Kronisk bronkit
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005
Kronisk bronkit, (J42)[redigera]
Kronisk bronkit är en klinisk diagnos som ges patienter med så gott som daglig slemhosta i minst 3 månader under 2 på varandra följande år.
Patogenes[redigera]
Slemhinnan i de större bronkerna är kroniskt inflammerad. Rökare utvecklar regelbundet någon form av inflammatoriska förändringar och skador på det cilieförande slemhinneepitelet i bronksystemet. Slembildningen kan förklaras genom tillväxt i bronkslemhinnans körtelskikt. I ca 15-20 % utvecklas sjukdomsbilden till KOL.
Klinik[redigera]
Typiskt för kronisk bronkit är lång sjukdomshistoria av harklingar och slemhosta, ofta uppfattad som rökhosta. Typiskt är också akuta infektiösa episoder med mer purulent slem.
Mikrobiologisk diagnostik[redigera]
Odling är referensmetod. Vid akuta exacerbationer kan gramfärgning av morgonsputa avslöja ett ökat antal polymorfkärniga neutrofila granulocyter och dominans av grampositiva eller gramnegativa bakterier som kan identifieras vidare efter kvantitativ bakteriologisk odling.