Orolabial herpes simplex

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)



Orolabial Herpes simplex

Etiologi

Orolabial herpes simplex, typ 1 orsakar 80-90 % av fallen och typ 2 10-20 %. Typ 1 recidiverar oftare än typ 2.


Sjukdomsbild

Cirka 70 % av vuxna svenskar har genomgått herpes simplex-infektion. Den orala primärinfektionen är oftast asymtomatisk.

Symtomatisk primärinfektion är vanligast hos barn under 5 år. Ofta ses då utbredd blåsbildning i svalg och munhåla. Tonsillit kan förekomma. Blåsorna är intensivt smärtande. Allmäntillståndet kan vara måttligt påverkat med feber och huvudvärk. Av infekterade patienter får 20- 40 % återkommande blåsor. Dessa har en mera begränsad utbredning, och ses ofta på läpparna. Recidiv i munhålan lokaliseras mest till fasta gingivan.


Differentialdiagnos

Aftös stomatit, Stevens-Johnson syndrom; infektiös mononukleos eller streptokocktonsillit; varicella zoster (VZV)- och coxsackievirus infektion.


Mikrobiologisk diagnostik

Virusisolering från blåsmaterial är referensmetod. Direktmetoder som bygger på antigenpåvisning med immunologiska metoder (immunfluorescens eller EIA) kan ge snabb diagnostik. Vid primärinfektion ses herpes simplex-specifikt IgM och serokonversion i IgG-test. Vid reinfektion är serologisk undersökning med tillgängliga metoder av föga värde.