Identifiering-Trådsvampar (dermatofyter och andra mögel)

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner


Identifiering och minimikriterier, svamp

Trådsvampar (dermatofyter och andra mögel)

Kriterier för artbestämning av dermatofyter

Koloniernas makromorfologi med växtsätt och färg är betydelsefulla. Eftersom alla dessa karakteristika påverkas av odlingsbetingelserna är det viktigt att standardisera medier, temperatur, fuktighet etc. De flesta isolat brukar växa ut inom en vecka, men vissa arter t.ex. T. verrucosum växer långsamt (se Tabell 9 och Tabell 11).

Utöver makrokonidiernas utseende använder man även mikrokonidiernas form och arrangemang, förekomst av klamydokonidier, racketliknande uppsvällda eller spiralvridna hyfer m.m.:

  • 1) Rödfärgning av DTM-agar (Bilaga 3) då kolonin ännu är mycket liten, d.v.s. vid begynnande växt. Vissa dermatofyter, t.ex. M. canis, kan vara falskt negativa.
  • 2) Koloniutseende på Saboraudagar noteras, t.ex. utbredd, fluffig, pudrad, fransig kant, vit, beige, långsamväxande, färg på baksidan m.m.
  • 3) Mikroskopiska utseendet studeras med hjälp av tejppreparat: en tejpremsa pressas över kolonin så att luftmycelet fastnar på tejpen, som sedan sätts över på ett objektsglas med laktofenolbomullsblå lösning. Svampstrukturerna suger åt sig färgen och ett kontrastrikt preparat erhålls, som kan studeras avseende mikrokonidier, makrokonidier, klamydosporer (konidier), spiraler, arrangemang av konidierna m.m. Kännetecknen kan vara mycket specifika, som hos Microsporum canis och Epidermophyton floccosum. Dessa har typiska koloniutseenden och speciestypiska makrokonidier som räcker för identifikation, se Tabell 11 och Fig 5.
  • 4) Om inga specifika strukturer upptäcks, bör svampen odlas på specialsubstrat som ureasagar, BCPCG, majsmjöl/potatisagar. Testa för tiamin/inositolbehov om T. tonsurans, T. verrucosum eller T. violaceum misstänks. T. equinum kräver nikotinsyra för växt.

Annan mögelsvamp

Det helt dominerande släktet av invasiva mögel i Sverige är Aspergillus, den dominerande arten är A. fumigatus. Övriga taxa som internationellt visats förekomma som invasiva mögel samt påvisats i denna roll i Sverige är Fusarium spp., Scedosporium apiospermum (teleomorf Pseudallescheria boydii) och zygomyceter.

Kriterier för artbestämning av mögelsvamp grundar sig framför allt på makro- och mikromorfologi (se referenslitteraturen och Tabell 11).

Mögelsvampar som hittas i invärtes prov och växer i temperaturer från 37 °C och uppåt är kliniskt intressanta. Ex. Aspergillus fumigatus, A. flavus, A. niger m.fl. Aspergillus-arter. Övriga arter av kliniskt intresse är zygomyceterna: Rhizomucor pusillus, Rhizopus oryzae, Absidia corymbifera m.fl. Alla här nämnda arter växer i 42 °C och vissa ända upp till 52-55 °C.


Svamptabell11.jpg


Fig 5. Exempel på kriterier för artbestämning

Svampfigur5.jpg
SVAMPFIGUR5BA.jpg