Skillnad mellan versioner av "CNS-infektioner-primär diagnostik"
| Rad 22: | Rad 22: | ||
Bottensats eller likvor appliceras på 2-3 rena objektglas. Glasen lufttorkas. Fixering med metanol bevarar leukocyterna bäst. Försiktig värmefixering över gaslåga går också bra. | Bottensats eller likvor appliceras på 2-3 rena objektglas. Glasen lufttorkas. Fixering med metanol bevarar leukocyterna bäst. Försiktig värmefixering över gaslåga går också bra. | ||
| − | *A) Gramfärgning: Bakterier färgas grampositivt eller gramnegativt beroende på skillnader i mängden peptidoglykan. Grampositiva arter har ett tjockt peptidoglykanskikt och relativt stora mängder teikonsyra. Peptidoglykanet komplementbinderjod och kristallviolett vilket förhindrar avfärgning med alkohol. Grampositiva bakterier behåller därför den blåvioletta ursprungsfärgen, om deras cellvägg inte är skadad genom ålder, antibiotika eller andra faktorer. Cellväggen hos gramnegativa arter har ett tunt peptidoglykanlager fäst på LPS. Det yttre membranet skadas av alkoholen och tillåter kristallviolett-jodkomplexet att läcka ut och ersättas av kontrast- färgen karbolfuchins röda färg. För teknisk beskrivning se Bilaga 1. | + | *A) '''[[Gramfärgning]]:''' Bakterier färgas grampositivt eller gramnegativt beroende på skillnader i mängden peptidoglykan. Grampositiva arter har ett tjockt peptidoglykanskikt och relativt stora mängder teikonsyra. Peptidoglykanet komplementbinderjod och kristallviolett vilket förhindrar avfärgning med alkohol. Grampositiva bakterier behåller därför den blåvioletta ursprungsfärgen, om deras cellvägg inte är skadad genom ålder, antibiotika eller andra faktorer. Cellväggen hos gramnegativa arter har ett tunt peptidoglykanlager fäst på LPS. Det yttre membranet skadas av alkoholen och tillåter kristallviolett-jodkomplexet att läcka ut och ersättas av kontrast- färgen karbolfuchins röda färg. För teknisk beskrivning se Bilaga 1. |
| − | *B) Akridinorangefärgning: Akridinorange är en fluorokrom som tas upp av nukleinsyra. Bakterierna framträder med en orange färg vid lågt pH (4,0) mot en bakgrund av humana cellkärnor och vävnadsfragment som har en gulorange färg. | + | *'''B) Akridinorangefärgning:''' Akridinorange är en fluorokrom som tas upp av nukleinsyra. Bakterierna framträder med en orange färg vid lågt pH (4,0) mot en bakgrund av humana cellkärnor och vävnadsfragment som har en gulorange färg. |
Detektionsgränsen anges till 1 o CFU/mL. Avläsning kan ske vid | Detektionsgränsen anges till 1 o CFU/mL. Avläsning kan ske vid | ||
400x förstoring. Ett akridinorangefärgat preparat kan användas för gramfärgning utan föregående avfärgning. För teknisk beskrivning se Bilaga 2. | 400x förstoring. Ett akridinorangefärgat preparat kan användas för gramfärgning utan föregående avfärgning. För teknisk beskrivning se Bilaga 2. | ||
| − | *C) Direkt immunfluorescens (IF): Konjugat finns för [[pneumokocker]], [[meningokocker]], ''[[Haemophilus | + | *'''C) Direkt immunfluorescens (IF)''': Konjugat finns för [[pneumokocker]], [[meningokocker]], ''[[Haemophilus |
influenzae]]'' och [[grupp B streptokocker]] (GBS). För teknisk beskrivning se Bilaga 3 och speciell del. | influenzae]]'' och [[grupp B streptokocker]] (GBS). För teknisk beskrivning se Bilaga 3 och speciell del. | ||
