Förord, infektioner i mag-tarmkanalen

Huvudartikel: Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002

Förord

Föreliggande volym om referensmetodik för infektioner i mag-tarmkanalen är en uppdatering av den första upplagan från 1990. Arbetsgruppen har med tillfredställelse konstaterat att denna kommit till användning både i det interna kvalitetssäkringsarbetet och som inofficiell norm vid ackreditering. Mot den bakgrunden har det varit angeläget att anpassa innehållet till tidens krav. Avsik¬ten är att definiera teknik och tillvägagångssätt mot vilka nya analysmetoder och lokala varianter kan utvärderas.

Skriften omfattar de bakterier, parasiter och virus som i första hand ger akuta symtom från mag-tarmkanalen i form av ”magsjuka”. För svamp och tuberkel¬bakterier hänvisas till tidigare skrifter i serien.

Materialet omfattar inte bara genomgångar av referensmetodik och alternativa tillvägagångssätt utan också relativt fylliga beskrivningar av patogenes, sjuk¬domsbild och epidemiologi. Härigenom hoppas arbetsgruppen nå en bredare målgrupp.

Genom ackrediteringsarbetet har väsentliga förbättringar åstadkommits vad beträffar ordning och reda, förtydligande av ansvar, instrumentsäkerhet m.m. Ackrediteringen har dock inte på ett avgörande sätt bidragit till att öka jämför¬barheten mellan olika laboratorier. Detektionsgränsen kan t.ex. fortfarande va¬riera avsevärt. Detta i sin tur beror på att ackreditering sker gentemot en teknisk standard utan definierade analytiska och medicinska kvalitetsmål, som kunde utgöra adekvata och av professionen godtagna kriterier för utvärdering. Under kapitlet kvalitets¬säkring skisseras ett program för utveckling av referensmaterial i syfte att åstad¬komma praktiskt hanterbara harmoniseringsnivåer för diagnostik av relevanta mikroorganismer.

Underlaget för de gula böckerna tas traditionsenligt fram av informellt samman¬satta expertgrupper.

Materialet remissbehandlas dels genom ett utskick till de mikrobiologiska labo¬ratoriernas verksamhetschefer dels via ett diskussionsforum på nätet. Inkomna synpunkter tillvaratas och inarbetas av arbetsgruppen. Den så reviderade upp¬lagan har i detta fall diskuterats vid två öppna konsensuskonferenser avhållna den 17-18 april respektive den 13 maj, 2002.

Samtycke till konsensus har där¬efter vidimerats genom ett protokoll underteck¬nat av ordföranden i Föreningen för medicinsk Mikrobiologi och Generaldirek¬tören vid SMI 2002-11-18.

Referensgruppen vill slutligen framföra ett stort tack till författarna och alla andra som konstruktivt bidragit till detta harmoniseringsförsök.

Redaktion

Solna november 2002

• Hans Hallander
• Magnus Thore
• Ralfh Wollin

Medlemmar i referensgruppen

• Berndt Claesson, Bakt lab, Kärnsjukhuset, 541 85 SKÖVDE

• Hans Hallander, IVA, Smittskyddsinstitutet, 171 82 SOLNA

• Elisabet Holst, Klin mikrobiolog lab, Universitetsjukhuset, Sölvegatan 23, 223 62 LUND

• Kari Johansen, Virologiska avd, Smittskyddsinstitutet, 171 82 SOLNA

• Birgitta de Jong, Epidemiologiska avd, Smittskyddsinstitutet, 171 82 SOLNA

• Marianne Lebbad, PMV, Smittskyddsinstitutet, 171 82 SOLNA

• Sven Löfdahl, Bakteriologiska avd, Smittskyddsinstitutet, 171 82 SOLNA

• Carl-Erik Nord, Avd för klinisk och oral bakteriologi, Huddinge sjukhus, F82, 141 86 HUDDINGE

• Anders Nyberg, Avd för klinisk bakteriologi, Länssjukhuset Sundsvall/Härnösand, 851 86 SUNDSVALL

• Barbro Olsson-Liljequist, MEB, Smittskyddsinstitutet, 171 82 SOLNA

• Lennart Svensson, Virologiska avd, Smittskyddsinstitutet, 171 82 SOLNA

• Bo Svenungsson, Infektionskliniken, Huddinge sjukhus, 141 86 HUDDINGE

• Magnus Thore,Klin mikrobiol lab, Centrallasarettet, ing 11, 721 89 VÄSTERÅS

• Ralfh Wollin, Bakteriologiska avd, Smittskyddsinstitutet, 171 82 SOLNA

• Karin Wreiber, Bakteriologiska avd, Smittskyddsinstitutet, 171 82 SOLNA