Pneumoni orsakad av atypiska agens

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 20 november 2009 kl. 14.10 av Magnus Thore (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005'' ---- == Pneumoni orsakad av atypiska agens == Den tidigare använda b…')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005



Pneumoni orsakad av atypiska agens[redigera]

Den tidigare använda beteckningen atypisk pneumoni emanerar från tiden för introduktion av sulfa och penicillin. Dessa antibiotika hade ingen effekt på dessa infektioner. Infektionen beskrevs som en mild luftvägsinfektion åtföljd av dyspne och icke produktiv hosta. Något agens kunde inte identifieras med gramfärgning eller odling från sputum. Allt eftersom etiologin klarlagts och etiologisk snabbdiagnostik introducerats har begreppet blivit delvis överflödigt.


Etiologi[redigera]

Vanligaste agens är Mycoplasma pneumoniae, Chlamydophila pneumoniae och Legionella pneumophila. Andra agens är Chlamydophila psittaci, Coxiella burnetii. Olika respiratoriska virus skall också beaktas.

Klinik[redigera]

Mycoplasma pneumoniae och Chlamydophila pneumoniae ses framför allt hos barn över 5 år, ungdomar och yngre vuxna och kan tillsammans stå för så stor del som 20-30 % av samhällsförvärvade pneumonier i dessa åldersgrupper. Symtomen skiljer sig från klassisk pneumoni genom att debutera som en relativt mild luftvägssjukdom som efter flera dagar övergår i en pneumoni med dyspne och torrhosta. Röntgenbilder med utbredda förändringar som inte matchar det relativt milda kliniska förloppet är vanliga.


Mikrobiologisk diagnostik[redigera]

Mikrobiologisk snabbdiagnostik baserad på riktad PCR på prov från svalgsekret (Mycoplasma och Chlamydophila) eller via bronkoskop (Legionella) är lovande och har etablerats, för Mycoplasma och Chlamydophila som referensmetodik men komplettering med serologi är nödvändig för full diagnostisk sensitivitet och specificitet.