| − | *Direktmikroskopi, prestanda: Erfarenheten visar att 75-90% odlingspositiva likvorprov också är positiva i gramfärgning. Andelen minskar till 40-60% hos patienter som fått antibiotika innan lumbalpunktion. Gramfärgning är mest tillförlitlig vid koncentrationer 10 bakterier per mL kroppsvätska. Vid ett kraftigt inflammatoriskt svar (dvs mycket polymorfonukleära leukocyter, PMNL, och hög proteinkoncentration) kan det emellertid vara svårt att urskilja bakterierna. Akridinorangefärgning underlättar påtagligt bedömningen då mycket leukocyter och hög proteinhalt föreligger. | + | *'''Direktmikroskopi, prestanda''': Erfarenheten visar att 75-90% odlingspositiva likvorprov också är positiva i gramfärgning. Andelen minskar till 40-60% hos patienter som fått antibiotika innan lumbalpunktion. Gramfärgning är mest tillförlitlig vid koncentrationer 10 bakterier per mL kroppsvätska. Vid ett kraftigt inflammatoriskt svar (dvs mycket polymorfonukleära leukocyter, PMNL, och hög proteinkoncentration) kan det emellertid vara svårt att urskilja bakterierna. Akridinorangefärgning underlättar påtagligt bedömningen då mycket leukocyter och hög proteinhalt föreligger. |
Vid klassisk meningokockmeningit ses typiska gramnegativa diplokocker såväl extra- som intracellulärt i PMNL. | Vid klassisk meningokockmeningit ses typiska gramnegativa diplokocker såväl extra- som intracellulärt i PMNL. | ||
| Rad 37: | Rad 37: | ||
[[Pneumokocker]] framträder vanligen som tydliga grampositiva diplokocker mot den mer eller mindre starkt rödfärgade bakgrunden av leukocyter, denaturerat protein och annat debris. I likvorprov skönjer man ofta närvaro av kapsel som en uppklarning/ändrad brytning till den gram- färgade cellväggen. | [[Pneumokocker]] framträder vanligen som tydliga grampositiva diplokocker mot den mer eller mindre starkt rödfärgade bakgrunden av leukocyter, denaturerat protein och annat debris. I likvorprov skönjer man ofta närvaro av kapsel som en uppklarning/ändrad brytning till den gram- färgade cellväggen. | ||
| − | Grupp B streptokocker (GBS) ses i typiska fall som grampositiva kocker i kedjor. | + | [[Grupp B streptokocker]] (GBS) ses i typiska fall som grampositiva kocker i kedjor. |
''H. influenzae'' ses som smala och korta gramnegativa stavar men kan variera i längd så att långa filamentösa former ses. Bakterier i delning är något avsmalnande på mitten. Detta gör att en ovan bedömare av ett dåligt avfärgat grampreparat kan misstolka bilden som en grampositiv kock i diploform, ej helt olik en pneumokock. Vid ordentlig avfärgning kan de smala, korta stavarna vara svåra att skilja från andra rödfärgade strukturer i äggviterika/cellrika likvorprov. | ''H. influenzae'' ses som smala och korta gramnegativa stavar men kan variera i längd så att långa filamentösa former ses. Bakterier i delning är något avsmalnande på mitten. Detta gör att en ovan bedömare av ett dåligt avfärgat grampreparat kan misstolka bilden som en grampositiv kock i diploform, ej helt olik en pneumokock. Vid ordentlig avfärgning kan de smala, korta stavarna vara svåra att skilja från andra rödfärgade strukturer i äggviterika/cellrika likvorprov. | ||
| Rad 48: | Rad 48: | ||
==== Primärisolering ==== | ==== Primärisolering ==== | ||
| − | + | *[[Fil:CNStabell8.jpg]] | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
Vid utodling från likvor på plattor används minst 10 iL (blå ögla eller droppe) av ocentrifugerad grumlig likvor eller bottensats. Resterande volym fördelas på flaskor. Det kan dock vara klokt att spara något i kyl för ev kompletterande diagnostik vid negativ odling. Vid odling från katetrar som legat inne under lång tid eller shuntar från CNS kan odlingens känslighet ökas genom skakning i buljong eller genom att en nål/ledare passeras genom kanalen så att ev biofilmer lösgörs. Fatta katetem med en pincett och för ner materialet i buljong tillsammans med katetern. | Vid utodling från likvor på plattor används minst 10 iL (blå ögla eller droppe) av ocentrifugerad grumlig likvor eller bottensats. Resterande volym fördelas på flaskor. Det kan dock vara klokt att spara något i kyl för ev kompletterande diagnostik vid negativ odling. Vid odling från katetrar som legat inne under lång tid eller shuntar från CNS kan odlingens känslighet ökas genom skakning i buljong eller genom att en nål/ledare passeras genom kanalen så att ev biofilmer lösgörs. Fatta katetem med en pincett och för ner materialet i buljong tillsammans med katetern. | ||
