UVI-definition

Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000

Urinvägsinfektion - Definition och klassifikation

Definition

Termen urinvägsinfektion (UVI) omfattar olika infektioner som drabbar urinvägarna. Varje infektionstyp har sina särdrag vad gäller etiologi, epidemiologi, patofysiologi, diagnostik, behandling och prognos. Symtomatologin och svårighetsgraden är mycket skiftande.

Karakteristiskt för dessa tillstånd är att bakterier tillväxer i urinen (bakteriuri) och invaderar underliggande vävnader i varierande utsträckning. I begreppet UVI inkluderas ej sexuellt överförda sjukdomar. Diagnostik av sådana infektioner behandlas i Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI).

Klassifikation

För att underlätta handläggningen av patienter med UVI bör en klassifikation av infektionstypen alltid göras. Syftet är att optimera diagnostik, behandling, utredning och uppföljning i det enskilda fallet. Cystit innebär att infektionen engagerar de nedre urinvägarna, medan pyelonefrit betyder att njurarna är involverade.

Recidiverande UVI

i bemärkelsen ökad benägenhet för UVI definieras vanligen som >2 akuta behandlingskrävande episoder det senaste halvåret eller >3 det senaste året.

Infektionen klassificeras som komplicerad när det finns strukturella eller funktionella avvikelser i urinvägarna, disponerande för bakteriuri eller njuraffektion (t.ex. KAD, obstruktion för urinflödet, konkrement, vesikoureteral reflux med dilatation eller neurogen blåsrubbning). UVI hos män bör alltid betraktas som komplicerad, eftersom prostata ofta är involverad.

Asymtomatisk bakteriuri

(ABU) upptäcks vid screening eller vid kontrollodling efter avslutad behandling av UVI. För diagnosen vårdrelaterad UVI (VUVI) i strikt mening krävs en negativ urinodling vid inläggning på vårdinrättning och att bakteriuri påvisas senare under vårdtiden.

Baktenuri på tredje vårddygnet eller senare utan föregående negativ odling har visats ge god överensstämmelse med den strikta definitionen och kan användas för rutimnässig registrering av VUVI hos patienter på sjukhus (Costel 1985).

Recidiverande, komplicerad eller vårdrelaterad UVI

orsakas ej sällan av bakterier med nedsatt känslighet för gängse urinvägsantibiotika. Urinodling med art- och resistensbestämning bör därför alltid göras i dessa fall oavsett infektionens lokalisation.

Klassifikation (motpoler) av UVI

Cystit	Pyelonefrit
Asymtomatisk	Symtomatisk
Sporadisk	Recidiverande
Okomplicerad	Komplicerad
Samhällsförvärvad	Vårdrelaterad (VUVI)

REFERENSER

Costel EE, Mitchell S, Kaiser A. Abbreviated surveillance of nosocomial urinary tract infections: a new approach. Infect Control 1985;6: 11-3.

Hallander H, Löfvenhamn M, Danielsson D (Red.). Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. I. Infektionsdiagnostik. I 6. Sexuellt överförbara infektioner (STD). Stockholm: Smittskyddsinstitutet, SMI-tryck nr 101-1994.