Identifiering-Pneumocystis jiroveci
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner
Se också Pneumocystis jiroveci-pneumoni (PCP)
Identifiering och minimikriterier, svamp
Pneumocystis jiroveci (tidigare carinii)
Direktpåvisande
Definitiv diagnos av P. jiroveci-pneumoni (PCP) kan fås genom att påvisa organismen i luftvägsprov. Detta kan ske med metenaminsilverfärgning, toluidinblått, modifierad Giemsa, eller genom immunfluorescens med monoklonala antikroppar. Den sista metoden är mycket specifik och känslig och utförs vid Parasitologiska enheten, SMI samt vid Bakt.lab., Sahlgrenska Universitetssjukhuset (bilaga 8).
Den känsligaste metoden för att påvisa P. jiroveci är polymeraskedjereaktionen (PCR), med vilken en specifik DNA-sekvens från organismen detekteras i sputum eller BAL (utförs vid Parasitologiska enheten, SMI, se ref. Olsson, 1998). PCR kan emellertid vara positiv i avsaknad av pågående, genomgången eller framtida PCP. Därför bör man överväga möjligheten att P. jiroveci koloniserar luftvägarna.
Sensitiviteten beror i hög grad på provmaterialet: sputum ger lågt utbyte, inducerat sputum mellan 25-80 %, bronkoalveolär sköljning är mycket effektiv med >95 %, transbronkial biopsi är också känslig med 85-95 % sensitivitet.
Serologisk metodik
Serologi för P. jiroveci-antikroppar har begränsat värde hos icke HIV-infekterade personer och har ingen praktisk betydelse hos HIV-patienter. Ungefär 50 % av icke-HIV patienter och endast 3 % av HIV-patienter hade titerstegring med indirekt IF under PCP. Påvisning av P. jiroveci-antigen i serum ansågs tidigare vara en känslig metod men har senare visat sig vara bristfällig avseende både sensitivitet och specificitet.