Skillnad mellan versioner av "Balantidium coli"
Rad 25: | Rad 25: | ||
=== Provtagning och transport === | === Provtagning och transport === | ||
− | Se länken [[Infektioner i mag-tarmkanalen-provtagning och transport# | + | Se länken [[Infektioner i mag-tarmkanalen-provtagning och transport#B. Provtagning för parasitologisk undersökning|provtagningsanvisningar]] |
== Laboratoriediagnostik == | == Laboratoriediagnostik == |
Versionen från 17 januari 2010 kl. 09.27
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002
Balantidium coli
Smittämnet
Balantidium coli är den enda ciliat och samtidigt den största protozo som kan infektera människa. Parasiten förekommer globalt, infektionen är vanlig hos svin i tropiskt och subtropiskt klimat samt hos primater. Infektion hos människa är sällsynt och oftast förknippad med dålig omgivningshygien.
Livscykel, patogenes och patofysiologi
B. coli har en enkel livscykel med en cyst- och en trofozoitform. Intagna cystor excysterar i tarmen under påverkan av magsaften. Parasiter finns framför allt i tjocktarmen. Balantidium trofozoiter har dock kapacitet att invadera tarmväggen och ge upphov till djupa abscesser fyllda med sönderfallna celler. I sällsynta fall kan spridning ske utanför tarmen till lymfkörtlar, lever, lungor och urogenitaltrakt.
Symtom och klinisk bild
Infektionen är oftast asymtomatisk eller subklinisk. I enstaka fall förekommer svårare symtom som kolit, magsmärtor eller långvarig diarré och viktminskning. Invasiv balantidiosis med ulceration av tjocktarmen är förknippad med blodig diarré som kan påminna om amöbadysenteri.
Provtagning och transport
Se länken provtagningsanvisningar
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Diagnostiken baserar sig på påvisning av parasiter i feces. Efter färgning med jod kan cystor påvisas i koncentrerat prov från fast eller formad feces. Trofozoiter påvisas enklast i ”färskprov” taget vid diarré. Identifiering av trofozoiter i permanentfärgade preparat kan vara svårt. De stora och tjocka trofozoiterna blir ofta överfärgade och är omöjliga att identifiera på basen av morfologiska kännetecken. De kan också förväxlas med maskägg.
Referensmetodik
För påvisning av cystor rekommenderas undersökning av koncentrerad feces i ljusmikroskop (Bilaga 6. Parasitologiska metoder). B. coli är den största protozo som har påvisats hos människa och kan upptäckas med samma förstoring som används för mikrosko¬pering av maskägg. För påvisning av trofozoiter, som endast förekommer i slemmig eller blodig feces, rekommenderas undersökning av färskprov. För utförande av ”färskprov” se under ”påvisning av trofozoiter” i Entamoeba histolytica-avsnittet.
Morfologiska kriterier
Parasiten identifieras med hjälp av storlek och form. Ovala trofozoiter (30-200 mm x 40-60mm) är beklädda med ett tjockt lager av korta cilier. Ciliernas ständiga rörelse kan vara till stor hjälp vid identifiering av trofozoiter. Inuti cellen finns en makro- och en mikrokärna samt två stora vakuoler. I främre änden finns en ”cellmun” och vid bakre änden en ”cellanus”. Cystorna är ovala, 40-60 mm, och kan innehålla likadana kärnor som trofozoiterna. På grund av sin storlek kan de lätt förbises eller förväxlas med maskägg.
Alternativa diagnostiska metoder
Histologiska färgningsmetoder
Paraffin- eller fryssnitt av tarmbiopsi kan permanentfärgas med hematoxylin-eosin och undersökas med avseende på förekomst av trofozoiter.
In vitro odling av feces
In vitro odling är möjlig att utföra i xenisk kultur med tillsats av bakterier. Medier för xenisk odling av Entamoeba (t.ex. Jones) är användbara. Metoden har begränsat användningsområde för diagnostik.
Epidemiologisk typning
Utförs ej.
Kvalitetskontroll
Referensmaterial i form av formalin-fixerad feces innehållande Balantidium-cystor och trofozoiter finns tillgängligt på Sektionen för Parasitologisk Diag-nostik, PMV, SMI.
Svarsrutiner
Cystor/trofozoiter av Balantidium coli påvisade/ej påvisade.
Laboratorierapportering
Balantidium coli är ej anmälningspliktig och ingår inte i den frivilliga laboratorierapporteringen.
REFERENSER
- Atlas of human protozoa. 1993. Ed. by E.G. Rondanelli and M. Scaglia, Masson Milano, Italy.
- Garcia L.S., Bruckner D.A. 1997. Diagnostic medical parasitology. American Society for Microbiology, Washington D.C., Third ed.
- Bell D.R., Manson-Bahr P.E.C. Manson´s tropical diseases. Ed. G.C Cook, 20th edition 1996. Bailiere Tindall, London, Philadelphia, Toronto, Sydney, Tokyo.