| Rad 71: | Rad 54: | ||
=== Övrig bakteriediagnostik === | === Övrig bakteriediagnostik === | ||
| − | |||
==== Antigendetektion ==== | ==== Antigendetektion ==== | ||
| Rad 81: | Rad 63: | ||
Detektionsgränsen brukar anges till koncentrationer kring 1- 10 bakterier/mL. Den diagnostiska sensitiviteten varierar väsentligt i olika material och beroende på bakterieslag, och är i bästa fall 80-90 %, dvs densamma som för optimal mikroskopi. Antigen kan påvisas 1-10 dagar efter det att antibiotikaterapi satts in. Falskt positiva reaktioner kan orsakas av rheumatoid faktor, blod, hemolyserade röda blodkroppar liksom av höga proteinkoncentrationer. Kokning 5-15 min är ett vanligt sätt att reducera risken för ospecifika reaktioner. | Detektionsgränsen brukar anges till koncentrationer kring 1- 10 bakterier/mL. Den diagnostiska sensitiviteten varierar väsentligt i olika material och beroende på bakterieslag, och är i bästa fall 80-90 %, dvs densamma som för optimal mikroskopi. Antigen kan påvisas 1-10 dagar efter det att antibiotikaterapi satts in. Falskt positiva reaktioner kan orsakas av rheumatoid faktor, blod, hemolyserade röda blodkroppar liksom av höga proteinkoncentrationer. Kokning 5-15 min är ett vanligt sätt att reducera risken för ospecifika reaktioner. | ||
| − | |||
| + | *[[Fil:CNSfigur13.jpg]] | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
=== Omhändertagande vid virologiskt laboratorium och svarstid === | === Omhändertagande vid virologiskt laboratorium och svarstid === | ||
| Rad 130: | Rad 75: | ||
== REFERENSER == | == REFERENSER == | ||
| − | Gray LD, Fedorko DP. Laboratory diagnosis of bacterial meningitis. J Clin Microbiol Rev. 1992;5: 130-145. | + | *Gray LD, Fedorko DP. Laboratory diagnosis of bacterial meningitis. J Clin Microbiol Rev. 1992;5: 130-145. |
| − | Lindquist L, Linné T, Hansson LO, Kahn M, Axelsson G. Value of cerebrospinal fluid analysis in the differential diagnosis of meningitis: A study in 710 patients with suspected central nervous system infection. Eur J Clin Microbiol Jnfect Dis 1988;7:374-380. | + | *Lindquist L, Linné T, Hansson LO, Kahn M, Axelsson G. Value of cerebrospinal fluid analysis in the differential diagnosis of meningitis: A study in 710 patients with suspected central nervous system infection. Eur J Clin Microbiol Jnfect Dis 1988;7:374-380. |
| − | Thomas JG. Routine CSF antigen detection for agents associated with bacterial meningitis: | + | *Thomas JG. Routine CSF antigen detection for agents associated with bacterial meningitis: another point of view. Chin Microbiol New Lett 1994;16:89-95. |
| − | another point of view. Chin Microbiol New Lett 1994;16:89-95. | ||
[[Kategori: Laboratoriediagnostik-CNS-infektioner]] | [[Kategori: Laboratoriediagnostik-CNS-infektioner]] | ||
Versionen från 1 november 2009 kl. 11.14
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
PRIMÄR DIAGNOSTIK
Omhändertagande av likvor på laboratoriet
Detta avsnitt omfattar centrifugering, mikrobiologisk och kemisk snabb- analys samt inokulering för primärisolering. (Se också Fig 13.)
Centrifugering
- Klar likvor: Vid låga bakterietal ökar sannolikheten att påvisa bakterier om materialet koncentreras. Vid meningit kan bakteriekoncentrationen vara så låg som 10 CFUImL. När mer än 0,5 mL likvor finns tillgängligt kan materialet därför centrifugeras minst 15 min vid 1500-2500 x g. Bottensatsen används för inokulering av plattor och direkt mikroskopi, alternativt sugs supernatet först av (lämna ca 0,5 mL) och överförs till ett sterilt rör. Sedimentet blandas väl med Vortex eller pipett. Koncentrering genom direktcentrifugering på objektglas (cytospin) ökar chansen att observera bakterier 100-faldigt jämfört med ocentrifugerad eller konventionellt centrifugerad likvor (1000 x g, 15 min).
