Skillnad mellan versioner av "Balamuthia mandrillaris"
| Rad 24: | Rad 24: | ||
==Laboratoriediagnostik== | ==Laboratoriediagnostik== | ||
===Allmänt=== | ===Allmänt=== | ||
| − | Laboratoriediagnostik av ''Balamuthia''-infektion görs bara vid specialiserade laboratorier som CDC, Atlanta, USA | + | Laboratoriediagnostik av ''Balamuthia''-infektion görs bara vid specialiserade laboratorier som CDC, Atlanta, USA [http://www.cdc.gov.] |
| + | Postmortem diagnostik görs oftast genom att påvisa parasiter i hjärnvävnad tagen vid obduktion. | ||
| − | |||
===Referensmetod=== | ===Referensmetod=== | ||
Vävnadssnitt färgat med hematoxilin-eosin för påvisning av trofozoiter och cystor. | Vävnadssnitt färgat med hematoxilin-eosin för påvisning av trofozoiter och cystor. | ||
Versionen från 10 januari 2012 kl. 16.09
Huvudartikel, publicerad augusti 2011. Innehållet är preliminärt i avvaktan på konsensusbeslut
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Balamuthia mandrillaris
Smittämne
Balamuthia är en relativt nyupptäckt opportunistisk patogen tillhörande gruppen frilevande amöbor. Parasiten är besläktad med Acanthamoeba spp. och ger upphov till hjärninfektion (Balamuthia-granulomatous encephalitis, BGE) som påminner om granulomatös amöbaencefalit (GAE) orsakad av Acanthamoeba.
Livscykel
Balamuthias livscykel består av två stadier: en cyst- och en trofozoitform. Cystorna varierar i storlek från 13 till 30 µm, är runda, omgivna med väggar bestående av tre lager. Trofozoiterna är 15 till 60 µm, har oregelbundna pseudopodier och en stor kärna som kan innehålla flera nukleoler.
Symtom och klinisk bild
Balamuthia kan orsaka både hudinfektion och en sällsynt hjärninfektion med hög dödlighet (mer än 98 % av de diagnosticerade patienterna dör). BGE är en kronisk sjukdom som utvecklas under 3 månader till 2 år. Både cystor och trofozoiter betraktas som infektiösa. Smittan överförs genom inandning av invasiva stadier eller genom att skadad hud kommer i kontakt med kontaminerad jord. Till skillnad från GAE, beskrivs BGE också hos immunkompetenta individer. Det är oftast unga under 15 år och personer över 60 år som drabbas. Kroniskt sjuka med diabetes, cancer, hiv, steroid-behandlade och transplantationspatienter är speciellt mottagliga för Balamuthia-infektion. Förändringar i hjärnan består av granulomatös infiltration, nekros, blödningar och ödem. Ansamlingar av amöbor ses runt hjärnans blodkärl. Både trofozoiter och cystor finns i vävnaden.
Epidemiologi
B. mandrillaris förekommer i jord, damm och möjligen vatten. Patogen egenskaper hos Balamuthia upptäcktes relativt sent; 1986 upptäcktes parasiten i en aphjärna. Beskrivning av det första humana fallet av hjärninfektion (BGE) kom 1991 och det finns drygt hundra fall beskrivna i världen. BGE kan också diagnosticeras hos djur: t.ex. hundar, får, hästar och framförallt apor. Det finns inget bevis för att BGE är en zoonos och att djur fungerar som reservoarer för humana infektioner. Kända riskfaktorer är skadad hud i kombination med arbete med jord eller kompost. Det finns inget bevisat samband mellan kontakt med kontaminerat vatten och infektion. Enstaka fall av transplantation-överförd infektion finns beskrivna.
Provtagning och transport
Provmaterial
Formalinfixerad hjärnbiopsi
Provtagningsföreskrifter
Analysen görs inte i Sverige. Provtagning bör föregås av telefonsamtal med SMI för förmedling av kontakt med ett annat laboratorium.
Förvaring/transport
Provmaterialet kan förvaras i kylskåpstemperatur.
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Laboratoriediagnostik av Balamuthia-infektion görs bara vid specialiserade laboratorier som CDC, Atlanta, USA [1] Postmortem diagnostik görs oftast genom att påvisa parasiter i hjärnvävnad tagen vid obduktion.
Referensmetod
Vävnadssnitt färgat med hematoxilin-eosin för påvisning av trofozoiter och cystor.
Immunohistologisk färgning av vävnaden med art-specifika antikroppar.
Avläsningskriterier
Morfologisk identifiering av parasiter i vävnader kräver en mycket erfaren mikroskopist. Både cystor och trofozoiter av Balamuthia liknar Acanthamoeba och det är inte möjligt att skilja de två arterna i ljusmikroskop. Reaktion med Balamuthia-specifik antikropp i immunhistologisk färgning möjliggör artbestämning.
Kvalitetssäkring
Identifering av Balamuthia ingår inte i UK-NEQAS-utskick.
Övriga metoder
PCR-baserade metoder för påvisning av Balamuthia-DNA finns men är inte utvärderade som diagnostiska metoder.
Laboratorierapportering
B. mandrillaris-infektion är inte anmälningspliktig.
Litteraturhänvisningar
- Center for Disease Control and Prevention (CDC). Balamuthia mandrillaris transmitted through organ transplantation-Mississippi 2009. Morb. Mort. Weekly. 2010; 59(36):1165-1170.
- Matin A., Siddiqui R., Jayasekera S., Khan NA. Increasing importance of Balamuthia mandrillaris. Clin. Microbiol. Rev. 2008; 21(3): 435-448.
- Schuster FL., Visvesvara GS. Free-living amoebae as opportunistic and non-opportunistic pathogens of humans and animals. Int. J. Parasitol. 2004; 34:1001-1027.