaterad januari 2010
Huvudartikel
Till innehållsförteckningen för Nedre luftvägsinfektioner inklusive mykobakteriologisk diagnostik, 2:a upplagan 2005
och Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar med falldefinition i artikeln Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier)
Se även Tuberkulos
Mykobakterioser[redigera]
Etiologi[redigera]
Icke-tuberkulösa mykobakterier (annan beteckning "Atypiska mykobakterier")
Smittämnen[redigera]
Det finns ca 150 olika icke-tuberkulösa mykobakterier (NTM). Dessa förekommer i naturen i jord och vatten, gärna havsnära mark. Allmänt behövs en nedsatt immunitet eller disponerande fysiologiska/anatomiska förhållanden hos värden för att infektion med NTM skall uppstå, som t.ex. HIV-infektion, cystisk fibros, bronkiektasier eller immunsuppressiv behandling. I många fall kan defekten dock inte karakteriseras. I vissa fall sker infektion hos immunkompetenta genom inokulation. M. avium-komplexet, MAC, (M. avium och M. intracellulare) är den i Sverige dominerande NTM, och luftvägsinfektion den vanligaste manifestationen. Benigna halslymfkörtelinfektioner hos förskolebarn uppträder också med MAC, mer sällsynt med M. malmoense, M. scrofulaceum.
Klinik[redigera]
Vanligast är lunginfektion med NTM, särskilt M. avium-komplexet, MAC. I en del fall finns predisponerande faktorer som bronkiektasier, cystisk fibros mm, men i många fall förekommer lunginfektion med MAC eller andra NTM som M. malmoense, utan känd predisponerande faktor. Hosta, sputa, feber och avmagring är vanliga symtom.
Halslymfkörtlar infekterade med MAC eller mer sällan M. malmoense har blivit vanligare bland förskolebarn sedan BCG-vaccinationen upphörde 1975. Kirurgisk behandling kan övervägas, medikamentell behandling har dålig effekt och används endast sällan.
Epidemiologi[redigera]
För aktuell statistik, se Folkhälsomyndighetens hemsida [1]
Prevention[redigera]
Det finns inget vaccin mot atypiska mykobakterier. Calmettevaccinationen mot tuberkulos kan ge ett visst skydd mot infektion.
Provtagning[redigera]
Laboratoriediagnostik[redigera]
Följ länken för detaljerad beskrivning
Laboratorierapportering[redigera]
Fynd av icke-tuberkulösa mykobakterier rapporteras via SmiNet av respektive laboratorium. Smittspårningsplikt föreligger inte för atypiska mykobakterier.
Referensfunktioner[redigera]
Ej beslutade