Extern otit och otomykos

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 14 december 2009 kl. 09.39 av Magnus Thore (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)



Extern otit

Definition

Infektion i hörselgången.


Etiologi

Exematösa förändringar eller andra hudlesioner skapar förutsättningar för en polymikrobiell infektion. Vanliga agens är de bakterier och svampar som normalt förekommer i hörselgångsfloran exempelvis S. aureus, koagulasnegativa stafylokocker, gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae, anaeroba bakterier som peptostreptokocker, P. acnes, Prevorella spp, Porphyromonas spp och Bacteroides spp. Beträffande svampar se nedan under Otomykos.

Sjukdomsbild

Den yttre hörselgången är inflammerad. Sjukdomen uppträder i olika svårighetsgrader, från en ganska lindrig klåda i örat till mycket uttalad inflammation med svår smärta. I vissa fall sprider sig sjukdomen utanför hörselgången till ytterörat, i sällsynta fall även utanför örat. Extern otit utmärkes av att klåda föregått smärtan. Malign extern otit är en progressiv och nekrotiserande infektion orsakad av P. aeruginosa.


Mikrobiologisk diagnostik

Odling av sekretprov med pinne från afficierat område.


Otomykos

Kronisk eller subakut extern otit kan orsakas av diverse svampar, ibland tillsammans med bakterier. Symtomen är fjällning, klåda och smärta. Trumhinnorna involveras nästan aldrig. De vanligaste arterna är Aspergillus niger, A. fumigatus och A. flavus.