Taenia solium-larvinfektion-cysticerkos
Huvudartikel, publicerad april 2012.
Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
och
Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
Taenia solium-larvinfektion–cysticerkos
Smittämne
Förutom att vara infekterad med den vuxna bandmasken T. solium , kan människa också bli värd för cysticercus cellulosae – ett larvstadium, som normalt finns i grismuskulatur.
Livscykel
Cysticerkos uppstår vid fecal-oral smitta med T. solium-ägg utsöndrade av människor som är infekterade med vuxna maskar. De intagna äggen kläcks i tarmen och larverna förs med blodcirkulation till olika organ och vävnader där de utvecklas till cystor. För hela livscykeln, se Taenia solium-tarminfektion med vuxen mask.
Symtom och klinisk bild
Infektionen kan orsaka allvarlig sjukdom. Patogenesen är beroende av cystans lokalisering i kroppen. Den allvarligaste skadan orsakas av cystor i centrala nervsystemet (CNS), neurocysticerkos. Inkubationstiden från intag av ägg till symtom vid neurocysticerkos är normalt 5–15 år, men kan vara kortare. De vanligaste symtomen är epilepsi, kronisk huvudvärk och synnedsättning. Vid utspridd cysticerkos kan cystor påträffas i olika typer av vävnader och organ t.ex. skelettmuskulatur, subkutan vävnad, mjälte, lever, hjärta samt ögon. Symtomen kan omfatta trötthet, muskelförstoring, ömhet, synnedsättning. Förkalkade cystor kan orsaka inflammatorisk reaktion.
Epidemiologi
Infektionen förekommer vanligtvis i länder med dåliga sanitära förhållanden. Intag av vatten eller mat förorenad med ägg, (t.ex. grönsaker gödslade med human avföring), kan resultera i utveckling av cysticerkos. En person som är infekterad med den vuxna masken T. solium kan infekteras av de utsöndrade äggen (autoinfektion) och utveckla cysticerkos.
Provtagning och transport
Provmaterial
Serum, cerobrospinalvätska.
Provtagningsföreskrifter
Förvaring/transport
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Diagnostiken är baserad på serologiska tester för antikroppspåvisning. En positiv serologi tillsammans med radiologiska fynd och epidemiologiska data utgör grunden för diagnos.
Referensmetod
Western blot (WB)-metod för antikroppspåvisning som utförs vid specialiserade laboratorier. Metoden har sensitivitet på >95 % och specificitet på 99 %. Sensitiviteten minskar vid fall av enstaka och/eller förkalkade cystor.
Övriga diagnostiska metoder
Histologi
Laboratorierapportering
Cysticerkos är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar
- Raether W, Hänel H. Epidemiology, clinical manifestations and diagnosis of zoonotic cestode infections: an update. Parasitol Res. 2003 Nov;91(5):412-38.
- Dorny P, Brandt J, Zoli A, Geerts S. Immunodiagnostic tools for human and porcine cysticercosis. Acta Trop. 2003 Jun;87(1):79-86. Review.
- Garcia HH, Moro PL, Schantz PM. Zoonotic helminth infections of humans: echinococcosis, cysticercosis and fascioliasis. Curr Opin Infect Dis. 2007 Oct;20(5):489-94. Review.
- Flisser A, Gyorkos TW. Contribution of immunodiagnostic tests to epidemiological/intervention studies of cysticercosis/taeniosis in Mexico.Parasite Immunol. 2007 Dec;29(12):637-49. Review.