Taenia solium-larvinfektion-cysticerkos

Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Huvudartikel, publicerad april 2012.

Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik

och

Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet

Taenia solium-larvinfektion–cysticerkos

Smittämne

Förutom att vara infekterad med den vuxna bandmasken T. solium , kan människa också bli värd för cysticercus cellulosae – ett larvstadium, som normalt finns i grismuskulatur.

Livscykel

Cysticerkos uppstår vid fecal-oral smitta med T. solium-ägg utsöndrade av människor som är infekterade med vuxna maskar. De intagna äggen kläcks i tarmen och larverna förs med blodcirkulation till olika organ och vävnader där de utvecklas till cystor. För hela livscykeln, se Taenia solium-tarminfektion med vuxen mask.

Symtom och klinisk bild

Infektionen kan orsaka allvarlig sjukdom. Patogenesen är beroende av cystans lokalisering i kroppen. Den allvarligaste skadan orsakas av cystor i centrala nervsystemet (CNS), neurocysticerkos. Inkubationstiden från intag av ägg till symtom vid neurocysticerkos är normalt 5–15 år, men kan vara kortare. De vanligaste symtomen är epilepsi, kronisk huvudvärk och synnedsättning. Vid utspridd cysticerkos kan cystor påträffas i olika typer av vävnader och organ t.ex. skelettmuskulatur, subkutan vävnad, mjälte, lever, hjärta samt ögon. Symtomen kan omfatta trötthet, muskelförstoring, ömhet, synnedsättning. Förkalkade cystor kan orsaka inflammatorisk reaktion.

Epidemiologi

Infektionen förekommer vanligtvis i länder med dåliga sanitära förhållanden. Intag av vatten eller mat förorenad med ägg, (t.ex. grönsaker gödslade med human avföring), kan resultera i utveckling av cysticerkos. En person som är infekterad med den vuxna masken T. solium kan infekteras av de utsöndrade äggen (autoinfektion) och utveckla cysticerkos.

Provtagning och transport

Provmaterial

Serum, cerobrospinalvätska.

Provtagning

Se provtagningsanvisningar

Förvaring/transport

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik

Allmänt

Diagnostiken är baserad på serologiska tester för antikroppspåvisning. En positiv serologi tillsammans med radiologiska fynd och epidemiologiska data utgör grunden för diagnos.

Referensmetod

Western blot (WB)-metod för antikroppspåvisning som utförs vid specialiserade laboratorier. Metoden har sensitivitet på >95 % och specificitet på 99 %. Sensitiviteten minskar vid fall av enstaka och/eller förkalkade cystor.

Övriga diagnostiska metoder

Histologi

Laboratorierapportering

Cysticerkos är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Litteraturhänvisningar

Raether W, Hänel H. Epidemiology, clinical manifestations and diagnosis of zoonotic cestode infections: an update. Parasitol Res. 2003 Nov;91(5):412-38.
Dorny P, Brandt J, Zoli A, Geerts S. Immunodiagnostic tools for human and porcine cysticercosis. Acta Trop. 2003 Jun;87(1):79-86. Review.
Garcia HH, Moro PL, Schantz PM. Zoonotic helminth infections of humans: echinococcosis, cysticercosis and fascioliasis. Curr Opin Infect Dis. 2007 Oct;20(5):489-94. Review.
Flisser A, Gyorkos TW. Contribution of immunodiagnostic tests to epidemiological/intervention studies of cysticercosis/taeniosis in Mexico.Parasite Immunol. 2007 Dec;29(12):637-49. Review.