- Grumlig likvor: Vid höga bakterietal kan färgning av ocentrifugerad likvor vara att föredra då den rika cellförekomsten annars kan skymma bakterierna.
Direktmikroskopi
Bottensats eller likvor appliceras på 2-3 rena objektglas. Glasen lufttorkas. Fixering med metanol bevarar leukocyterna bäst. Försiktig värmefixering över gaslåga går också bra.
- A) Gramfärgning: Bakterier färgas grampositivt eller gramnegativt beroende på skillnader i mängden peptidoglykan. Grampositiva arter har ett tjockt peptidoglykanskikt och relativt stora mängder teikonsyra. Peptidoglykanet komplementbinderjod och kristallviolett vilket förhindrar avfärgning med alkohol. Grampositiva bakterier behåller därför den blåvioletta ursprungsfärgen, om deras cellvägg inte är skadad genom ålder, antibiotika eller andra faktorer. Cellväggen hos gramnegativa arter har ett tunt peptidoglykanlager fäst på LPS. Det yttre membranet skadas av alkoholen och tillåter kristallviolett-jodkomplexet att läcka ut och ersättas av kontrast- färgen karbolfuchins röda färg. För teknisk beskrivning se Bilaga 1.
- B) Akridinorangefärgning: Akridinorange är en fluorokrom som tas upp av nukleinsyra. Bakterierna framträder med en orange färg vid lågt pH (4,0) mot en bakgrund av humana cellkärnor och vävnadsfragment som har en gulorange färg.
Detektionsgränsen anges till 1 o CFU/mL. Avläsning kan ske vid 400x förstoring. Ett akridinorangefärgat preparat kan användas för gramfärgning utan föregående avfärgning. För teknisk beskrivning se Bilaga 2.
- C) Direkt immunfluorescens (IF): Konjugat finns för pneumokocker, meningokocker, [[Haemophilus
influenzae]] och grupp B streptokocker (GBS). För teknisk beskrivning se Bilaga 3 och speciell del.
- Direktmikroskopi, prestanda: Erfarenheten visar att 75-90% odlingspositiva likvorprov också är positiva i gramfärgning. Andelen minskar till 40-60% hos patienter som fått antibiotika innan lumbalpunktion. Gramfärgning är mest tillförlitlig vid koncentrationer 10 bakterier per mL kroppsvätska. Vid ett kraftigt inflammatoriskt svar (dvs mycket polymorfonukleära leukocyter, PMNL, och hög proteinkoncentration) kan det emellertid vara svårt att urskilja bakterierna. Akridinorangefärgning underlättar påtagligt bedömningen då mycket leukocyter och hög proteinhalt föreligger.
Vid klassisk meningokockmeningit ses typiska gramnegativa diplokocker såväl extra- som intracellulärt i PMNL.
Pneumokocker framträder vanligen som tydliga grampositiva diplokocker mot den mer eller mindre starkt rödfärgade bakgrunden av leukocyter, denaturerat protein och annat debris. I likvorprov skönjer man ofta närvaro av kapsel som en uppklarning/ändrad brytning till den gram- färgade cellväggen.
Grupp B streptokocker (GBS) ses i typiska fall som grampositiva kocker i kedjor.
H. influenzae ses som smala och korta gramnegativa stavar men kan variera i längd så att långa filamentösa former ses. Bakterier i delning är något avsmalnande på mitten. Detta gör att en ovan bedömare av ett dåligt avfärgat grampreparat kan misstolka bilden som en grampositiv kock i diploform, ej helt olik en pneumokock. Vid ordentlig avfärgning kan de smala, korta stavarna vara svåra att skilja från andra rödfärgade strukturer i äggviterika/cellrika likvorprov.
Listeria monocytogenes påvisas endast undantagsvis i gramfärgade likvorprov. Orsaken är den låga koncentrationen av bakterier i likvor. Trots namnet (monocytogenes) brukar inte likvor domineras av monocytära leukocyter utan har en övervikt av PMNL, som vid andra akuta bakteriella meningiter.
