SmiNet, allmän beskrivning

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen av Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar


Artikeln uppdaterad april 2012


SmiNet-bakgrund

Anmälningsplikt

I Sverige är drygt 60 sjukdomar anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. En person som misstänker att han eller hon är smittad av en anmälningspliktig sjukdom är skyldig att söka läkare för undersökning. Den läkare som misstänker eller konstaterar fall av anmälningspliktig sjukdom måste anmäla det till både Folkhälsomyndigheten och till Smittskyddsläkaren i sitt län. Laboratorieläkare måste anmäla positivt analysresultat för smittämne som orsakar en anmälningspliktig sjukdom. Därigenom kommer de flesta anmälningspliktiga sjukdomar att anmälas både kliniskt och från laboratorier till både smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Undantag utgör ett fåtal sjukdomar som bara ska anmälas av laboratorier.

SmiNet, organisation

Folkhälsomyndigheten och Smittskyddsläkarorganisationen har ett gemensamt system för datorstödd nationell och lokal övervakning enligt smittskyddslagen. Systemet har fått namnet SmiNet och syftet är att förenkla hanteringen av anmälningarna. En arbetsgrupp med representanter för smittskyddsenheterna, laboratorier och systemutvecklare lämnar förslag om programutveckling och förvaltning och en styrelse med smittskyddsläkare och statsepidemiolog föreslår ekonomiska ramar och anger riktlinjer för utvecklingsarbetet. Styrelsen kan endast rekommendera övriga smittskyddsläkare att följa styrelsens förslag eftersom respektive landstings smittskyddsläkare delvis har ett självständigt ansvar för sitt område som ej är kopplat till respektive landstings sjukvårdsorganisation.

SmiNet, uppbyggnad

SmiNet är byggt kring en databas för lagring av anmälningar och ett program för att hantera dem. Programmet används av både Folkhälsomyndigheten och landstingens smittskyddsenheter. Samtliga Sveriges smittskyddsenheter är anslutna till systemet liksom de mikrobiologiska laboratorierna. Programmet tillåter Folkhälsomyndigheten och smittskyddsenheterna att arbeta med samma data. Läkare och laboratorier kan rapportera anmälningspliktig sjukdom direkt till systemet. När läkaren vill rapportera en anmälningspliktig sjukdom fyller han/hon i anmälningsblanketten på Folkhälsomyndighetens hemsida och skickar den elektroniskt till SmiNet eller skriver ut den och skickar den per post. För elektronisk anmälan behövs en klinikinloggning som erhålls av smittskyddsläkaren i respektive landsting. Laboratorier anmäler genom att manuellt mata in uppgifterna i ett formulär över nätet, eller genom att minst en gång per dygn skapa en exportfil från sitt laboratoriedatasystem och skicka exportfilen elektroniskt till SmiNet.

Anmälan

Anmälan skall enligt smittskyddslagen innehålla uppgifter om den smittades namn, personnummer (vid STI rikskod) och adress, samt sannolik smittkälla och/eller smittväg. Dessutom skall den kliniska anmälan innehålla uppgifter om de åtgärder som läkaren vidtagit för att hindra smittspridning och andra uppgifter av betydelse för smittskyddet.

När en anmälan kommer till SmiNet sparas originalet i en arkivdatabas och en redigerbar kopia lagras i en annan databas. Om det finns flera anmälningar, kliniska eller laboratorieanmälningar, av samma sjukdom hos patienten, länkas dessa samman till ett fall. För att anmälningar ska kunna länkas till ett fall måste anmälan ha ett korrekt ifyllt personnummer. De sexuellt överförbara sjukdomarna klamydia, HIV/AIDS, syfilis och gonorré får inte anmälas med personnummer. Fler anmälningar av samma fall av någon av dessa sjukdomar kan därför inte länkas till varandra vilket ger en stor osäkerhet i den epidemiologiska statistiken för dessa sjukdomar.

Den information som lämnas i anmälningarna räknas som känslig information och måste hanteras så att ingen utomstående kan komma åt den. I SmiNet kan informationen bara ses av den smittskyddsenhet som fallet tillhör och handläggare på Folkhälsomyndigheten.

Fallet och alla underliggande anmälningar som fallet grundas på är tillgänglig för bearbetning av handläggare vid både Folkhälsomyndigheten och den behandlande läkarens smittskyddsenhet . Behöver den behandlande läkaren kontaktas gör handläggaren på smittskyddsenheten det och kompletterar fallet med ny information. Varje smittskyddsenhet har också en egen databas i SmiNet där de kan spara information som enbart smittskyddsenheten ska ha tillgång till, till exempel uppgifter om smittspårning och annan myndighetsutövning, information om personer mm.

Frivillig rapportering

SmiNet kan också användas som verktyg för att rapportera laboratorieresultat som inte är anmälningspliktiga men som är av stort nationellt intresse att övervaka. Det finns möjlighet att anmäla positivt test för Clostridium difficile och säsongsinfluensa. Dessutom kan laboratorierna en eller två gånger per år rapportera hur många prov man analyserat av klamydia, HIV och gonorré uppdelat på kön och femårsåldersklass. För att rätt kunna tolka förändringar i antalet anmälningar av dessa sjukdomar behöver man veta om provtagningsfrekvensen förändrats. Ju fler prov man tar desto fler fall hittar man.

Analys

Rapporterna och anmälningarna från smittskyddsläkare, behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier sammanställs och analyseras. Trendanalyser görs med utgångspunkt från förändringar i sjukdomsförekomst mellan olika landsting, åldersgrupper och kön. På detta sätt får Folkhälsomyndigheten en bild av det epidemiologiska läget i landet.

Statistiska uppgifter måste alltid tolkas utifrån kunskap om faktorer som kan påverka resultatet. Förändrade diagnostiska metoder, varierande eller ändrade laboratorierutiner, skiftande befolkningsstrukturer och förändrade indikationer för provtagning liksom omfattning av provtagning och analys kan påverka det statistiska resultatet. Eventuella effekter av sådana faktorer måste beaktas och hanteras vid bedömning av den insamlade informationen för att den epidemiologiska analysen ska leda till korrekta epidemiologiska analysresultat att vidareförmedla till dem som behöver den informationen.

All epidemiologisk övervakning av infektionssjukdomar vid Folkhälsomyndigheten syftar till att förse de personer som arbetar aktivt med smittskyddsfrågor med den information de behöver i sitt dagliga arbete. Sådan information kan bestå av såväl snabb återrapportering och okommenterad aktuell statistik, som en grundligare analys av olika trender. Den snabba återrapporteringen sker via direktkontakt med berörda, via Folkhälsomyndighetens webbplats, där all statistik finns tillgänglig, och Folkhälsomyndighetens nyhetsbrev. En mer ingående analys förmedlas via skriften Epidemiologisk årsrapport, och svenska och utländska medicinska tidsskrifter samt annan litteratur.

Se också