Infektioner med trådsvampar

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 26 december 2009 kl. 23.24 av Magnus Thore (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner'' ---- == Svampinfektioner och deras epidemiologi == Traditionellt har…')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner


Svampinfektioner och deras epidemiologi

Traditionellt har de geografiskt begränsade sjukdomarna orsakade av dimorfa svampar fångat den största uppmärksamheten. Det rör sig mestadels om i naturen saprofytiska organismer, som växer i mögelfas på ställen, där klimatiska förutsättningar som pH, fuktighet, temperatur m.m. är gynnsamma. Smitta sker vanligen genom inhalation av konidier (sporer) medan inokulation förekommer, särskilt vid sporotrikos. Dessa dimorfa svampar ändrar helt metabolism och morfologi när de in vivo angriper värdorganismen. Flera är hemmahörande i den västra hemisfären där de olika sjukdomarna förekommer i karakteristiska, endemiska utbredningsområden.

Enstaka inhemska fall av kryptokockos och något fler importfall diagnostiseras årligen i Sverige. Några få fall av histoplasmos, alltid importfall, förekommer. Ett fall av afrikansk histoplasmos har noterats hos en invandrare under de senaste åren. Två svenska fall av penicillios, båda smittade i Thailand, har diagnostiserats i samband med AIDS (1996). Såvitt känt har ingen blastomykos, sporotrikos eller coccidioidomykos noterats i Sverige.