Observera att falskt negativ mikroskopi inte är ovanlig (10-25%), och att preliminära resultat kan vara falskt positiva om färgning/mikroskopi/bedömning ej är optimal. Färska likvorprov ger en påtagligt tydligare mikroskopisk bild jämfört med äldre prov. 1 purulent likvor sker vanligen ett sönderfall av leukocyter och, troligen bl a till följd av detta, en påverkan på bakterierna som blir mindre viabla och sämre färgbara. Det kan därför vara klokt att vid akut omhändertagande av ett likvorprov göra några extra objektglas som vid behov senare kan användas för kompletterande färgningar, t ex IF.
Primärisolering
Vid utodling från likvor på plattor används minst 10 iL (blå ögla eller droppe) av ocentrifugerad grumlig likvor eller bottensats. Resterande volym fördelas på flaskor. Det kan dock vara klokt att spara något i kyl för ev kompletterande diagnostik vid negativ odling. Vid odling från katetrar som legat inne under lång tid eller shuntar från CNS kan odlingens känslighet ökas genom skakning i buljong eller genom att en nål/ledare passeras genom kanalen så att ev biofilmer lösgörs. Fatta katetem med en pincett och för ner materialet i buljong tillsammans med katetern.
Övrig bakteriediagnostik
Antigendetektion
Under senare år har värdet av generell antigendetektion på samtliga likvorprov som sänts till kliniskt diagnostiska laboratorier ifrågasatts. Användning av speciesspecifik diagnostik är emellertid indicerad vid misstänkta eller klara bakteriefynd vid direkt mikroskopi, eller eljest då misstanken på bakteriell meningit är stor.
Snabbdiagnostik genom antigenpåvisning i likvor introducerades på 1970-talet varefter följande metoder kommit till användning: motströmselektrofores (dE), latex- och co-agglutinationstest samt ELISA. CIE har 10 gånger lägre detektionsgräns än agglutination. Kommersiella agglutinationsreagens finns tillgängliga för Neisseria meningitidis (A, B, C, Y och W- 135), Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae typ b samt grupp B streptokocker (GBS). Antigen förekommer också i blod och urin, dock i lägre koncentration. Urin bör koncentreras 20-50 gånger t ex genom ultrafiltrering före undersökning med agglutinationstest.
Detektionsgränsen brukar anges till koncentrationer kring 1- 10 bakterier/mL. Den diagnostiska sensitiviteten varierar väsentligt i olika material och beroende på bakterieslag, och är i bästa fall 80-90 %, dvs densamma som för optimal mikroskopi. Antigen kan påvisas 1-10 dagar efter det att antibiotikaterapi satts in. Falskt positiva reaktioner kan orsakas av rheumatoid faktor, blod, hemolyserade röda blodkroppar liksom av höga proteinkoncentrationer. Kokning 5-15 min är ett vanligt sätt att reducera risken för ospecifika reaktioner.
Omhändertagande vid virologiskt laboratorium och svarstid
När provet anländer till laboratoriet omhändertas det enligt de fastställda procedurer, som för respektive undersökning finns angivna vid laboratoriet. Något generellt test för att fastställa virusinfektion finns inte, utan undersökningarna måste anpassas till aktuell klinisk frågeställning. Minsta analystid för serologisk undersökning och DNA-PCR är 4-8 timmar. RNA-PCR tar minst två dygn. Virusisolering kan ge positivt resultat inom ett par dygn, men tar ofta minst en vecka. Negativa svar lämnas tidigast efter 1 vecka.
REFERENSER
- Gray LD, Fedorko DP. Laboratory diagnosis of bacterial meningitis. J Clin Microbiol Rev. 1992;5: 130-145.
- Lindquist L, Linné T, Hansson LO, Kahn M, Axelsson G. Value of cerebrospinal fluid analysis in the differential diagnosis of meningitis: A study in 710 patients with suspected central nervous system infection. Eur J Clin Microbiol Jnfect Dis 1988;7:374-380.
- Thomas JG. Routine CSF antigen detection for agents associated with bacterial meningitis: another point of view. Chin Microbiol New Lett 1994;16:89-95.