1. Rapport från tvärsektionella gruppen i mykologi-svamp
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner
Bilaga 1[redigera]
Sammanfattning av inventering av mykologisk diagnostik vid mikrobiologiska laboratorier samt rekommendationer genomförda av den tvärsektionella gruppen i mykologi inom Svenska Läkaresällskapet
Klinisk Mikrobiologi. 27 kliniker har svarat. 16 kliniker tar själva hand om svampdiagnostiken, 6 gör det delvis och 5 skickar svampproverna. Antal svampprover per år varierar från 100 till 11 000, sammanlagt ca 50 000 prov/år. På endast ett lab finns en 1/2-tids läkartjänst, i övrigt ett mindre antal timmar. På ett lab tjänstgör 3 BMA (120 tim) per vecka, i övrigt ett mindre antal timmar. Endast 10 lab utför direktmikroskopi vilket är anmärkningsvärt. 23 lab har typningssystem för jästsvampar, 13 för dermatofyter och 9 för övriga svampar. 4 lab utför svampserologi. 16 lab har kvalitetssäkringsprogram och på 5 lab är den mykologiska diagnostiken ackrediterad.
Störst antal analyser utförs vid Karolinska Sjukhuset (KS) (11 000 odlingar, 100 antimykotikakoncentrationsbestämningar, 1200 antigen- och antikroppsanalyser). Näst största antalet redovisar Uppsala med 8 000 odlingar och 500 serologiska analyser. Göteborg och Lund redovisar ca 6 000 prov, Linköping 2 500, Umeå 1 200. Vissa skillnader i beräkningsgrunderna torde föreligga bl.a. beroende på skillnader i registreringen av kombinerade bakterie- och svampprover för övervakning av immundefekta patienter. Även redovisningen av personal är olika. Endast KS tycks dock ha forskningsutbildad personal heltidsanställd för mykologi. Alla dessa laboratorier har väl differentierade odlings- och typningsmetoder, serologi, resistensbestämning samt ofta även ytterligare analyser som D-arabinitol och beta-glukan.
Flera länslasarett har verksamheten organiserad så att jäst identifieras som Candida albicans med t.ex. serumtest groddslang). Detta torde täcka 70-80 % av jästisolaten. För många laboratorier kan det därför vara ändamålsenligt att identifiera C. albicans samt sända vidare övriga isolat för typning och resistensbestämning.
Någon form av genomtänkt kvalitetssäkringssystem borde finnas vid samtliga mykologiska laboratorier. Enbart 10 kliniker utför direktmikroskopi vilket bör ökas för att kunna ge ett snabbt preliminärsvar. Enbart 13 kliniker har typningssystem för dermatofyter. För att behandla dermatomykoser med systembehandling krävs idag att direktmikroskopi och/eller odling är positiv. Det är därför mycket viktigt att de kliniskt mikrobiologiska laboratorierna kan erbjuda denna service. Ett referenslaboratorium som mindre lab och andra specialiteter t.ex. patologi kan anlita är önskvärt.
Dermatologi och venerologi. 34 kliniker har svarat. 18 kliniker tar själva hand om svampdiagnostiken, vid 7 kliniker skickas positiva odlingar för typning och vid 9 kliniker skickas alla svampprover. Samtliga kliniker tar prover för mykologisk diagnostik vid misstanke på svampinfektion och om man tänker ge systemisk behandling, 31 kliniker om man tänker lokalbehandla. På 32 kliniker utför man direktmikroskopi, med olika metoder. På de 18 kliniker som själva tog hand om svampdiagnostiken varierade antalet prover från 155 till 1 865 (medel 750) per år. På alla kliniker var en läkare ansvarig för diagnostiken med 1 till 5 tim per vecka. Övrig personal var max 1/2-tids anställd. 8 kliniker diagnostiserar alla svampar. De prov som skickas är oftast jästsvampar. Alla lab (kliniker) gör direktmikroskopi och har bra typningssystem för dermatofyter. Inget lab gör svampserologi. Enbart 3 lab har kvalitetssäkringsprogram och inget lab är ackrediterat.
Någon form av kvalitetssäkring borde finnas vid de 18 kliniker som själva utför svampdiagnostik. På 32 av 34 kliniker görs
direktmikroskopi innan behandling vilket är positivt. Dermatofyt och i viss mån mögelsvampdiagnostiken är mest utvecklad. Typning av jästsvampar görs på enbart 8 kliniker.
Infektionsmedicin. 20 kliniker har svarat. Man tar inte själv hand om svampdiagnostiken men alla tar prover vid misstanke om svampinfektion. 18 kliniker tar odlingsprov om systembehandling (2 kliniker har ej svarat på denna fråga). 4 kliniker gör direktmikroskopi, oftast likvorpreparat för tuschfärgning av kryptokocker. Flera kliniker uppger att man skulle ta flera
prover om man fick bättre information samt att priset är viktigt.
Gynekologi och obstetrik. 37 kliniker har svarat. Man tar ofta hand om diagnostiken själv och då oftast direktmikroskopi på t.ex. vaginalsekret. 30% uppger att man sannolikt skulle ta fler prover om man informerades bättre om mykologisk diagnostik samt att priset är viktigt.
Vid t.ex. misstanke om Candida-vaginiter bör man kunna acceptera att man enbart utför direktmikroskopi. Viktigt är dock att observera att bättre information samt en prisreduktion kan leda till fler prover.
Konklusion. Kvalitetskontroll på alla lab som utför mykologisk diagnostik är önskvärd. En bättre information om mykologisk diagnostik är ett klart önskemål från flera kliniska specialiteter. En ökad kursverksamhet och frågan om ett centralt referenslab bör också diskuteras.